Gatans röster – kör
Close
Stefanie Strömberg och bästa väninnan Niina Kulgavaja hämtar kraft, energi och glädje i sången.
Close
Kultur

Gatans röster sjunger för livet

Körsång. Starka viljor. Starka känslor. Starka karaktärer. När medlemmarna i kören Gatans röster, tar ton vibrerar lokalen av energi. Gamla låtar får helt ny innebörd.

Kanske såg du dem i SVT:s serie Gatans kör under ledning av Rickard Söderberg? Operasångaren med sminkade ögon som snickrade ihop en kör av lite kantstötta personligheter. Några är hemlösa eller har varit, andra har tagit till alkohol och droger i ett trassligt liv.

Men när de droppar in för att repa i Korskyrkan i Stockholm är fokus ett annat: De samlas för att det är kul att sjunga.

”Sången gör det lättare att leva”, tycker Hammarbyaren Bosse Hellenfors.

Bosse Hellenfors var först på plats när kören startade 2016 och har nog bara missat en övning. Kören är bland det bästa som hänt honom, ett stöd i livet.

– Det är så häftigt, ett gäng trasiga människor som slagit sig samman och bildat en kör! Jag känner mig gladare, det blir lättare att leva. Det är många vätskor som släpper loss i kroppen när man sjunger.

– Vi får åka på uppträdanden, träffa en massa folk och jag har fått många nya vänner, säger Bosse.

Bästa vännerna Stefanie Strömberg och Niina Kulgavaja sjunger arm i arm och instämmer.

– Kören betyder allt. Jag behöver sången för psyket, säger Stefanie och avslöjar att hon skrivit en egen låt som hon gärna vill sjunga.

Niina berättar om vi-känslan som uppstår, säger att hon med kören funnit ett mål i livet.

– Hittat, vad heter det… ett kärl. Man öppnar sina känslor, slappnar av.

Det de säger stöds av forskning. Pensionerade professorn Thöres Theorell vid Karolinska institutet har bland annat visat att körsång stimulerar kroppens antistressystem. Hjärt- och lungfunktionen förbättras. Vi får en känsla av ökad energi, halten av lugn-och-ro-hormonet oxytocin ökar och våra relationer stärks.

”Sida vid sida ska vi gå hand i hand …” Per Gordon Lager tar upp en spontan ringdans med körkompisen Agneta Forslund. De lyser i starka färger. De andra hakar på till körledaren Maria Peters pianotoner.
”Sida vid sida ska vi gå hand i hand …” Per Gordon Lager tar upp en spontan ringdans med körkompisen Agneta Forslund. De lyser i starka färger. De andra hakar på till körledaren Maria Peters pianotoner.

När tv-kamerorna släckts ner bytte kören namn till Gatans röster och sjöng vidare under ledning av Ny gemenskap och Hela människan i Stockholms län. Två sociala ledare håller maskineriet i gång, hjälper till med ekonomi, tak över huvudet, att inreda träningslägenheter, bistår med mediciner, kontakter med läkare och socialkontor, lyssnar, stöttar.

– Vi är här, vi som valt att vandra kärlekens väg, sjunger kören.

Orden sitter. Sången finns med på deras cd som släpptes före jul. När körledaren slår an Lyckliga gatan på pianot stiger energin i rummet. Per Gordon Lager med blossande hennafärgat hår och skägg fattar Agneta Forslunds hand, de gungar i takt. Energin stiger, rösterna slår i taket. Vad gör en missad ton? Känslan bär.

Bosse Hellenfors kliver in i ringen, sluter ögonen, pärmen och sjunger:

– Men bara om min älskade väntar, om jag hör hennes hjärta sakta slå …

Den är så bra, suckar körvännerna och berömmer honom för att han gör den bättre och bättre.

Bosses första jobb var som löpare, bakpå lastbilar. Han utbildade sig till målare, men började knarka, berättar han under fikapausen. Körvännen Birgitta Johnsson beskriver hur fantastiskt det var att få träda fram i tv och berätta om sitt liv.

– Det hade jag drömt om i många år, att få dela med mig av mörker och ljus.

Maria Peters, Magnus Helmner och Bosse Hellenfors.

Körledaren Maria Peters säger:

– Vissa sånger jag har hört många gånger får en helt annan betydelse när Gatans röster sjunger dem. Vissa saker kan bara den här kören göra.

Verksamhetsledaren Magnus Helmner ler, talar om unika röster och starka viljor.

– Ibland är det som att ha 30 Bob Dylan på scenen samtidigt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Peter Gustavsson och Mats Wingborg har skrivit Hej då Tidö, ett bokslut över fyra år av en ny regeringskonstellation. Foto: Verbal förlag

Har tiden för Tidö runnit ut?

Politik. Sverige har haft en historiskt unik regering under snart fyra år. Om författarna till Hej då Tidö har rätt, så är tiden för Tidö slut.

Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.

Ola Liljedahl, Lena Nyblad Liljedahl och Ulf Berglund nedanför Picassos monumentala mås i studentområdet Kungshamra, Solna. Foto: Lilly Hallberg

När Picasso flyttade in i det svenska folkhemmet

Konst. Beundrade, utbuade och bortglömda – fem jättelika betongskulpturer av den store Pablo Picasso finns i Sverige. En ny bok utforskar verkens väg in i vår vardag.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.