Fyrtiotalist, här är din framtid!

Krönika. Du vaknar upp sex på morgon av det vanliga mumlandet. ”Jävla helvetes jävla skit…” Det är den dementa mannen i bädden bredvid som idisslar svordomar. Diabetikern med det kapade benet snarkar tungt på andra sidan rummet.

Du känner blåsan spränga, så du ringer på hjälp. Men det är en timma för tidigt. Nattpersonalen är fortfarande kvar. Ett biträde på femton gamlingar. Efter ett halvt dussin signaler skyndar ett biträde in genom dörren. Du försöker lite lamt föreslå att hon ska hjälpa dig på toaletten.

”Har inte tid,” säger hon och räcker dig kissflaskan.

Du famlar under täcker och får den kalla plasten på plats. Det stinker urin. Du känner efter med handen. Torrt.

Lukten kommer från den enbente som fyllt trelitersblöjan, dragit av sig den i sömnen och sedan pissat vidare i lakanen.

07.00: Tvätt, blöjbyte och påklädning. Du blir snabbtvättad med våtservett i ansikte, armhålor och skrev.

Frukost. Åtta gamlingar sörplar gröt och äter macka. Två biträden delar ut mat, en matar. Gapa stort och svälj snabbt.

Den demente äter från grannens tallrik. En gamling har somnat med huvudet i gröten.

”Kan jag få något att dricka?”

Biträdet ler – och går därifrån. Hon förstår inte vad du säger. Du förstår inte vad hon säger. På avdelningen talas ett dussin språk, samt sluddrig åldringssvenska.

10.00: Rekreation. Tio gamlingar på en rad framför teven. Kanal ett visar ”Afrikas barn – dansa till trummorna i Ghana”.

Två i publiken halvsover, en är döv.

Ärtsoppa och pannkaka till lunch. Bordsgrannen stirrar tomt ner på tallriken.

”Så, så då öppnar vi munnen!” säger ett biträde.

Ingen reaktion.

”Ska vi försöka då,” manar biträdet.

Tystnad.

”Äh, nu kör vi!” säger biträdet och bänder in skeden mellan läpparna.

Efter maten, mer rekreation: fyran visar direktsänt trav från Jägersro.

14.00: Stora blöjbytet. Saliga vare de som kan skita själva. Biträdet drar ner byxorna på dig och räcker fram en klocka.

”Ring när du är klar.”

Dagpersonalen börjar gå hem och kvällspasset går på. Det ringer av bara sjutton från toaletterna.

Byxpåtagning. Kanal två visar Livslust.

16.00: Fiskgryta. Det luktar skit. Demenspatienten ler lyckligt, med fingrarna fulla av bajs.

Maten plockas undan. Det är dags att lägga de dementa ja-sägarna:

”Är du trött?”

”Ja.”

”Vill du lägga dig?”

”Ja.”

”Vilken säng?”

”Ja.”

18.00-20.00: Hyrsköterskan från bemannings-företaget ploppar piller i plastkoppar. Han med det kapade benet blir utan sina värktabletter. -Demenspatienten får dubbel ranson lugnande.

Det ringer febrilt i klockorna. Sista chansen innan ljuset släcks. Två biträden nattar femton gamlingar.

Du ligger i sängen och stirrar upp i taket. -Någon jämrar sig i rummet intill.

Ögonlocken känns tunga. Mumlet från –
sängen intill söver:

”Jävla helvetes jävla skit…”

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vill S ha min röst krävs en rejäl gir åt vänster

Debatt. Jag beundrar verkligen mina kamrater som engagerar sig i Socialdemokraterna och som försöker få till förändringar. Att Reformisterna växt och nu är S största partiförening och att fackligt aktiva kamrater finns på partiets listor ger hopp. Men uppförsbacken är ändå för lång för mig och den tycks bli allt längre.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Ingen liten skitsak

Arbetsvillkor. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten. När och om bubblan spricker kan det bero på något helt oväntat.

Lata speditörers paradis

Logistik. I en nattbuss på väg från jobbet kom jag i samspråk med föraren om våra respektive yrken. Han menade. – Att köra buss är bättre än att köra lastbil för här går paketen på själva. – Kan så vara, sa jag. Men mina paket är tysta och bråkar aldrig…

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt!

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för S men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Skit i nyårslöften – välj intentioner

Tid för förändring. Om bara några dagar är det nyårsafton och då hopar sig förväntningarna. Mitt i nyårskvällen står vi och tittar upp mot himlen där raketerna avlöser varandra. Och just där och då ska nyårslöften avges och löften staplas på varandra.

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.

Klimatomställningen måste ge trygga jobb och säkra transporter

Insändare. 2026 behöver bli en vändpunkt för klimatkrisen. För transportarbetare är klimatförändringarna inte abstrakta. Extremväder, värmeböljor och översvämningar påverkar arbetsmiljön, ökar olycksriskerna och stör transporter som samhället är beroende av.

Dags att ta ansvar i alla led

Insändare. Nu är det dags att sätta ner fötterna ordentligt. Vi måste ta ett gemensamt ansvar i samhället när det gäller stress i arbetslivet.

När ovädret slår till räcker inte ord

Ledare. Äntligen är januari över. Det är en månad som på något sätt är mycket längre än sina 31 dagar. Vintern håller dock i sig. Och med det halkiga vinterväglag. I storhelgerna drabbades Sverige av både Johannes och Anna, stormar och snöoväder.

Ännu ett trick för att splittra arbetarklassen?

Debatt. Det är en gammal sanning: härska genom att splittra. Genom att blåsa upp skillnader mellan grupper kan fokus flyttas bort från det som förenar oss – lönearbetet och beroendet av trygga jobb för ett värdigt liv.

Solidaritet och rättvisa på allvar

Arbetstidsförkortning. Mycket prat om makteliten och deras löner dessa dagar, och att några få hela tiden äter mer av den så berömda ”kakan”. Givetvis är detta ett stort problem och totalt fel.

När facket är starkt vågar medlemmarna höja rösten

Debatt. Vi som arbetar på vägarna, i hamnarna och på terminalerna vet att trygghet inte bara handlar om försäkringar. Trygghet handlar om att våga säga ifrån när något är fel – och om att veta att man inte står ensam när man gör det.