Krönika. För oss medlemmar inom Transport, vi som kört, ronderat, burit och slitit ett helt yrkesliv, väntar en pension som ofta bara motsvarar hälften av lönen.
Målet var 60 procent av slutlönen, men vi är långt därifrån. Prognoser visar att en transportarbetare som börjar jobba vid 20 års ålder och går i pension vid 67 (ja, till och med vid 70) sällan når upp till en rimlig pension.
Att politikerna gång på gång säger att vi bara kan jobba längre är verklighetsfrånvänt. Många av oss har redan slitit ut kroppen långt innan pensionsåldern. Det är inte rimligt att kräva att lastbilschaufförer, väktare, lagerarbetare, färdtjänstförare med flera ska orka jobba till 70 för att få en hygglig pension. När det kommer till arbetarkvinnor så säger en fjärdedel av dessa kvinnor att de inte ens kommer att orka arbeta fram till pensionen.
Redan nu när jag är 50-plus oroar jag mig för hur framtiden inom bevakningsbranschen ser ut. Går det att åldras som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt i en bransch där vi bara är anställningsnummer?
Där jag befinner mig nu skulle jag kunna jobba många år till, men om jag blir förflyttad till objekt där jag måste stå och gå i tolv timmar i skift 5/2, då är det tveksamt om jag håller fram till pensionen. Vad kommer att hända med mig då? Skola om mig? Byta karriär? Slängas ut i arbetslöshet eller långtidssjukskrivning? Och även om jag och mina kollegor, mot all förmodan, orkar jobba fram till pensionen, kommer vi att tvingas till fattigdom efter ett långt arbetsliv.
Transportarbetareförbundet har länge påtalat problemen. Pensionssystemet missgynnar dem som börjar jobba tidigt, har tunga jobb och riskerar sjukdom eller arbetslöshet. För dessa grupper räcker inte dagens pensionsavgifter.
Det är fan i mig dags att höja avgiften och se till att överskotten i systemet går till bättre pensioner! Vi arbetare bygger Sverige. Vi förtjänar ett pensionssystem som håller vad det lovar. Nu är det dags för politikerna att ta sitt ansvar – på riktigt!
