Rotterdams hamn
Close
30 miljarder av offentliga medel skulle satsas när Rotterdams hamn byggdes ut och automatiserades.
Close
Inför EU-valet

Facket tog kampen när robotarna hotade jobben

Nederländerna. När Rotterdam hamn automatiserades för några år sedan hotades hamnarbetarna av uppsägningar. Nu reser deras fackliga ledare Niek Stam runt i världen och berättar hur man kan rädda jobben när robotar och andra automatiska system införs.

Niek Stam, hamnarbetarnas nationella sekreterare på nederländska facket FNV, har nyligen varit i Perth och mött fackliga aktivister. De kom inte bara från Australien, utan också från Nya Zeeland och ända från USA och Kanada.

Kampen om jobben i Rotterdams hamn börjar bli klassisk och kan ses som ett fackligt ABC för hur man räddar jobb när arbetsgivaren vill automatisera.

Niek Stam är förundrad över hur automatiseringen av världens hamnar kan fortsätta oreflekterat trots alla varningsklockor.

– Investerarna uppför sig som skolpojkar som går ner till floden och ställer sig vid kanten för att se vem som kan pinka längst ut i vattnet. Enorma summor slängs i sjön av dem som vill säga att de är störts och starkast.

Många miljarder

I världens hamnar har många miljarder kronor lagts på system som ska lasta och lossa containerfartyg och automatiskt stapla eller hämta containrar. Investerarna lockas av minskade personalkostnader eftersom de anser sig kunna säga upp en stor del av personalen.

Men när beslutet om automatisering av Rotterdams hamn kom för fem år sedan tog FNV och Niek Stam kampen om jobben.

Facket tog fram fakta som avslöjade att 30 miljarder kronor av offentliga medel skulle satsas på omställningen. Men dessa pengar skulle enbart leda till högre vinst för hamnens operatörer, inte bidra till regionens utveckling eller invånarnas välstånd.

FNV bjöd in operatörerna till överläggningar, men mötte ovilliga arbetsgivare. I slutet av december 2014 arrangerade därför facket en stor demonstration utanför hamnmyndigheternas kontor.

En faktabroschyr från FNV visade bland annat att man inte kunde vänta sig ständigt ökade containervolymer i hamnen. Den blev en ögonöppnare för både myndigheterna och bolagen.

Skriften bidrog till att förhandlingar kom i gång, men de gick trögt.

Två gånger strandade överläggningarna. En gång därför att facket lämnade förhandlingsbordet, den andra gången gick motparten.

Strejk 2016

Ett första slutbud gick till medlemsomröstning, men förkastades av hamnarbetarna. Därpå genomfördes en större strejk i hamnen i januari 2016.

Efter den möttes parterna igen vid förhandlingsbordet och slöt ett avtal som accepterades av hamnarbetarna.

Parterna blev överens om att inga uppsägningar skulle ske när automatiseringen genomfördes. De som var anställda före den 1 januari 2015 garanterades jobb till 2020. Arbetstiden sänktes för hamnarbetare. Äldre anställda fick jobba 60 procent med 90 procent lön och full avsättning till pensionen.

När maskiner och robotar tar över hamnarbetet är ökad effektivitet ett mål för investerarna. Men ofta går de storstilade planerna i kras, konstaterar Niek Stam. I Rotterdams hamn är till exempel de fjärrstyrda kranarna i dag långt ifrån så effektiva som investerarna drömde om.

– Kranarna styrs numera med joystick. Personalen sitter på kontor 500 meter från kajen och ska göra 28 lyft i timmen. De ligger på under 20 per kran.

Niek Stam var tidigt ute och varnade för bristande lönsamhet och effektivitet vid automatiseringar.

– Nu slår mina förutsägelser in, men även stora konsultföretag som McKinseys och organisationer som OECD säger samma sak.

40 hamnar

Enligt en rapport från McKinseys var omkring 40 hamnar i världen helt eller delvis automatiserade 2017. Man hade satsat närmare 100 miljarder kronor på detta.

Om en automatisering ska löna sig måste produktiviteten öka ordentligt, men konsultföretagets undersökning visade att den i stället faller med upp till 15 procent.

Niek Stam har berättat om detta i många europeiska städer. Inte bara Stockholm och Göteborg har haft besök av honom, utan också Köpenhamn, London, Gdansk, Rom, Genua och Antwerpen.

– Vi vill göra europeiska hamnarbetarfack redo för den kommande automatiseringen. Frågan är inte om den kommer, utan när och hur.

Trots de mörka siffrorna fortsätter automatiseringen av hamnarna. McKinsey rekommenderar det, men med försiktighet.

När Niek Stam besökte Australien planerades en sådan satsning i den lilla staden Fremantle utanför miljonstaden Perth.

– För guds skull, står verkligen fartygen på rad ute på redden och väntar på att få lägga till? frågade jag regeringsföreträdare. Varför i hela världen diskuterar ni automatisering?

Pensionsålder nästa fråga

Nu tar FNV nästa stora strid. I mitten av mars genomförde förbundet både strejker och demonstrationer mot höjd pensionsålder i Nederländerna.

Pensionsåldern är numera 66 år och ska ytterligare höjas i flera etapper. Efter 2022 ska den indexeras och automatiskt höjas när medellivslängden ökar.

– Utvecklingen går mot att vi måste arbeta längre, men ingen hamnarbetare kan vara kvar och lasta containrar tills de är 70 år.

Hamnarbetarna vill stoppa vidare höjningar av pensionsåldern för all framtid, medan FNV:s centrala strategi är mer försiktig. Niek Stam och hans sektion av hamnarbetare är därför de som driver på protesterna.

– Vi hamnarbetare står alltid i första ledet, säger han.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Scr888 Welcome Bonus:
    16 maj, 2019

    Keep on writing, great job! http://www.lancasterisd.net/__media__/js/netsoltrademark.php?d=uwachevucukn.mihanblog.com%2Fpost%2F13&popup=1

Lästips:

Berättelsen om Willi Betz

Davids krönika. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet.

Hamnarbetare och andra invånare i Livorno turas om att samlas vid protesttältet vid en av infarterna till hamnen. De är beredda att ingripa snabbt om något fartyg med material till Israels militär skulle lägga till.

Italienska hamnfack hotar med ännu en storstrejk

Internationellt. Hamnarbetarna i Italien fortsätter att protestera mot Israels handlingar i Gaza. I toskanska Livorno har facken tillsammans lyckats hindra en leverans med material till Israels armé och i hamnar över hela landet är arbetarna beredda att göra samma sak. Nu hotar förbunden med ännu en storstrejk.

Många människor är samlade på en gata för att protestera.

Hamnarbetare i Italien strejkar för Gaza

Internationellt. Medan det europeiska transportarbetarförbundet mobiliserar mot folkmordet i Gaza, går de italienska transportarbetarna redan ut i strejk till stöd för den drabbade befolkningen. Stridsviljan är stor och fackförbundet följer noga vad som händer med hjälpflottan som är på väg till Gaza.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.

Farlig arbetsmiljö
vagga på sopbil Prezero Foto Justina Öster

Arbetsgivaren är skyldig att agera vid riskfylld backning

Miljö. Det finns inga specifika regler när det gäller backning med sopbilar eller andra tunga fordon. Däremot är arbetsgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och vidta åtgärder om det finns risker vid backning.

Arkivbild. Sopbil på gata i Stockholm med två sopgubbar och en gående.

”Ingen respekt för backande tunga fordon”

Miljö/Åkeri. Folk har tappat respekten. De bryr sig inte längre om blinkande lampor och pipande ljud när sopbilar och andra tunga fordon backar. Dags för lite upplysning à la SVT:s Anslagstavlan för att förhindra fler olyckor och dödsfall.

Ambulans i Helsingborg. Foto: Shutterstock

Dödsfall på grund av backande sopbil – igen

Miljö. I april i år hände det som inte får hända. Igen. En miljöarbetare som backade med sopbilen råkade köra över en äldre kvinna i Råå, utanför Helsingborg. Hon avled senare.

Fråga facket
Adam undrar över lägstalönen för bilvårdspersonal. Illustration Martin Heap

Vad är lägstalön inom bilvård?

Transport. Adam vill veta vad bilvårdspersonal ska tjäna. Och Fanny vill veta hur länge man ska vara ledig mellan arbetspassen. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Sophämtning
Andreas Stålhandske försöker rycka på axlarna när han hamnar i dispyter med arga bilister som inte kommer fram. ”Jag kan inte komma med helikopter, svarar jag”.

Stressade bilister gör jobbet otryggt

Miljöarbetare. Privatbilister och cyklister som passerar närgånget i hög hastighet är farliga inslag under arbetsdagen för Andreas Stålhandske på Renova i Göteborg. Och det gäller att vara vaksam när man tömmer sopkärlen. Kollegan Thomas Johansson stack sig på en kanyl och fick vänta tre månader innan resultatet från hivtestet kom.