Ledare. Fackpampar åkte på resa för 600 000 kr. Rubriken är hämtad ur tidningen Metro och handlar förstås om Transports uppmärksammade resa till kongressen i Singapore.
De kritiska artiklarna, som först publicerades i Aftonbladet, skapade förstämning på förbundskontoret – där också Transportarbetaren har sin redaktion.
Avslöjandet kom i ett läge där Transport under en period tappat medlemmar och därmed i styrka gentemot arbetsgivarna. Det kom bara halvtannat år efter att förbundets tidigare ordförande, Lars Lindgren, lämnade sin post efter rubriker om spritnotor, lägenhet på Östermalm och resor med tjänstebilen.
En del av besvikelsen på förbundskontoret bottnar i att Transport och de utpekade ”fackpamparna” inte fått möjlighet att ordentligt förklara omständigheterna kring resan i medierna.
Som att det handlade om en internationell kongress – inte konferens – i Transports viktigaste globala fackliga sammanslutning, Internationella Transportarbetarefederationen (ITF). Det är inte svenska Transport som bestämt platsen, inte dagordningen och det är inte Transport som förhandlat fram priser med ett antal hotell som ligger hyggligt nära kongresscentret.
Men det finns ändå skäl till självrannsakan. Lars Lindgren uttalade på sin tid att Transport och förbundets företrädare på olika nivåer aldrig bör göra saker som man inte är beredd att berätta öppet om på ett vanligt medlemsmöte.
Det är en bra programförklaring, tycker jag.
Jag tror att förbundet utan dubier hade kunnat berätta för medlemmarna att tolv personer utsågs att resa. Det var två ur förbundsledningen, ytterligare fem ur förbundsstyrelsen, två ansvariga för Transports internationella arbete, två centrala ombudsmän och en lokalombudsman.
Det internationella arbetet är viktigt och Norden och den nordiska modellen har länge varit en förebild för arbetare i andra världsdelar.
”Fackpamparna” hade säkerligen kunnat berätta att en orsak till att kongressen lades i just Singapore (där priserna är höga) var att ett viktigt kongresstema handlade om automatiseringen och robotiseringen som i snabb takt äventyrar jobb på den globala arbetsmarknaden. Singapore finns i frontlinjen för den omställningen.
Men jag tror inte att deltagarna lättvindigt ställt sig upp på det fackliga medlemsmötet och berättat att man tänkt åka i business class för 25 000 kronor tur- och retur. Inte i de fall resan inleddes eller avslutades med ett antal semesterdagar.
Det duger heller inte att skylla på ett otydligt resereglemente. Alla som jobbar i den fackliga rörelsen har ett eget ansvar att se till att medlemmarnas pengar används på ett ansvarsfullt sätt.
