Ledare. På trettondagen hade vi besök hemma. Klockan fyra på eftermiddagen bröt någon sönder ytterdörren och klev in i hallen. Tjuven eller tjuvarna flydde hastigt när de insåg att det var folk inne i bostaden, två vuxna söner.
Efter några timmar kom låssmeden. Materialet – en ny låskista och ett plåtbleck – kostade 1 200 kronor. 400 skulle täcka bilresan på någon mil. För att över huvud taget rycka ut på helgen debiterade låsfirman 1 000 kronor i startavgift. Och ovanpå detta 1 200 kronor i timmen. Sist moms på alltihop.
Slutnota: 6 000 kronor. På betalkort eller swish.
Strax efter låssmeden dök pizzabudet upp. Sönerna hade blivit hungriga av uppståndelsen – som även inkluderat besök av två poliser.
Pizzabudet kom i en dammig svart privat Mercedes, årsmodell 2007. Han langade in kartongerna och drog snabbt i väg längs den snötäckta gatan.
Själva hemkörningen av snabbmaten kostade 35 kronor. Killarna åt pizza framför datorskärmarna, jag funderade på hur mycket budet kan ha tjänat på sitt jourarbete denna helgkväll. Hur många leveranser klarade han på en timme? Hem till oss var det fyra kilometer enkel väg. Fick han timlön eller bara provision, de 35 kronorna?
Av nyfikenhet, eller kanske på grund av yrkesskada, ringde jag ett par dagar senare upp ”onlineföretaget” där maten hade beställts. Den som svarade kunde inte svara på vad chaufförerna tjänade. Eller hur anställningsvillkoren såg ut. Eller om någon händelsevis betalar in skatt och arbetsgivaravgift på de utbetalade pengarna.
Det finns de som hyllar den nya ekonomin – en snabbt växande internetbaserad tjänstemarknad där gränserna suddas ut. Vem är arbetsgivare när jobb förmedlas via en mobilapp eller läggs ut på en spotmarknad?
Vad skulle låsjouren ha kostat mig om uppdraget gått till lägstbjudande? Till vem som helst som har tillgång till en bil och en verktygslåda. Hur hade det i så fall påverkat kvaliteten och säkerheten?
För många unga framstår det som självklart att åka taxi med Uber och få snabbmaten hemkörd för ett par tior extra. Själv är jag bekymrad.
Det är svårt att se hur den här utvecklingen skulle vara svaret på hur vi kan återupprätta ett någorlunda jämlikt välfärdssamhälle där ingen måste leva på tiggeri, allmosor eller svart betalning.
