Den stolta internationalen

Krönika. Det är i början av förra seklet. Platsen är Ellis Island, den ö i New Yorks hamn från vilken immigranter slussades in i USA. En grupp judiska invandrare väntar på att få komma in i det förlovade landet. En dag dyker det upp en man och genom tolk frågar han om det finns några som är intresserade av arbete.

Det är ganska tungt men inte särskilt komplicerat, det gäller lossning av fartyg i hamnen. Han nämner en summa pengar, som de snabbt räknar om till rubel, och får fram att det blir en mindre förmögenhet.

Ivern vet inga gränser. Äntligen! Ett arbete, tjäna pengar, bygga upp en framtid. Männen trängs och trampar nästan ner varandra för att komma med bland de utvalda. En lycklig skara åker i väg. Men vid infarten till hamnen möts de av en stor grupp uppretade män som skriker upprört åt dem, på ett språk som inte liknar engelska, spottar efter dem och kastar stenar.

Historien upprepas några gånger tills en av de judiska männen lyckas smyga i väg och möta de uppretade utanför hamnporten. Smockan hänger i luften men på halvdan engelska och med teckenspråk lyckas de kommunicera och männen som är italienare förklarar att de strejkar för högre lön och att judarna är avskyvärda strejkbrytare – svartfötter.

Mannen återvänder till Ellis Island och förklarar läget för sina kamrater. Diskussionen är kort och beslutet enhälligt: Vi har inte kommit hit för att trampa på andra, vi är inga strejkbrytare, ingen jobbar längre.

Det är en sann historia, och ett uppbyggligt och nästan idylliskt exempel på internationell solidaritet i praktiken.

Trots en högstämd retorik har solidaritet över gränserna inte varit arbetarrörelsens starkaste gren. Andra Internationalens ambition att förhindra ett storkrig i Europa begravdes i första världskrigets skyttegravar. Och inte har det varit så värst mycket bättre efter det.

Som idéhistorikern George Lichtheim syrligt har uttryckt det med referens till Kommunistiska manifestet: Det är möjligt att proletärerna inte har något fosterland, men det är en annan historia att proletärerna är av en annan uppfattning.

I dagens globaliserade värld agerar kapitalet obehindrat över gränserna. Det har också skapats institutioner som till exempel EU som ska underlätta kapitalismens friktionsfria funktionsflöde. Inför den utvecklingen står vi tämligen handfallna.

För att förhindra att världens arbetare spelas ut mot varandra i en accelererande kapplöpning mot botten måste arbetarrörelsen skapa fungerande former för arbete över gränserna.

Alternativet är ökade klyftor och ett samhälle som går sönder och leder till någon slags fascism light (om den nu blir så light), och i värsta fall ett nytt storkrig.

Hur globala arbetsformer skapas? Det har jag ingen aning om. Men det finns tillräckligt många kloka människor, ge dem bara chansen.

En bra början är den enkla tanken att vi inte har kommit hit för att trampa på andra.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kortare arbetstid högt på agendan

Ordförandeord. År 2025 närmar sig sitt slut och jul- och nyårshelgerna är nära. Året som gått har varit minst sagt hektiskt. Det har varit en långdragen avtalsrörelse, som för oss i Transport pågått från mars till oktober.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.