Bitterhetens politik

Krönika. Det är kallt i Rolfs lilla kåk. Elementen är avslagna. Han har inte råd att köpa ny olja till oljepannan och socialbidraget är slut. Nu går han går runt inomhus i ett tjockt underställ som dykare använder och väntar på att nästa check från socialförvaltningen ska anlända.

Lenas son drabbades av narkolepsi efter vaccineringen mot svininfluensan. Sedan dess har hon kämpat för att få ersättning från staten, samtidigt som hon söker ett nytt jobb.

För ett tag sedan skrev Martin Klepke i tidningen Arbetet:

”Trots alliansens ständiga tal om att de vill föra bort Sverige från det ”bidragssamhälle” de påstår att tidigare regeringar skapat har alltså det mest grundläggande bidraget, det som ska säkerställa att människor inte svälter ihjäl, tvärtom ökat, dessutom med hela 43 procent.”

Samtidigt som beroendet av bidrag ökar försvinner minst 100 000 jobb varje år i Sverige på grund av de snabba förändringarna i ekonomin.

Det här är en allvarlig utveckling, som hotar att spränga hela trygghetssystemet. Det var aldrig byggt för att klara permanent massarbetslöshet.

Men den är inte bara allvarlig i kronor och ören.

Rolf röstar på Sverigedemokraterna. Lena sympatiserar med partiet.

Undersökningar visar att det inte bara är utslagna eller arbetarklass som röstar på Sverigedemokraterna. Väljarna kommer numera från många olika håll.

Men yngre arbetarklass, som Rolf och Lena, är överrepresenterade bland partiets sympatisörer.

Det finns många olika anledningar till att man väljer ett parti som bygger sin politik på främlingsfientlighet.

Men en gemensam nämnare bland de Sverigedemokrater jag har träffat är bitterhet; bitterhet över att inte behövas, över att inte ha några pengar eller ett jobb, över myndigheters beslut eller hur man blivit behandlad av någon person med utländsk härkomst.

Bitterheten kan bygga på verkliga eller inbillade upplevelser, men den snabba ekonomiska förändring som Martin Klepke talar om i sin artikel har – anser jag – en stor betydelser för Sverigedemokraternas tillväxt.

I glappet mellan det gamla och moderna finns ett utrymme för någon som kan ge de besvikna, bittra och hatiska enkla svar på alla frågor.

Professor Eckhard Jesse, som har studerat tyska nynazister, talar om ”moderniseringsförlorarna”; de som av olika anledningar inte orkar, kan eller vill följa med i utvecklingen.

Känslan av misstro mot det nya växer när moderniseringen inte ens uppfyller de materiella förväntningarna. När man inte har råd att värma sitt hus eller kan ge sina barn trygghet, när jobben försvinner och de som blir kvar kanske bara är tillfälliga och deltid och inte räcker till att försörja familjen.

Det är möjligt att protesttåg och kampanjer mot rasism kan fungera mot Sverigedemokraternas tillväxt.

Men personligen tror jag att den ekonomiska politik vi för och hur vi klarar av att hålla trygghetssystemen i gång är mycket mer avgörande för partiets framgångar.

Där värdigheten går förlorad gror bitterheten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Julfrid – och tack för att du läser oss

Ledare. Julen ska vara varm och glädjefylld, inte ett maraton av måsten. Låt oss släppa taget om perfektionen och hjälpas åt, så tindrar både barn och vuxna lite mer.

Skit i nyårslöften – välj intentioner

Alexandras krönika. Om bara några dagar är det nyårsafton och då hopar sig förväntningarna. Mitt i nyårskvällen står vi och tittar upp mot himlen där raketerna avlöser varandra. Och just där och då ska nyårslöften avges och löften staplas på varandra: sluta röka, träna mer, prioritera sömn, äta enbart vegetariskt mat.

Kortare arbetstid högt på agendan

Ordförandeord. År 2025 närmar sig sitt slut och jul- och nyårshelgerna är nära. Året som gått har varit minst sagt hektiskt. Det har varit en långdragen avtalsrörelse, som för oss i Transport pågått från mars till oktober.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.