Bitterhetens politik

Krönika. Det är kallt i Rolfs lilla kåk. Elementen är avslagna. Han har inte råd att köpa ny olja till oljepannan och socialbidraget är slut. Nu går han går runt inomhus i ett tjockt underställ som dykare använder och väntar på att nästa check från socialförvaltningen ska anlända.

Lenas son drabbades av narkolepsi efter vaccineringen mot svininfluensan. Sedan dess har hon kämpat för att få ersättning från staten, samtidigt som hon söker ett nytt jobb.

För ett tag sedan skrev Martin Klepke i tidningen Arbetet:

”Trots alliansens ständiga tal om att de vill föra bort Sverige från det ”bidragssamhälle” de påstår att tidigare regeringar skapat har alltså det mest grundläggande bidraget, det som ska säkerställa att människor inte svälter ihjäl, tvärtom ökat, dessutom med hela 43 procent.”

Samtidigt som beroendet av bidrag ökar försvinner minst 100 000 jobb varje år i Sverige på grund av de snabba förändringarna i ekonomin.

Det här är en allvarlig utveckling, som hotar att spränga hela trygghetssystemet. Det var aldrig byggt för att klara permanent massarbetslöshet.

Men den är inte bara allvarlig i kronor och ören.

Rolf röstar på Sverigedemokraterna. Lena sympatiserar med partiet.

Undersökningar visar att det inte bara är utslagna eller arbetarklass som röstar på Sverigedemokraterna. Väljarna kommer numera från många olika håll.

Men yngre arbetarklass, som Rolf och Lena, är överrepresenterade bland partiets sympatisörer.

Det finns många olika anledningar till att man väljer ett parti som bygger sin politik på främlingsfientlighet.

Men en gemensam nämnare bland de Sverigedemokrater jag har träffat är bitterhet; bitterhet över att inte behövas, över att inte ha några pengar eller ett jobb, över myndigheters beslut eller hur man blivit behandlad av någon person med utländsk härkomst.

Bitterheten kan bygga på verkliga eller inbillade upplevelser, men den snabba ekonomiska förändring som Martin Klepke talar om i sin artikel har – anser jag – en stor betydelser för Sverigedemokraternas tillväxt.

I glappet mellan det gamla och moderna finns ett utrymme för någon som kan ge de besvikna, bittra och hatiska enkla svar på alla frågor.

Professor Eckhard Jesse, som har studerat tyska nynazister, talar om ”moderniseringsförlorarna”; de som av olika anledningar inte orkar, kan eller vill följa med i utvecklingen.

Känslan av misstro mot det nya växer när moderniseringen inte ens uppfyller de materiella förväntningarna. När man inte har råd att värma sitt hus eller kan ge sina barn trygghet, när jobben försvinner och de som blir kvar kanske bara är tillfälliga och deltid och inte räcker till att försörja familjen.

Det är möjligt att protesttåg och kampanjer mot rasism kan fungera mot Sverigedemokraternas tillväxt.

Men personligen tror jag att den ekonomiska politik vi för och hur vi klarar av att hålla trygghetssystemen i gång är mycket mer avgörande för partiets framgångar.

Där värdigheten går förlorad gror bitterheten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för Socialdemokraterna men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Skit i nyårslöften – välj intentioner

Tid för förändring. Om bara några dagar är det nyårsafton och då hopar sig förväntningarna. Mitt i nyårskvällen står vi och tittar upp mot himlen där raketerna avlöser varandra. Och just där och då ska nyårslöften avges och löften staplas på varandra.

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Dags att ta ansvar i alla led

Insändare. Nu är det dags att sätta ner fötterna ordentligt. Vi måste ta ett gemensamt ansvar i samhället när det gäller stress i arbetslivet.

När ovädret slår till räcker inte ord

Ledare. Äntligen är januari över. Det är en månad som på något sätt är mycket längre än sina 31 dagar. Vintern håller dock i sig. Och med det halkiga vinterväglag. I storhelgerna drabbades Sverige av både Johannes och Anna, stormar och snöoväder.

Ännu ett trick för att splittra arbetarklassen?

Debatt. Det är en gammal sanning: härska genom att splittra. Genom att blåsa upp skillnader mellan grupper kan fokus flyttas bort från det som förenar oss – lönearbetet och beroendet av trygga jobb för ett värdigt liv.

Solidaritet och rättvisa på allvar

Arbetstidsförkortning. Mycket prat om makteliten och deras löner dessa dagar, och att några få hela tiden äter mer av den så berömda ”kakan”. Givetvis är detta ett stort problem och totalt fel.

När facket är starkt vågar medlemmarna höja rösten

Debatt. Vi som arbetar på vägarna, i hamnarna och på terminalerna vet att trygghet inte bara handlar om försäkringar. Trygghet handlar om att våga säga ifrån när något är fel – och om att veta att man inte står ensam när man gör det.

Julfrid – och tack för att du läser oss

Ledare. Julen ska vara varm och glädjefylld, inte ett maraton av måsten. Låt oss släppa taget om perfektionen och hjälpas åt, så tindrar både barn och vuxna lite mer.

Kortare arbetstid högt på agendan

Ordförandeord. År 2025 närmar sig sitt slut och jul- och nyårshelgerna är nära. Året som gått har varit minst sagt hektiskt. Det har varit en långdragen avtalsrörelse, som för oss i Transport pågått från mars till oktober.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.