Ledare. För några dagar sedan hotade piloterna på SAS med strejk. Det känns fortfarande lite ovant när en av arbetsmarknadens mest högavlönade grupper lägger ner arbetet i protest mot försämrade villkor.
Låt mig gissa att en betydande del av SAS-kaptenerna – med löner uppåt 100 000 kronor i månaden – röstat på partier som vill försvaga och allra helst avskaffa strejkrätten.
Nåväl. Vad kan den som vill nå framgång lära sig av
SAS-aktionen och den snarlika protest som chaufförerna på Norwegian-planen genomförde i vintras?
Jag ser några saker:
- Bara genom enighet kan en grupp arbetstagare åstadkomma förändring. Som att stoppa försämringar som arbetsgivaren försöker driva genom. Det gäller även om människor i gruppen normalt ler i mjugg över begrepp som solidaritet.
- Aktioner som gruppen vidtar måste svida rejält i skinnet på någon. Inställda flygningar drabbar passagerarna hårt och är extremt kännbart för ett flygbolag som redan går på knä.
- Att organisera och ena människor är numera lättare ju bättre villkor personerna har från start. Piloter och läkare behöver knappt börja putsa på konfliktyxan innan arbetsgivarna darrar på läppen.
- Det är en fördel om gruppen är liten, homogen och individerna svåra att ersätta.
I Transport har vi ytterligheterna. På ena kanten finns stuveriarbetarna. En liten sammansvetsad grupp där arbetsgivarna för decennier sedan gjorde misstaget att i kollektivavtalet lämna bort en del av inflytandet över arbetstiderna.
I stuverierna gäller därför inte Svenskt Näringslivs vanliga dogmer. Här gör arbetsgivarna tvärtom allt för att bekämpa lokal lönebildning och lokala uppgörelser. De olika hamnbolagen är piskade att följa centrala dekret.
På Transports andra kant finns taxiförarna. För
vanliga medborgare borde det vara obegripligt att någon enda person jobbar under sådana villkor i Sverige på 2000-talet.
Fast jag glömde att vi blivit allt mer avtrubbade.
Av tiggare, båtflyktingar. Av vittnesmål från våra ungdomar som dagligen förnedras i träsket av bidragsjobb, osäkra påhugg och personaluthyrning.
Fast mycket talar för att just bemanningsföretagen inte blir en lika het fråga i den kommande avtalsrörelsen. Numera har arbetsgivarna kommit på att det är billigare och effektivare att i stor skala anställa folk på deltid. Sedan kan ledningen när helst behov uppstår gå ut på golvet och erbjuda – eller snarare kommendera – mertid.
Facket står inför en gigantisk utmaning. Hur gör vi för att alla ska bli piloter?
