Ledare

Afghanistan – vilja och vanmakt

Ledare. Bilderna från Kabuls flygplats träffar som slag mot hjärtat. Desperata människor som klamrar sig fast utanpå plan som lyfter, de sista dödsdömda försöken ut från ett land i talibaners makt. Bilderna påminner om fiktion i film.

När insikten om realitet drabbar följer tanken: Nu, omedelbart, måste vi göra allt vi kan för att hjälpa. Till vilket pris som helst.

Frågan är hur. Så söker vi alla svar, hos alltifrån gudar, konfliktexperter, världsledare och litteraturens giganter till lokalpolitiker som talar om stopp för asylsökande. Eller genom att bidra med något till Svenska Afghanistankommittén (SAK).

Hjälpinsatser bygger oftast på beslutsprocesser som ter sig hopplöst långsamt malande i sammanhanget. Här handlar det om närmare 40 miljoner människor i världens mest korrupta land som behöver hjälp. Nu.

Symboliken från Kabuls flygplats blir lika uppenbar som grym: Alla får inte plats. Oändligt många fler blir kvar i kaoset på landningsbanorna.

LO-ekonomen Rudolf Meidner (1914–2005) berättar i biografin Skärvor ur ett nittonhundratalsliv hur han arbetade med nödhjälp efter kriget i Tyskland, ett land då bokstavligen i ruiner. Hur barn köade i timmar för mat, men att det inte gick att hjälpa alla – hungriga fick många vända hem. Meidner såg det grymma, hjärtskärande, men också nödvändiga i att hålla sig till planen, för att det organiserade hjälparbetet alls skulle fungera.

En vecka efter att Afghanistans huvudstad föll landade ett flygplan på Arlanda, med en första grupp evakuerade lokalanställda från den svenska ambassaden. Att tolkar och andra som arbetat för Sverige ska få den hjälpen är självklart. Samtidigt höjs röster för att inte ”öppna famnen” som vid flyktingkrisen 2015. Ledare som Tysklands Angela Merkel har talat om behovet av att hjälpa aktivister, men även att förhindra en ny flyktingvåg till Europa.

Mot slutet av sitt sommartal den 22 augusti tog också Stefan Löfven upp sin bestörtning över utvecklingen i Afghanistan. Sveriges avgående statsminister underströk i talet att vårt lands engagemang för Afghanistan är djupt och ligger fast. Men att det är genom bistånd till folket där som hjälparbetet måste fortsätta. Och att ”världssamfundet enigt måste stå upp för det afghanska folkets rätt att bygga en fredlig framtid”.

Vagt och utan svar på hur det går att få ett snabbt slut på lidande i ett skräckvälde? Ja, men antagligen också den enda realistiska hållningen för framtiden.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

När schysta villkor används som reklam

Ledare. Shyssta villkor och kollektivavtal och en qr-kod med Ansök nu som lovar en genomsnittslön på 180 kronor per timme. Det budskapet har Foodoras rosa mopedboxar haft. En sanning med modifikation.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

HF avbryter hamnkonflikten – skrev på Transports avtal

Hamn. Den segdragna konflikten mellan Hamnarbetarförbundet (HF) och Sveriges Hamnar har nått en lösning. Parterna tecknade nytt avtal under torsdagseftermiddagen.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.