Facklig organisationsgrad för arbetare och tjänstemän i Sverige 2006–2018
Fackets framtid

Medlemmarna som försvann

Medlemstapp. Sedan 2006 har fackförbunden i LO tappat runt 330 000 medlemmar. Andelen fackligt anslutna arbetare minskade från 77 till 59 procent. Fortsätter nedgången kommer bara varannan LO-arbetare att vara med i facket om några år.

Anders Kjellberg.
Anders Kjellberg jobbar på sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Han har studerat facklig organisering ända sedan slutet av 1960-talet.  Foto: Jan Lindkvist

Utvecklingen är djupt bekymmersam. Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på jämnstarka parter, säger professor Anders Kjellberg, som ägnat decennier åt att granska fackets och arbetsgivarnas organisering.

I början av 2000-talet växte Transport stadigt och toppnoteringen låg på 74 000 medlemmar. I dag är siffran nere på 56 200. Ett medlemstapp på närmare 25 procent. Om bara yrkesaktiva räknas har Transport tappat var fjärde medlem sedan 2006.

Vad var det som hände? Varför ser kurvan likadan ut i övriga LO? Och även bland tjänstemännen numera …

Anders Kjellberg är knuten till Lunds universitet och kom i våras ut med rapporten, Den svenska modellen i fara?

Är den det?

– Ja, i vissa branscher i vart fall, säger han. Delar av den svenska arbetsmarknaden är på väg att hamna utanför systemet. Det kan öka spänningarna i samhället. Klyftorna har redan ökat. Inte bara i fråga om lön, utan också på bostadsmarknaden och vad gäller förmögenheter.

– Det krävs starka fack om den svenska partsmodellen ska hålla och fortsätta leverera internationell konkurrenskraft, stabila förhållanden för politiken och reallönehöjningar till alla arbetstagare.

Våren 2006 var den fackliga organisationsgraden 77 procent i Sverige. Vi låg i topp i världen – tillsammans med Danmark och Finland. Nivån – 77 procent – var dessutom densamma för arbetare och tjänstemän. Och även bland invandrare. Även detta var unikt i världen.

Ändå fanns en stor oro i Transports förbundsledning. 2006 var valår och Moderaterna hade gått ut hårt med att avgifterna till a-kassan skulle höjas kraftigt, om det borgerliga blocket fick makten. Transports ledning befarade medlemsras.

Det blev borgerlig valseger.

Redan vid nyåret 2007 chockhöjdes a-kasseavgiften, samtidigt som skatteavdraget togs bort. I ett slag fördubblades kostnaden för att vara med i fack och a-kassa. Hårdast drabbades LO-förbund med hög andel arbetslösa medlemmar, eftersom a-kasseavgiften blev olika hög beroende på just arbetslösheten i branschen.

Medlemsutvecklingen i nio LO-förbund (yrkesaktiva)
Grafik: Christina Ahlund

De två åren direkt efter avgiftshöjningen tappade LO 180 000 yrkesaktiva medlemmar. Mer än tio procent av medlemskåren.

Efter det har nedgången fortsatt. Tjänstemännen, som faktiskt växte under några år, har också börjat backa. I dag är inte ens sex av tio arbetare med i facket. För tjänstemännen är siffran drygt sju av tio.

Noterbart är att bland utrikes födda är nedgången mer än dubbelt så stor, som bland inrikes födda. Bara 45 procent är fackligt organiserade.

Professor Anders Kjellberg ser själva a-kasseavgiften som en viktig förklaring till medlemsraset. Men inte bara. I så fall borde medlemmarna ha strömmat tillbaka när avgiften sänktes till näst intill ursprungliga nivåer 2014.

En rad länder, bland annat Sverige, hade länge haft statssubventionerade fackliga a-kassor. Alltså en nära koppling mellan fack och kassa.

– Många löntagare såg facket och a-kassan som en helhet. Man gick med för att få tryggheten, säger Kjellberg

Sverige och Danmark var två länder där modellen övergavs, när kassorna allt mer sågs som myndigheter. I dag ställs alla löntagare inför valet. A-kassa eller fack? Eller båda? Eller ingetdera?

Anders Kjellberg beskriver en förändrad mentalitet på arbetsplatserna. Från en lång tidsperiod när det var närmast självklart att människor gick med i facket och a-kassan. Till dagens tankesätt. Där nyttan av fackligt medlemskap vägs mot kostnaden. Trycket att gå med är inte detsamma.

Kjellberg pekar också på en självförstärkande mekanism. När färre är med i facket blir den fackliga närvaron mindre ute på arbetsplatserna. Det finns ofta ingen representant att fråga. Ingen som söker upp nyanställda och informerar om vad facket gör.

Varför har tjänstemannafacken klarat sig bättre och gått om LO i organisationsgrad?

Anders Kjellberg ser flera förklaringar. Fackavgiften är en.

– Den är normalt lägre i TCO- och Saco-förbunden. Men även inkomstförsäkringen spelar in. Flera LO-förbund, bland annat Transport, har infört en inkomstförsäkring som täcker upp vid arbetslöshet. Den är ett starkt argument vid medlemsrekrytering.

– Inkomstförsäkringar fungerar ännu bättre som dragplåster hos tjänstemän och akademiker. De grupperna får ut mer av försäkringen, eftersom de normalt har högre löner är LO-arbetarna.

Om fackföreningarna fortsätter att tappa mark i samma takt som nu förutspår Anders Kjellberg en organisationsgrad på 63 procent år 2023. Det är fyra procentenheter lägre än i dag.

I prognosen ingår att klyftan vidgas ännu mer mellan arbetare och tjänstemän. Till 67 procent för tjänstemän och bara 52 procent bland arbetarna.

I vissa länder har medlemstappet gått
hand i hand med en urholkning av
kollektivavtalen. Får vi samma utveckling här?

Anders Kjellberg konstaterar att den svenska kollektivavtalstäckningen fortfarande är mycket hög, paradoxalt nog. Nio av tio löntagare jobbar på arbetsplatser med avtal. Förklaringen är att arbetsgivarna, framför allt de stora, fortsatt att gå med i arbetsgivarorganisationerna. Därmed binds de och deras anställda automatisk av kollektivavtal.

Fast uppåt en halv miljon löntagare jobbar ändå på arbetsplatser utan avtal. Åtskilliga av dem finns i Transports branscher.

– Och de kan bli fler, säger Anders Kjellberg. Om facken inte lyckas etablera sig i de nya växande branscherna utan fackliga traditioner.

Ledande personer i LO har beskrivit medlemstappet och nyrekryteringen som en ödesfråga. Transport har i flera år lagt stora resurser på facklig organisering.

Anders Kjellberg ser ingen ”quick fix”:

– För att vända utvecklingen krävs nog att de fackliga organisationerna prioriterar medlemsrekrytering och facklig aktivitet ute på arbetsplatserna.

– Och det krävs att facken inte aktivt motarbetas av politiker och arbetsgivarorganisationer, på det sätt som sker nu.

Vad tänker du på då?

– Att luckra upp anställningsskyddslagen är ett exempel. Den är väldigt viktig för facket. Blir det fritt fram att sparka, när som helst, kan fackets position försvagas allvarligt. Det kan leda till ökad oro på arbetsplatserna och en rädsla för att engagera sig fackligt.

– Redan tidigare har vi fått allmän visstid och osäkrare anställningsformer. Slopad avdragsrätt för fack- och a-kasseavgifter påverkar också facket negativt.

I Transport diskuteras ibland om facket ska vara ett försäkringsbolag eller en kamporganisation. Vad är ditt svar?

– Facket kan ses på olika sätt. Som ett försäkringsbolag. Eller ett serviceorgan. Eller en ren folkrörelse som gör saker tillsammans med medlemmarna, inte åt dem.

– Försäkringsdelen är helt nödvändig. A-kassan och fackets konfliktersättningar vid strejker och lockouter är i sig en sorts försäkring. Mot strejkbryteri. Mot att arbetstagare utan jobb och ersättning tvingas bjuda under varandra, för att få jobb och överleva.

De nyanlända har i stor utsträckning inte gått med i facket. Transport har utsatta grupper, som taxiförarna som borde ha all anledning i världen att gå samman. Hur får man dem att organisera sig?

Anders Kjellberg tänker några sekunder. Säger:

– Gunnar Sträng cyklade runt bland lantarbetarna. Det rådde patriarkala förhållanden på landsbygden. Han lyckades organisera dem. Med sig på cykeln hade han två blanketter. En ansökan till Lantarbetarförbundet. Och en till godsägaren, om inträde i arbetsgivarorganisationen.

– Gick godsherren med blev det fritt fram för facklig organisering på gården. De anställda fick då fackliga rättigheter. Ibland hotade Gunnar Sträng med strejk på gården, utan att ha fackförbundets mandat! Han uppträdde väldigt myndigt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Mattias Samuelsson, utredare LO. Foto: LO

Regeringen tar bort utbildning om arbetsmarknad från gymnasiet

Debatt. I den grundläggande kursen för samhällskunskap i gymnasieskolan står det i dag att eleverna bland annat ska lära sig om arbetsrätt, arbetsmiljö och arbetsmarknadens parter och deras roller. Men det kommer de inte att göra längre när de nya ämnesplanerna börjar gälla 1 juli 2025.

Transportarbetarens logga

Finsk storstrejk fortsätter

Konflikt. Den här veckan slår en andra strejkvåg in över Finland. Tåg, bussar och stora delar av industrin stannar i protest mot högerregeringens politik.

Upphandlingar sänke för LO-branscher

Offentliga upphandlingar. Färdtjänst, avfallshantering, skolskjutsar, vård och omsorg – varje år upphandlas verksamhet för över 800 miljarder kronor med skattepengar. Fast för många branscher är offentliga upphandlingar ett sänke. LO har gett ut en guide för att återta kontrollen.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.

Har du pengar att hämta?
Collage med avtalsförsäkringar

Så billiga är dina försäkringar för arbetsgivaren

Avtalat. Du som jobbar på ett företag med kollektivavtal täcks av försäkringar som ger skydd vid händelser som sjukdom, barnafödsel och arbetsskador. Flera av försäkringarna är helt avgiftsfria för företagen. Varför är det så?

Har du pengar att hämta? Du som varit sjukskriven i mer än 14 dagar, varit föräldraledig eller skadat dig på jobbet kan ha pengar att hämta. Läs mer om dina avtalsförsäkringar på avtalat.se. Foto: Shutterstock

Få vet att försäkringarna finns

Avtalat. Tidningsbudet Elisabet Skoog har snart varit sjukskriven i ett år. Hon får sjukpenning från Försäkringskassan och den kollektivavtalade försäkringen AGS.  Elisabet visste om att den fanns, eftersom hennes skyddsombud (som också var en nära kollega) berättade om försäkringen förra gången hon var sjukskriven.

Andreas Ehm är försäkringsinformatör. Han har hjälpt transportarbetare att få ut 1,5 miljoner från sina försäkringar.

Andreas har dragit in 1,5 miljoner kronor

Transport. Andreas Ehm på Transports Halmstadsavdelning brinner för att informera om försäkringar. Han har hjälpt ett 70-tal personer få ut sammanlagt 1,5 miljoner kronor från Afa Försäkring. Han tror att inte ens hälften av alla transportarbetare vet vilka försäkringar de omfattas av.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Döden på jobbet
Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Kollegahjälpens logga

”Det är viktigt att prata och ventilera”

Arbetsmiljö. Dödsolyckor på jobbet och dödliga trafikolyckor ökade under 2023. För den lastbilschaufför som råkar ut för ett trauma i arbetet finns hjälp att få. En grupp chaufförer och åkare finns där som kamratstödjare genom Kollegahjälpen.

Kultur
Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.