”Väktare borde ta över polisens uppgifter”
Framtidens väktare behöver både klara mer teknik och vara bra på att se helheten. Och kanske är väktarna de nya poliserna. – Om bevakningsbranschen hänger med i den här utvecklingen kommer det att finnas en massa jobb i framtiden. Annars blir det svårare, säger branschens ordförande Björn Eriksson.
Björn Eriksson är gammal rikspolischef och sedan förra året ordförande för nystartade intresseorganisationen Säkerhetsbranschen. Som sådan har han redan stuckit ut hakan. Han vill att privata säkerhetsföretag ska kunna ta hand om en del av polisens uppgifter.
– Väktarbranschen och säkerhetsbranschen växer lavinartat. Polisen kommer aldrig att kunna tillgodose det trygghetsbehov som finns, säger han.
I mars skrev Björn Eriksson ett brev till justitiedepartementet. Han ville att regeringen skulle reda ut vilka uppgifter som polisen ska sköta – och vilka som kan tas över av väktare och ordningsvakter. Något svar fick han inte. Men fem veckor senare meddelade departementet att man tillsätter en utredning för att se över just det.
Frågan om vilka uppgifter som polisen kan släppa ifrån sig är kontroversiell. Men Björn Eriksson hävdar att det i praktiken redan har skett en glidning, att säkerhetsföretag kompletterar polisen på många ställen.
– I Stockholms tunnelbana har ordningsvakter ersatt 250 tunnelbanepoliser. Och säkerhetsvakter får ta utandningsprov i hamnar och kroppsvisitera på flygplatser. Det där har skett för att lasta av polisen, men det har inte alltid föregåtts av så där jättemycket analysarbete.
Björn Eriksson tycker också att man ska fundera på hur man löser människors allt större längtan efter trygghet i en värld där polisen inte finns på plats i hela landet.
– I dag finns ingen polis i delar av Norrland. Då kanske man måste använda dem som finns där. Det är kanske vi, det är kanske deltidsbrandkåren. Ska vi använda dem eller ska vi riskera att det bildas medborgargarden?
I Kista ligger Sveriges enda renodlade gymnasieutbildning för väktare. I samma hus finns Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (BYA), som ägs gemensamt av Transport och arbetsgivarna.
Bodil Henrikson är enhetschef på gymnasiet och projektledare på BYA. Hon har den senaste tiden noga följt vad som händer i branschen genom projektet ”framtidens väktare”. Gränsdragningen mellan polisen och bevakningsföretagen är en av de frågor som hon har tittat på.
– Oavsett vilka de exakta arbetsuppgifter blir som man eventuellt tar över från polisen så måste vi inse att vi inte har poliser ute på gator och torg i den utsträckning som vi har haft. Och då är det jätteviktigt att det finns ett regelverk som underlättar för de privata aktörerna.
En annan tydlig framtidsspaning är teknikutvecklingen.
– Det är något av det mest avgörande för hur väktarnas kompetens behöver stärkas i framtiden. Det handlar inte om att de ska ha en fullständig kompetens som säkerhetstekniker, men de ska kunna hantera larm och andra tekniska verktyg som förekommer mer och mer, säger Bodil Henrikson.
Det är en utveckling som Björn Eriksson också har sett.
– Det pågår en förändring i bevakningsbranschen. Tekniken börjar ersätta eller komplettera människor.
Den utvecklingen oroar Transport. Jerker Nilsson är ombudsman med ansvar för bevakningsavtalet på förbundskansliet. Han tror att utvecklingen bara kan stoppas på ett sätt, genom att företagen slutar jaga lägsta pris och låter väktarna göra sitt jobb.
– Väktarna springer fortare och fortare och glömmer bort att göra det de ska, eller struntar i att skriva en rapport med avvikelser för att spara tid. Företagen måste låta väktarna göra riktiga ronder med riktiga noteringar. Inget företag vill betala för att få beskedet ”utan anmärkning” varje natt.
Björn Eriksson och Bodil Henriksson håller med. I stället för att bevakningsföretagen ska konkurrera med lägsta pris för en väktartimme bör de ta ansvar för företagens hela behov av säkerhet. Då finns det pengar att tjäna och jobb att göra.
– Det är lite tragiskt att vi fortsätter konkurrera med att rondera till lägsta pris. Kunderna vill ha en prestation gjord. Och kan vi leverera det så kan de betala. Det kan handla om att väktaren både ska vattna blommor, kolla att glödlamporna är hela och klara av att sköta ett tekniskt bevakningssystem. På så sätt betalar företagen för värdet snarare än timkostnaden, säger Björn Eriksson.
Han tar ett färskt exempel på ett fall där teknik och person skulle kunna samverka. Han berättar att en av de fina väskaffärerna på Stockholms dyraste shoppinggata, Biblioteksgatan, rånades genom att gärningsmännen körde in i butiken med bulldozer.
– Tror du att man kan bevaka bort det med vakter? Glöm det! Men tänk för en stund att man är intelligent nog att stoppa in teknik i de där väskorna som gör att man kan spåra dem, kombinerat med väktare. Då har man ett helt annat sätt att jobba.
