Transportare leder jobbet för säkrare västar i hela EU
Fortfarande ställs inga bindande krav på västarna som ska rädda liv. Facket och arbetsgivarna är överens om vad som ska gälla. Men båda parter vittnar om kvacksalvare som säljer undermåliga västar – och bevakningsföretag som köper dem till sina ordningsvakter och väktare.
Det som faktiskt gäller – enligt lagen – är Arbetsmiljöverkets övergripande krav på all personlig skyddsutrustning. Inga detaljer om vad en väst ska skydda emot.
Senast i december beslutade myndigheten, efter en inspektion, att ett av de stora bevakningsföretagen måste skärpa sig när det gäller skyddsvästarna. Annars hotar 200 000 kronor i vite.
Kravet gäller Nokas Bevakning i Hägersten i Stockholm. Företaget måste göra riskbedömningar av de anställdas olika uppdrag för att bedöma när väst ska användas och vilken typ av väst som då krävs. Västarna ska passa bäraren, skötas och märkas.
Myndigheten efterlyser rutiner på företaget.
Den röra som Arbetsmiljöverket konstaterade när det gäller Nokas hantering av skyddsvästar verkar ha fått ett naturligt slut i och med att företaget köpte Svensk bevakningstjänst – och vid årsskiftet tog över rutinerna därifrån.
– Vi köper skyddsvästar till alla ordningsvakter, skyddsvakter och handelsanställda, de allra flesta ska vara personliga, säger Karl Sandberg, hr-chef i Nokaskoncernen. Och vi köper västar som parterna har godkänt.
I grunden ska skyddsutrustning vara CE-märkt. Produkten ska svara mot EU:s krav på säkerhet och hälsa. Men det finns ingen CE-märkning för just skyddsvästar.
EU försökte för närmare ett par decennier sedan att komma fram till en standard för skyddsvästar som ska stå emot beskjutning och knivattacker. Utan resultat.
Sedan ett par år är arbetet i gång igen. Transports Sven Sawatzki leder den europeiska grupp som ska formulera en standard som alla EU:s länder kan ställa sig bakom. Det ser ut att gå bättre den här gången.
Ett förslag med krav på västarna har gått ut till länderna. Det har mötts av 1 098 kommentarer. Den tuffa uppgiften att väga samman synpunkterna till en europastandard som godkänns av alla länder – utan att vara urvattnad – ligger på Sven Sawatzki och hans grupp. I slutänden ska gruppens förslag upp på politisk nivå. Först därefter kan en CE-märkning av skyddsvästar bli verklighet.
I väntan på detta har Transport, arbetsgivarnas organisation och företagen plus polisen kommit fram till en rekommendation. Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Bya) har lett arbetet.
– En anställd ska ha den skyddsväst som ett uppdrag kräver, säger Bya:s William Rosborg. Men i verkligheten tar inte alla arbetsgivare sitt ansvar för att riskbedömningar blir gjorda. Här kan våra regionala skyddsombud vara till god hjälp.
Enlig Bya-överenskommelsen ska en bevakningsväst stå emot både kulor och knivar. De detaljerade och tekniska kraven finns beskrivna så att bevakningsföretagen kan skicka dem direkt till en leverantör av västar.
Kraven på en värdeväst finns också beskrivna, de har inte har samma skydd mot knivar och spikar. Och det finns krav på vad en förstärkningsväst ska stå emot.
– Jag kan inte gå i god för att hela branschen följer överenskommelsen, säger Björn Ericsson, branschexpert på Almega säkerhetsföretagen och en av dem som ingår i arbetsgruppen bakom rekommendationerna.
– Vi kan inte kräva att medlemsföretagen använder västar som uppfyller kraven. Dessutom finns det enstaka väktare som skaffar egna västar. Om det i stället fanns ett tvingande krav skulle de oseriösa tillverkarna helt sorteras bort.
Securitas Anna-Lena Holmberg är också med i den svenska arbetsgruppen. Som representant för Sveriges största bevakningsföretag kan hon berätta att alla anställda har personliga västar som uppfyller Bya-kraven, om riskbedömningen av deras uppdrag säger att detta krävs.
– Men tyvärr finns det kvacksalvare i branschen som låter sina väktare och ordningsvakter tro att det finns lätta, nätta västar som ger tillräckligt skydd, säger hon.
Från myndighetshåll meddelar Arbetsmiljöverket att ansvaret att ordningsvakter och väktares säkerhetsutrustning håller måttet ligger hos företagen som utrustar sin personal. Och hos skyddsombuden som kan larma verket om arbetsgivaren inte gör en riskbedömning, eller köper in västar som inte håller måttet.
– En riskbedömning kan också få resultatet att ett uppdrag är alltför farligt för att utföra, säger Transports Sven Sawatzki. Tro inte att du är odödlig – och tänk på att västen är till för att ta sig ur en situation.
