Transport vill se krav på beställaransvar i alla led
Transport vill att den som köper en transport ska ansvara för att alla underleverantörer följer lagar och regler. Men för att lösa problemen med lönedumpning krävs att ansvaret också omfattar en schyst lönenivå. – Ett beställaransvar utan krav på löner och sociala villkor blir ganska urvattnat, säger Transports centrala ombudsman Lars Mikaelsson.
Begreppet beställaransvar är i sig inget nytt. Redan i dag har den som beställer en transport ansvar för om transportören bryter mot cabotagereglerna eller saknar yrkestrafiktillstånd. Men det är ett ansvar som sällan leder någon vart. Det gäller nämligen bara om beställaren känt till att transportören brutit mot lagen.
– Ingen blir fälld i dag, för det går ju inte att leda i bevis, säger Lars Mikaelsson.
För Transport är beställaransvaret en viktig fråga. Förbundet tror att ett utökat ansvar skulle göra att man kommer till rätta med mycket av den oreda som råder på svenska vägar.
Nu har också regeringen fått upp ögonen för problematiken. I oktober tillsattes en utredning som ska undersöka om den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig för att skapa ordning och reda i transportbranschen.
I mars ska utredningen presentera en första rapport.
– Just nu försöker vi hitta orsakerna till problemen och kartlägga hur omfattande de är. Det är jätteviktigt att få in synpunkter från branschen, åklagare och polisen, säger Annika Troive Hedman, utredare på Transportstyrelsen.
Under tiden arbetar Transport vidare med frågan. Tillsammans med arbetsgivarna i Biltrafikens arbetsgivareförbund (BA) har förbundet försökt komma fram till en gemensam ståndpunkt. Men det finns flera skiljelinjer.
– Det förslag vi vill få fram är ett beställaransvar med undersökningsplikt. Vi menar att ansvaret måste gälla i alla led, säger Lars Mikaelsson.
BA har ännu inte tagit ställning till om förbundet är för ett utökat beställaransvar eller inte. Men om det skulle bli aktuellt är det noga med en sak:
– Vi vill att det ska gälla i ett led. Om en speditör anlitar ett transportföretag eller ett åkeri ska man undersöka gentemot det åkeriet. Det åkeriet har i sin tur ett ansvar mot den underentreprenör som de anlitar, säger Maria Lindh på BA.
Så långt handlar diskussionen om beställaransvar mest om laglydighet. Med en undersökningsplikt skulle speditörer och åkerier vara tvungna att kontrollera att deras underentreprenörer till exempel håller sig till cabotagereglerna. Men det skulle inte helt och hållet råda bot på den lönedumpning som Transport oroar sig för i branschen. Eftersom Sverige inte har någon lagstiftad minimilön skulle transportköpare kunna anlita åkerier med låga lönenivåer utan att för den skull bryta mot någon lag.
– Helst vill vi förstås ha krav på svenska kollektivavtal, säger Lars Mikaelsson.
Det tror han kan bli svårt att få till. Men det finns andra sätt att garantera en skälig lönenivå.
– I Finland har man en modell med beställaransvar och allmängiltigförklaring av kollektivavtal där man är tvungen att ge lön efter lägstanivån i kollektivavtalet. Så frågan om allmängiltigförklaring av kollektivavtal och beställaransvar hänger ihop, säger Lars Mikaelsson.
Han tror att en hel del av lönedumpningen på svenska vägar är omedveten.
– Vi tror att det finns en del företag som tror att de betalar för en schyst transport. Det kanske gör det prismässigt, men de har inte någon kontroll över hur mycket den som sitter vid ratten faktiskt får.
