;

Synfelet kostade honom lastbilskörkortet

Lastbilschauffören Hans Rapp får inte köra bil längre. Körkortet drogs in efter att en stroke påverkat hans synfält. Men Hans Rapp tycker att han fallit offer för ett illa fungerande regelverk, som borde bytas ut. – Jag körde sex månader prickfritt innan Transportstyrelsen beslut och det var inga problem, säger han.

I oktober, för fem år sedan, stod Hans Rapp och borstade tänderna. Klockan hade hunnit bli elva på förmiddagen. Lite senare skulle Hans och hans fru ta bilen för att hälsa på några vänner. Men under tandborstningen hände något. Det bara knäppte till. Ett lätt illamående och enorm huvudvärk kom över honom. Efter att morgonbestyren var avklarade var det ändå dags att ge sig av.  Utan att kunna gissa vad som pågick satte sig Hans bakom ratten, trots huvudvärken.

– Efter en stund blev allt väldigt konstigt, synen och andra sinnen hängde inte med. Jag förstod inte vad som hände. Jag märkte att jag inte kunde köra längre, så vi vände, säger han.

Väl hemma igen fick Hans skjuts till Danderyds sjukhus. Efter en skallröntgen visade det sig att huvudvärken och synbortfallet berodde på en hjärnblödning. Hans skickades vidare till neurokirurgiska kliniken på Karolinska sjukhuset. Dagen efter opererades han.

– Ja, man vet ju inte hur man ser ut inuti. Jag var hemma efter bara fyra dagar. Först var ena sidan av synen borta helt. Sen kom hälften tillbaka nästan direkt. Men den här sista biten, vänster nederkant, är fortfarande borta även om det känns gradvis bättre.

En tid efteråt var han tillbaka på sjukhuset för en skiktröntgen. Efter genomgångna resultat friskförklarades Hans. Han fick också veta att han var kallad till en synundersökning.

– Jag skulle aldrig i hela mitt liv gått med på det. Då hade jag sluppit alla problem.

Hans har kört lastbil i större delen av sitt liv. Han började på Televerket när han var 16 år som ”trappsnigel”, som han kallar det. Han vidareutbildade sig inom myndigheten till teletekniker. Hans började köra de större servicebilarna för att sedan gå över till lastbilar med internpost och andra leveranser. På 1980-talet hade han lite egen verksamhet, sedan körde han för några olika åkerier tills han började på Posten, för nio år sedan.

Men stroken förändrade allt. Värdena från synundersökningen rapporterades till Transportstyrelsen. Hans hade fått nedsatt periferiseende och körkortet drogs in. Periferiseendet är det allra yttersta området i synfältet. Hans har svårt att förstå beslutet.

– Det gick ett år innan de tog mitt körkort. Precis som lagen säger körde jag inte det första halvåret eftersom jag drabbats av stroke. Men jag hann också köra ett halvår innan jag blev av med kortet, helt utan problem.

Hans berättar att när resultaten från synundersökningen väl hamnat hos Transportstyrelsen blev det svårt att få någon att se till andra bevis, som till exempel hans prickfria halvår bakom ratten. Han har prövat att överklaga beslutet, både direkt hos myndigheten och i första och andra instans i förvaltningsdomstolen, men fått avslag.

– Lagen måste ändras. Testresultaten har ingenting med bilkörning i verkligheten att göra. Jag känner till många som har drabbats hårt av det här, säger han.

Hans är också upprörd över bemötandet från myndigheterna. Det är få som kunnat svara på hans frågor och det vanligaste svaret har varit en hänvisning till de regler som finns. Hans tycker att de som har haft hand om hans ärende saknat kompetens.

När Transportstyrelsen handlägger ett ärende börjar det ofta med att en läkare, i enlighet med sin rapporteringsskyldighet, informerar verket om att en patient bedöms olämplig att behålla körkortet. En sådan rapport kan också komma från polisen, om de upptäcker att någon orsakat en olycka på grund av sitt medicinska tillstånd. Värdena från en synundersökning ställs mot de gränsvärden och rekommendationer som finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort. Om förarens värden är för dåliga dras körkortet in. Beslutet går att överklaga och det är också möjligt att ansöka om undantag från reglerna i särskilda fall.

Men flera av de gränsvärden och mätmetoder som anges för syn har kritiserats. Redan 2012 lyfte centerpartistiske Staffan Danielsson frågan i en utfrågning av infrastrukturministern i riksdagen. Även forskare på Linköpings universitet, ställer sig tveksamma till om de uppsatta kraven för periferiseende är relevanta för hur säkert en förare kan framföra ett fordon. Ändå är regelverket fortfarande oförändrat.

De svenska reglerna kan också betraktas som hårda i jämförelse med många andra länder. För många chaufförer hade ett indraget körkort antagligen lett till arbetslöshet. Men som tur i oturen hade Hans rätt personer omkring sig när körkortet drogs in.

– Vi hade en jätte bra kille på facket då, ett huvudskyddsombud, som hjälpte mig. Min dåvarande chef var också väldigt bra. De löste det så att jag fick gå in på terminalen och ta hand om innerkajen. Jag fick fantastiskt bra stöd.

Det nya jobbet går bra. Nu kör Hans truck i den trånga lagermiljön, vilket går utmärkt, trots bortfallet i periferinseendet. Själv ser han det som ytterligare ett bevis på att Transportstyrelsens bedömning är felaktig. När han berättar om sitt arbete kommer han åter in på hur han blivit bemött av myndigheten.

– När jag pratade med en handläggare på Transportstyrelsen nämnde jag att jag kör truck. Reaktionen blev att jag kanske inte borde gör det heller. Då sa jag stopp, det är min chef som bestämmer. Som tur är så har Transportstyrelsen inga befogenheter inne på lagret.

Vid det här laget handlar det inte så mycket om att få köra bil och lastbil igen för Hans, utan snarare om upprättelse. Han planerar ändå att flytta till Kina om några år. Hans fru kommer där ifrån, och i Kina har han också ett giltigt körkort.

– Det är min kropp och mitt huvud och jag kan inte förstå varför jag inte får köra. Hade jag fått en rättvis bedömning hade det varit en annan sak. Som jag förstått det, finns det heller ingen statistik eller forskning kring att personer med mitt synfel är farliga. Dessutom skulle jag aldrig vilja köra om jag inte kunde göra det säkert, avslutar Hans Rapp.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Sergio Moscoso:
    14 september, 2019

    mycket bra artikel, undrar om det är fortfarande aktuellt, har just idag rakat ut för nästa exakt samma sak. är helt beroende av körkortet och vet ej vad jag ska göra nu, !

  2. Ulf Karlsson:
    18 december, 2018

    Sitter i samma läge blev av med allt körde 6 mån utan problem före detta lastbils chaufför

Brist på skyddsvakter hotar totalförsvaret: Behövs dubbelt så många

Beredskap. Bevakningsföretag riskerar att förlora personal till militär vid krig eller kris. Samtidigt kommer behovet av skyddsvakter öka för att försvara Sveriges viktigaste anläggningar. – Det behövs ungefär dubbelt så många som jobbar med bevakning i höjd beredskap som i fredstid, säger Jonas Wannberg på Bya.

9/9: Dags att uppmärksamma alla yrkesförare!

Yrkesförarens dag. Den 9/9 är temadagen tillägnad dem som kör yrkestrafik, chaufförerna som får allt att rulla – året runt, alla tider på dygnet, i alla väder.

Teslakonflikten analyseras på uppdrag av regeringen

Konflikt. Regeringen har gett Medlingsinstitutet i uppdrag att analysera den långvariga Teslakonflikten, unik för svensk arbetsmarknad. I myndighetens uppdrag ingår att lämna kommentarer för att trygga den svenska modellen.

Så byggde Transport upp styrkan på Ryanair

Organisering. När Transport tog över organiseringen av kabinpersonalen hade förbundet inga medlemmar på Ryanair. Regelbundna besök på arbetsplatsen, medlemsvärvning och nya förtroendevalda gav facket styrka att kräva kollektivavtal.

Kerstin Ericsson är bilkårsveteran. Foto: Dexter Svärd Huss

Bilkåren rustar för kris – Kerstin har varit med sedan 1970-talet

Beredskap. Det försämrade säkerhetsläget i omvärlden har lett till att intresset för Bilkåren ökat. Rysslands invasion av Ukraina ses som en direkt orsak. – Det är absolut ett ökat intresse. Men vi behöver vara fler kvinnor, säger Kerstin Ericsson.

Thomas hedrar sin avlidna vän - med radiostyrda lastbilar . Foto: Dexter Svärd Huss

Thomas hedrar sin avlidna vän – med radiostyrda lastbilar

Hobby. För vissa är radiostyrda lastbilar mer än en hobby. Det är en gemenskap i ett annars bitvis ensamt yrke – och ett sätt att minnas. – Vi har ett par stycken bilar som är byggda för att hedra chauffören som har omkommit, säger Thomas Helin, ordförande i RC Trucks.

De kan bli Sveriges bästa transportskola

Utbildning. Åtta gymnasieskolor tävlar om chansen att bli Årets transportskola 2026. Vinnaren tilldelas 10 000 kronor. – De nominerade skolorna visar ett stort engagemang", säger Lena Törnstrand, projektledare på Tya.

Lastsbilsmässan Elmia var en utmärkt plats för att värva nya unga medlemmar till facket. Foto: Dexter Svärd Huss

Succémetoden: Så värvades hundratals nya medlemmar till facket

Elmia. Lastbilsmässan på Elmia är över för den här gången. Transport var där med egen monter och gjorde succé i arbetet med att värva nya medlemmar. – Det känns ju superfantastiskt roligt, säger Nina Broman Costa, lokal ombudsman.

Teslas verkstad i Segeltorp. Foto: Lilly Hallberg

Teslakonflikten avslutas

Konflikt. IF Metall har beslutat att lägga ner konflikten med Tesla. Det innebär att Transports sympativarsel avslutas från och med den 19 augusti klockan 00.01.

Elmia lastbil 2026

Här möts hela branschen

Åkeri. Transportarbetareförbundet är självklart på plats. Onsdagen den 19 augusti öppnar Nordens största lastbilsmässa på Elmia i Jönköping.

;