Mellan kobbar och kanoner

På ena sidan stigen, mjuka berghällar och vikar med klart skärgårdsvatten. På andra sidan – ett topphemligt fort från kalla kriget. Följ med Transportarbetaren till ett av våra 22 sommartips, Femöre utanför Oxelösund.

Sörmländska Oxelösund är kanske mest känt för ståljätten SSAB. Men bortanför stålverkets skorstenar bjuder orten på orörd skärgårdsnatur när den är som vackrast.

Bara någon kilometer från centrum breder Femöre naturreservat ut sig. Längst ut mot havet ligger Femörehuvud.

Vi stannar till på parkeringen och går de sista 400 metrarna mot vårt mål, Femörefortet och fyrvaktarplatsen. Stigen är omsluten av grönskande träd och det är svårt att ana det öppna skärgårdslandskap som väntar längre fram.

Men Femöre är inte enbart ett naturskönt strövområde med populära badklippor. Härifrån förberedde sig svensk militär för bara några decennier sedan för ett fientligt angrepp österifrån.

1962 började det topphemliga Femörefortet byggas. Ovan jord ser det inte mycket ut för världen. Men under marken ligger en fullutrustad försvarsanläggning, som när den var aktiv kunde härbärgera 70 soldater i 30 dagar utan hjälp från omvärlden. Inte ens ett kärnvapenanfall skulle hindra soldaterna från att försvara Sveriges kust mot ett eventuellt anfall österifrån.

Under sommarmånaderna visas fortet flera gånger om dagen. Att stiga ner i mörkret och fukten under jord är en speciell upplevelse. Och det är lätt att känna en viss klaustrofobi vid tanken på att tillbringa flera veckor i streck i de vindlande gångarna.

– När man har varit instängd här en tid, förlorar man känslan för tiden. Därför har man konstruerat en måne. En brun lampa visade om det var natt eller dag, berättar vår guide Göran Johansson.

Väl uppe från underjorden är det skönt att skaka av sig fukten, kylan och minnena från kalla kriget. Vi går upp på berget igen, passerar en av kanonerna som fortfarande pekar ut mot vattnet och radarplatsen. På andra sidan krönet breder det som fortet skulle försvara, den sörmländska skärgården, ut sig.

Här ligger Femörehuvuds fyrplats, en plats där sjöfarare vägletts av ljusskenet från 1867 till 1972. Både fyrvaktarbostaden och fyren står kvar än i dag och från klipporna kan man med lite tur skåda både säl och havsörn.

Annars går det alldeles utmärkt att bara sola och lata sig på de släta hällarna. Eller ta ett dopp i det klara vattnet.

Efter någon timme på utflykt kurrar det i magen, men fiket på Femörefortet lämnar en del i övrigt att önska.

I stället avslutar vi turen i Gamla Oxelösund, så långt österut man kan komma på orten.

Här dukas det varje dag under sommaren upp en buffé med hembakta kakor i den gamla bygdegården vid vattnet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Peter Gustavsson och Mats Wingborg har skrivit Hej då Tidö, ett bokslut över fyra år av en ny regeringskonstellation. Foto: Verbal förlag

Har tiden för Tidö runnit ut?

Politik. Sverige har haft en historiskt unik regering under snart fyra år. Om författarna till Hej då Tidö har rätt, så är tiden för Tidö slut.

Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.

”Nästan allt har blivit sämre för vanliga människor, men bättre för ovanliga rika människor. Valet av socialisten och demokraten Mamdani till ny borgmästare i New York inger ändå hopp. Kanske kan något liknande ske här”, säger Sven-Eric Liedman.

”Politiker måste tänka långsiktigt”

Ödesfrågor. Skit i framtiden – låt oss festa på bensin i fyra år! Idéhistorikern Sven-Eric Liedman spetsar till debatten inför nästa val.

Gör en upptäcktsresa genom Museisverige

Sommar. Fordon, maskiner och verktyg berättar industri­samhällets historia. Landets arbetslivsmuseer visar ett förr med hög igenkänningsfaktor – och erbjuder besökaren att åka med, ofta bokstavligen.

Fråga facket

Måste jag bära upp tidningen?

Transport. Elias undrar om han måste bära upp tidningen då det ibland står en sur gubbe och skäller i trapphuset. Och Linnea vill veta hur det fungerar med röda dagar då hon är timanställd. Transports experter svarar.

Willilam och Fredrik har lastat färdigt inför den femte resan.

De kör dit hjälpen inte når

Hjälparbete. De humanitära behoven vid fronten i Ukraina är akuta. Men att köra hit är livsfarligt och nödhjälp har svårt att nå fram. Vi har träffat tre svenska chaufförer som tagit saken i egna händer.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?