Jennie Franzén trivs bäst bland tungbilarna.

Gummiverkstad. Rockbandet Slade ljuder ur högtalarna och smält snö droppar i håret på däckmontörerna i splitternya lokaler vid däckverkstan Ingers däck. Men vem är Inger? Tungbilsmontören som rycker ut heter Jennie.

En tät doft av gummi fyller näsborrarna när man kliver in på Ingers däck i Nyköping – efter att platschef Johan Lindén gått igenom verkstans säkerhetsföreskrifter.

Dit hör att hålla sig undan från skyddsburen med dubbla galler, där Jennie Franzén och Johan Lexell på tungbilsavdelningen luftar och fyller på däck från lastbilar, släpvagnar, truckar, traktorer, hamndragare. Och alla sorters tunga fordon som behöver skifta, laga eller få nya däck.

– Vi lyfter alltid först in däcken i buren innan vi lagar eventuella hål. Det kan vara ett jävla tryck i dem och om det smäller så smäller det högt. Det skjuts (sprängs) en hel del däck här. Inte dagligdags men det händer. Säkerhetsavståndet är en meter framför och tre meter från sidan så vi tar gärna avstånd, säger Jennie Franzén.

Erfarenheten har gett henne och kollegorna en känsla för när däcken kan explodera.

Körde TMA-bil

Jennie var tidigare TMA-bilsförare (körde ut skyddsbil vid arbete på väg), och har alltid hållit på med motorfordon.

Hon ”halkade in” på verkstan, jobbade några säsonger och fick en ledig tjänst när hon flyttade till Nyköping. Att vara ensam tjej bland de fem montörerna på personbils- och tungbilsavdelningarna bekymrar henne inte.

– Jag trivs bäst så. Tunga bilar är roligare, ger mer utmaning. Som häromdagen, när en lastmaskin fått punktering. Den stod på en åker vid vägen i snö och lera med röven ner i ett stort krondike. Kollegan Thomas Eriksson och jag fick baxa ner domkraften för att byta däck. Inte helt lätt men det gick, till slut.

”Lite utmaningar”

Jennie måttar höjden på lastmaskinsdäcket, ungefär som hon, kring 1,60. Hon lägger huvudet på sned och skämtar:

– Du och jag, Thomas. I skogen!

Han gillar att hoppa in på tungbilssidan och skrattar tillbaka:

– Ja du, det är lite utmaningar…

– Ganska många, kontrar Jennie som rycker ut med verkstans lastbil när förare av tunga fordon behöver hjälp på plats eller hjul ska hämtas för skifte på verkstan och köras tillbaka igen till lantbrukare, hamnar och företag.

– Jag hade inte klarat den där lastmaskinen ensam och det är kul att jobba ihop. Fast, jag är såklart ute mycket ensam också. Är det en lastbil med punka på E4:an har jag alltid med en TMA-bil. Jag har respekt, men inte de som kör. De pillar på sina mobiler eller tittar i paddan, tänker bara på sig själva.

Däckhotell

Thomas visar vägen in till däckhotellet, som han ansvarar för. Vi passerar lagret, där däckdoften tilltar. ”En helskotta massa däck”, konstaterar morgonpigga Thomas som efter rastningen av hunden brukar vara på jobbet 6. Fast de börjar 7.

Då hinner han knappa på datorn i sitt kontorsrum, skriva ut etiketter till däcken som ska hanteras under dagen och ta en fika med Johan på tungbilssidan.

Veckan inleds med ett morgonmöte då personal och platschef ser tillbaka på förra veckan och kollar vad som händer denna. Allt registreras på datorn och montörerna kan kolla jobben på skärmarna.

– Punkteringar tar vi allt eftersom. Under högsäsong höst och vår är jag mest på hotellet, plockar fram däck och ställer upp allting så jobbet flyter på snabbt. När det är lugnare växlar jag mest däck på personbilssidan.

5 400 uppsättningar däck

Thomas har ett förflutet på stålverket SSAB, har truck- men inte C-kort. Han hoppar in i trucken och visar hur de märkta raderna med motoriserade hyllor kan flyttas med hjälp av fjärrkontrollen i trucken. W-gången är öppen. Thomas knappar in S i stället, kör in i gång 23 som öppnar sig, och matar upp truckgaffeln till översta hyllan.

Höjden svindlar. Här tronar drygt 5 400 uppsättningar om 4×4 däck, i väntan på vårrushen.

– Vi har väldigt bra sammanhållning här och hjälps alltid åt. Har jag det lugnare på personbilssidan går jag över till tungsidan och kollar om de behöver hjälp och tvärtom.

Slammer och ettriga ljud från mutterdragare och monteringsmaskiner överröstar då och då musiken som strömmar ut över personbilsavdelningen. Oskar Wallner skiftar ännu ett av alla däck han hunnit med under sina 28 år i branschen. Och privat?

– Bilar och motorcyklar, allt på hjul! Musik underlättar arbetet, tycker han. Något som är mindre kul? Näe, det skulle väl vara när man håller på med hjulinställningar och det sitter fast och går sönder saker. Men egentligen finns inga stora eller små problem, en del tar bara lite längre tid att fixa.

Nedanför kilten slingrar sig Oskars tatueringar över benen. Han är varmblodig, arbetar i kilt för att det är luftigt och ledigt. Även vintertid. Bäst är att jobbet växlar från dag till dag, som att dra i väg och fixa en punktering på stan till att smörja en bakgavellyft på verkstan.

Kroppen tar stryk

Hörselkåpor, munskydd och handskar kommer inte alltid på, som de borde när montörerna får bråttom. Och Oskars kropp har tagit stryk efter alla år. Två knäoperationer räknar han upp och ett diskbråck i ländryggen, som värkte så han till slut fick sitta och jobba.

Ny operation. Gymmar gör han inte, men kanske om verkstan får redskapen på plats i utrymmet som reserverats som gym, men ännu står tomt.

– Jag simmar och jämfört med förr har vi så mycket hjälpmedel nu, som lyftar på maskinerna. Jobbet har blivit betydligt skonsammare.

När hjulen kommer in, för skifte från vinter- till sommarskrud och tvärtom, klistrar Thomas och kollegorna på dem etiketterna med qr-kod, som Thomas printat ut. På pirra körs de direkt till hjultvätten, matas fram på automatband och tvättas, ett efter ett.

– Qr-koden talar om vilka däcken är och vart de ska. Där finns uppgifter om mönsterdjup och allting som vi får upp i vårt datorsystem. Så när vi ringer en kund kan vi säga att du behöver ha två nya däck, typ. Under säsong går tvättmaskinen och trucken för att köra däcken på plats i hyllorna i princip hela tiden, säger Thomas.

Lär sig av varandra

Christian Kunkel är på väg med pirra från däckhotellet till personbilshallen. Även han trivs bra och hjälper kompisar att ”skruva” på sina bilar på fritiden. Kollegorna lär sig av varandra, berättar han, på så sätt sprids och breddas kompetensen. Under högsäsong ökar tempot och stressen rejält och personalstyrkan stiger till ett tjugotal montörer. Lätta att rekrytera, enligt platschefen.

– Påfrestande för både kropp och knopp men det ingår ju i jobbet, så det får man ta. Det känns ändå bra att få hjälpa till så att kunderna håller sig säkra på vägen. Men efter sådana dagar längtar man efter att komma hem och lägga sig, orkar inte så mycket mer, säger han.

Montörerna har fått utbildning om hur elbilar ska hanteras, men varken Christian eller Thomas tycker att de skiljer sig särskilt mycket från fossildrivna fordon.

– Alla har fyra hjul. Enda skillnaden är hur man lyfter dem, man måste hitta lyftpunkten.

Thomas är blivande skyddsombud. Han var det tidigare på SSAB men behöver lite uppdatering sedan han bytte fack från IF Metall till Transport. Problemet är att Transports kurser hittills hållits under verkstans högsäsong. Han ser ingen arbetsmiljöfråga att driva. Nu.

– Vi behöver boa in oss lite mer i de nya lokalerna, men det kommer säkert att dyka upp. Det funkar väldigt bra mellan oss och platschefen Johan. Man kan ta upp allting som man tycker och tänker. Så som det ska vara. Johan kommer ofta ut och frågar hur det går för oss och vill ha en fot med här och där.

Stinkande däck

Tillbaka i den vida tungbilshallen knegar Jennie på med ett punkterat truckdäck som blivit liggande utomhus. För länge. En stank av gödsel sprider sig.

– Det här är baksidan av jobbet. Fy fan, vad det stinker! Känner du inte? Du som brukar vara så känslig, ropar hon till Oskar.

– Jo, ruttet vatten är inte så trevligt, svarar han som tagit lyften till hjälp för att granska underredet på en vit Dodge Ram 1500. Den slutade sin färd i diket och behöver justeras vid höger framhjul, upplyser Oskar medan smältvattnet droppar i hans rödblonda hår.

– Men bakdelen har också fått sig en smäll ser jag nu.

Han ropar på Jennie och de studerar tillsammans skadorna på datorskärmen. Så återgår Jenny till att suga survattnet ur däcket med en vattendammsugare.

– Så där, nu får det stå och torka ett tag, säger hon.

Lättare i tunghallen

Johan Lexell har gått åt sidan till en del av tunghallen som ställts i ordning för regummering av däck. Han tycker att han har bättre hjälpmedel på tungbilssidan, gör färre lyft och har det mindre stressigt än i personbilshallen.

– Under högsäsong får vi ofta mer tid på oss. Vi kanske ska ta en lastbil på 2 timmar men gör det på 1,5 och kan sedan förbereda nästa jobb. På personbil kan de ha en bil i kvarten.

Lugnare dagar, som den här, kan Johan ägna sig åt att ”rädda” eller vulka (regummera) bland annat truckdäck från Oxelösunds hamn. Verkstan och hamnen har avtalat om att försöka laga så många däck som möjligt i stället för att bara kasta dem.

– Jag skär bort den gamla skadan med knivskär på luftmaskinen, värmer upp och fyller igen hålet med gummi. Sedan flyttar jag över däcket till vulkbågen och sätter det i press med värme. Efter det slipar jag och snyggar till däcket.

Vulkning fungerar på de större däcken men inte på person- och lastbilar, de rullar för snabbt. Ingers däck tar emot däck som ska lagas från andra verkstäder också. Ofta är det mindre bråttom med de jobben, förklarar Johan. Till hösten ska han åka på en veckas fortbildning, i Tyskland.

– Det är mycket att lära sig. Får jag bara jobba i fred så är det roligt. Jag står i min egen lilla värld med musik i lurarna.

16 släpvagnshjul

Inför morgondagen står 16 släpvagnshjul redan uppradade i verkstan, från en omtyckt stammis och åkare, som skojar friskt.

– 16 är lagom. Jobbet tar nog inte mer än ett par timmar, max, siar Jennie. Att skifta ett färdigmonterat hjul tar inte ens fem minuter, men ska vi montera av och på däcken behöver vi såklart mer tid, säger Jennie.

Men vem är då Inger, som svarar för verkstans lite annorlunda namn? Jo, mamman till nuvarande vd:n Jonny Fredriksson, som startade verkstan med sin dåvarande man.

För montörerna härskar ännu lugnet. Före stormen. Även om vattendropparna från inkommande bilar stundtals flyter ut till sjöar på golvet när snön faller drar det snart ihop sig till vårrusch:

– Vi ska kontakta 788 kunder om att de har dåliga däck så vi har att göra, säger platschef Johan Lindén.