Läs för mig, pappa!
Män i LO-yrken läser allt mindre. Och lusten att läsa går i arv mellan generationerna. Med projektet ”Läs för mig pappa!” vill ABF tillsammans med Transport och flera andra LO-förbund vända den nedåtgående trenden.
Novemberljuset faller in genom de höga glasväggarna på Malmö stadsbibliotek. Vid hyllan ”På lätt svenska” står en grupp män i olika åldrar. Rashit Gashi tar upp en bok från hyllan och poserar med den i handen.
– Titta, säger han med ett skratt och pekar på titeln ”På jobbet”.
Just jobbet är den gemensamma nämnaren för männen i gruppen. Alla arbetar inom LO-yrken och är medlemmar i antingen Transport, Seko, IF Metall eller Kommunal.
Leveransmekanikern Rashit Gashi jobbar till vardags med att special-anpassa Toyota-bilar innan de transporteras vidare till kunderna. Men han är också mor- och farfar till sju barnbarn mellan nio månader och sju år. En aktiv sådan, förutom att skjutsa till fotbollsträningar hämtar han barnbarnen på dagis och sitter barnvakt. När tid finns läser han gärna högt och berättar historier.
– När jag äter kvällsmat hos mina barn brukar jag passa på att läsa godnattsaga för barnbarnen. De blir glada när jag berättar för dem.
Det är för såna som Rashit Gashi som Läs för mig pappa! finns. Män som vill få tips och inspiration för att läsa för de barn som finns i deras närhet. Trots projektets namn vänder sig utbildningen inte bara till fäder med egna små barn. Även bonuspappor, farfäder och morfäder till barn upp till tolv år är välkomna.
Läs för mig pappa-utbildningen genomförs under en heldag, på olika ställen i landet. Under kurstillfället får deltagarna träffa en författare och en pedagog samt göra studiebesök på biblioteket. Vid slutet av dagen får deltagarna boktips, men också ett urval barnböcker att ta med sig hem.
Marie Lassen är en av de två bibliotekarier som håller i rundturen på Malmö stadsbibliotek. Efter snart 32 år som anställd är hon något av en inventarie på barn-och ungdomsavdelningarna. Tillsammans med hälften av den 22 man stora gruppen tittar hon in på avdelningen ”Balagan”. Här är det 9–12-åringar som regerar. Avdelningen är helt anpassad för barnen, med klättersäkra bokhyllor i rätt höjd.
– Egentligen är ni för gamla för att vara här, men vi gör ett undantag, förklarar Marie Lassen för papporna.
På Balagan är tanken att läsande barn själva ska kunna botanisera bland böckerna. I 9–14-årsåldern, slukaråldern, läser många mer än någonsin annars i livet. Men Marie Lassen tycker inte att det är ett argument för att man ska sluta läsa högt för barnen. Dels ger högläsning en lugn stund tillsammans i en stressig vardag. Dels kan man tillsammans med sitt barn ge sig på svårare böcker än vad barnet själv klarar av att läsa.
– Många slutar läsa högt för sina barn när de börjar skolan. Men gör inte det. Läs för era barn tills de gör aktivt motstånd, säger hon med glimten i ögat.
Att det just är papporna som LO och ABF vill locka till läsning har en tydlig grund i statistiken. När LO har samkört fackföreningstillhörighet med intervjuundersökningar om läsvanor ser man svart på vitt att män i LO-yrken är de gruppen där läsningen minskar snabbast. Med Läs för mig pappa! vill arrangörerna både inspirera vuxna män till läsning och se till att barn till arbetare tidigt
får läsande, manliga förebilder.
Frågan är dock om man med Läs för mig pappa! når dem som läser allra minst.
Många av männen på kursen läser redan åtminstone delvis för sina barn eller barnbarn.
Men det finns undantag. Rashit Gashis kollega Roland Lind är ingen läsare. Som småbarnsförälder läste han aldrig heller för sina barn, det fick barnens mor göra.
– Lite grann kan jag ångra det, säger han.
Nu har Roland dock fått en chans till, genom de tre barnbarnen. Den yngsta, en tvååring, är redan en bokslukare av rang.
– Jag försöker läsa med henne, så det är väl ett steg i rätt riktning.
Alla dagens deltagare är överens om att läsning är viktigt. När gruppen samlas igen efter rundvandringen får de lära sig varför.
Karna Nyström är litteraturpedagog med inriktning på barn. Hon svarar direkt på den kanske outtalade frågan ”varför tjatar alla om att man ska läsa för sina barn”.
– Det enkla svaret är att det barn som blivit läst för ökar sitt ordförråd markant. Och har man ett stort ordförråd är det mycket lättare att lära sig läsa.
Visst är det viktigt också att prata med sina barn. Men i de vardagliga samtalen upprepas ofta samma ord. I böckernas värld stöter man dock hela tiden på nya begrepp och uttryck.
Men fördelarna med att läsa är fler än så. Karna Nyström listar en mängd positiva effekter av högläsning. Barn som blir lästa för ökar sin koncentrationsförmåga, tränar sig i abstrakt tänkande och lär sig förstå hur en historia är uppbyggd.
Och detta flera år innan barnen själv kan börja stava sig igenom böcker. Faktum är att redan spädbarn uppskattar att bli lästa för.
– Det är få barn i 8–10-månadersåldern som kan prata, men det betyder inte att de inte förstår vad vi säger. Och redan vid ett års ålder förstår barn sammanhang och kan hänga med i berättelser.
Karna Nyström förstår att det inte är helt lätt att få in läsningen i vardagen. Då kan fasta vanor vara till stor hjälp.
– Det är bra att få till en rutin. Man kan till exempel läsa en godnattsaga eller läsa en bok när man kommer hem från dagis varje dag. Alla har vi ju en stressig vardag, så annars är det lätt att man glömmer bort det.
Vad gör man om man själv inte är någon läsare? Kanske till och med har svårt att ta sig igenom en bok på egen hand?
– Man kan träna upp sin läsförmåga. Till och med de allra flesta vuxna med dyslexi kan träna upp den.
Den som ändå inte vill läsa kan trösta sig med att många av de positiva effekterna av läsning får man även av att lyssna.
– Man kan lyssna på ljudböcker tillsammans med sitt barn också. Däremot kanske man inte ska lämna barnen ensamma med ljudboken för då missar man ju det där småpratet man får när man läser tillsammans, säger Karna Nyström.
Vid slutet av dagen går Karna Nyström igenom en hel hög med inspirerande bilderböcker att fråga efter nästa gång man besöker biblioteket. Som slutkläm får alla männen välja en vuxenbok till sig själva och en barnbok till varje barn i sin närhet. I stort sett är det ett nöjt gäng som lämnar biblioteket och går ut i skymningen och blåsten.
Lastbilschauffören Adam Sturesson är dagens enda deltagande transportare. Hemma i Ängelholm väntar den femåriga sonen på att pappa kommer hem med något nytt att läsa.
– Jag läser godnattsaga någon kväll i veckan. Men jag skulle absolut kunna läsa mer för honom.
Själv läser han inte mycket.
– Det var väldigt länge sen jag läste en bok. Det blir mest tidningar. Ibland lyssnar jag på en ljudbok när jag kör.
Trots det går han från pappa-dagen med inte mindre än två böcker till sig själv. Under förmiddagen talade författaren Fredrik Ekelund med papporna på kursen om sitt författarskap. Föreläsningen var så inspirerande att Adam Sturesson passade på att köpa med sig en av Ekelunds böcker hem.
Tror du att det är viktigt att man läser för sina barn?
– Ja, det är klart. På så sätt får de ju upp intresset för att själva läsa.
