Lagligt att övervaka anställda
Det är tillåtet att övervaka sina anställda, fast inte hur som helst. Arbetsgivaren får inte missbruka informationen för godtyckliga kontroller eller vara för närgången. Men lagstiftningen är snårig och fick gärna vara tydligare, tycker Oskar Öhrström, jurist på Datainspektionen.
Om arbetsgivaren har tillräckligt goda skäl, är det lagligt att övervaka de anställda. Vad som är ett gott skäl är däremot inte solklart. Oftast måste varje ärende bedömas enskilt, vilket gör det svårt för facket, den anställde och arbetsgivaren att veta exakt var gränserna går.
– Lagstiftningen vi använder är väldigt generell, så några tydliga regler finns inte riktigt, säger Oskar Öhrström.
Han berättar att det vid flera tillfällen kommit förslag på större tydlighet i lagen, särskilt när det gäller integriteten hos den övervakade. Ingen av förslagen har lett till någon förändring ännu, vilket Oskar Öhrström tycker är synd.
– Bedömningarna är väldigt delikata. En typ av kontroll som är okej att göra på en arbetsplats, kanske inte är det på en annan. Det handlar ofta om att göra en intresseavvägning. Skälet att övervaka måste väga tyngre än personens integritet för att övervakning ska vara tillåten, säger han.
Hur, när och var en anställd får övervakas regleras främst i personuppgiftslagen, PUL. Det är Datainspektionen som har i uppgift att kontrollera så att personuppgiftslagen efterföljs och att insamlad information inte används på ett felaktigt sätt. Trots den väldigt generella lagstiftningen finns det några saker som är tydliga.
I enlighet med medbestämmandelagen, mbl, ska arbetsgivaren kalla facket till förhandling vid en större förändring på arbetsplatsen. Införandet av ett omfattande övervakningssystem kan betraktas som en sådan förändring.
Om ett företag har skäl att övervaka sina anställda och gör det, är arbetsgivaren enligt lag skyldig att informera de anställda om hur och varför det kommer att ske innan övervakningen påbörjas. En anställd har också rätt att få ut kopior på den information som företaget har samlat in om personen och rätt att få veta vad den används till. Det är alltså förbjudet att övervaka någon i smyg.
Om den insamlade informationen används för att göra andra kontroller än vad företaget först uppgett, är detta också ett regelbrott. Till exempel: ett åkeri installerar ett positioneringssystem i sina lastbilar. Arbetsgivaren uppger för de anställda att syftet är att underlätta planeringen och att ha möjlighet att alltid skicka närmsta lediga bil till kunden. Men med systemet väl på plats börjar arbetsgivaren kontrollera hur långa raster chaufförerna tar. En sådan överträdelse bör anmälas till datainspektionen för granskning. Påföljderna för företaget kan bli vite och ett förbud mot att fortsätta med övervakningen.
Att övervaka anställda i realtid är tillåtet om det handlar om logistik. Att använda realtidsövervakning för att kontrollera den anställdes arbetsinsats är också tillåtet, men bör begränsas och användas väldigt restriktivt enligt Datainspektionen.
– Utgångspunkten är att realtidsövervakning för prestationsmätning kräver tungt vägande skäl. Att använda ett system för att sporadiskt kontrollera en förares arbete, att tråla efter misstag hos de anställda, är inte tillåtet, säger Oskar Öhrström.
När det kommer till elektroniska körjournaler, däremot, krävs samtycke från chauffören. En elektronisk körjournal är inte en färdskrivare, utan utrustning som är avsedd för att dokumentera hur långt och var ett tjänstefordon har körts. Skälet till att ett medgivande krävs är att samma information går att samla in på analog väg, det vill säga med penna och papper. Merarbetet ligger också på föraren.
– Om det är möjligt att samla in nödvändig information på ett mindre integritetskränkande sätt, så är det det sättet som ska användas, avslutar Oskar Öhrström.
