Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.
Close
Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.
Close

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

1. Hur trygg är sjukförsäkringen i Sverige?

– Den är inte tillräckligt trygg och behöver bli betydligt tryggare. Flera som är så sjuka att de inte kan jobba får varken sjukpenning eller sjukersättning (det som förr kallades förtidspension).

– Inkomstskyddet måste förstärkas. LO har sagt att minst 80 procent av alla löntagare ska ha 80 procent då de är så sjuka att de inte kan jobba. Nu har regeringen sagt att de ska höja taket, det är bra, men det är en bit kvar. Det är inte en tillfällighet att det är LO som säger att taket måste höjas. Det har man sagt sedan 1950-talet.

2. Regeringen har aviserat vissa förändringar av sjukförsäkringen. Vad tycker du om dem?

– Det kommer många bra steg i rätt riktning. Inte minst handlar det om att det inte längre ska krävas att de sjuka ska prövas mot fiktiva jobb, utan Försäkringskassan måste ange vilken typ av arbete de tänker på. De som uppnått en viss ålder kommer bara att få sin arbetsförmåga prövad mot den egna anställningen och inte hela arbetsmarknaden.

– Men från LO:s sida anser vi att försäkringen behöver utgå ännu mer från var i livet man befinner sig, vilken utbildning man har, vilken ålder. Vi har olika omställningsförmåga.

3. Varför anser du att det är viktigt att använda ”rätt” begrepp och tala om sjukförsäkring och inte bidrag?

– Det är en försäkring och inte ett bidrag. Du betalar en avgift genom din lön. Du som löntagare avstår en del av löneutrymmet och får ett allmänt försäkringsskydd. Lika mycket pengar som går in i systemet ska komma ut. Det som gör det till en socialförsäkring är att alla betalar samma premie oavsett vilken riskgrupp de tillhör, som en viss procentandel av lönen i sjukförsäkringsavgift. I ett privat system hade arbetarna som behöver mest skydd och tar högst risker på jobbet fått betala den högsta premien. Socialförsäkringssystemet har större inverkan på jämlikheten i Sverige än beskattningen.

4. Eftersom Socialdemokraterna inte lyckats återställa Alliansregeringarnas besparingar i sjukförsäkringen. Borde LO ha varit hårdare i sin kritik?

– Det är möjligt. Men samma dag som regeringen presenterade det så kallade 9,0-målet var dåvarande vice ordförande Tobias Baudin ute och sa att arbetare skulle kastas ut från försäkringssystemet. När vi såg systemets konsekvenser ytterligare sa avtalssekreterare Torbjörn Johansson att det var en spark i magen på Sveriges arbetare. LO har varit hårda i kritiken för att vi har sett att Alliansen genomförde ett systemskifte som inte ändrats tillbaka.

5. Tror du att Sverigedemokraternas framgång till viss del går att koppla till det folkliga missnöjet mot sjukförsäkringen?

– Statsvetare har pekat på att missnöjet med sjukförsäkringen var en bidragande orsak till att Alliansen tappade sin majoritet och styrde med passivt stöd av SD mellan 2010 och 2014. SD exploaterade systemkritiken medvetet och sa att bristerna i sjukförsäkringen var ett tecken på systemkollaps. Men när riksdagen röstade om stupstocken i sjukförsäkringen ställde de sig ändå på Alliansens sida och röstade mot att ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen.

 6. LO är kritiskt till regeringens idé om att det ska gå att avtala bort karensavdraget, varför?

– Sverige är det enda nordiska landet som har karensavdrag. Det är en klasslagstiftning som straffar arbetare. Om det blir en avtalsfråga kommer det att bli så att de som har högst risker för att bli sjuka på jobbet och behöver avskaffandet allra mest, får betala det högsta priset.

7. Du har skrivit och debatterat sjukförsäkringen under många år. Vilka berättelser får du höra?

– De tuffaste samtalen jag har gäller jämställdhetsaspekten. En kvinna ringde och berättade att hon levde med en destruktiv man som söp och slog henne. Men hon hade blivit av med sin sjukpenning och var ekonomiskt beroende av honom. Sjukförsäkringen är en fråga som bubblar under ytan och betyder mycket i många arbetarhushåll.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Tommy Wreeth. Foto: Petrus Iggström

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.

Nytt år – och nya regler

Lagar. Ett nytt år är här med en hel del nya lagar och regler som kan vara bra att ha koll på. Inom transportbranschen handlar det om nya bestämmelser för färdskrivare, kör- och vilotider och vinterdäck. Vissa ersättningar från Försäkringskassan ändras också.

Illustration: Ingrid Fröhlich

Pensionsavsättningen sänks efter 65

Höjd riktålder. Vi ska jobba längre för att rädda pensionerna. Men tjänstepensionsinbetalningarna upphör vid 65 år för privatanställda arbetare.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

”Det kommer alltid komma människor i ledande ställning som vill ha makt. Men man ska inte tro att man är förmer än andra. Makten kommer underifrån”, säger Karin Peterson som nu lämnat förbundsstyrelsen i Transport. Foto: Justina Öster

Trettionio år i Transports tjänst

Mötet. Alla visste vem Karin som körde gula bussen var, färre att hon kallades Slaktaren från Torslanda. Det svarta hårburret har blivit grått efter cancern. Själv kallar hon sig blondin.

Månadens medlem
”Den pillrigaste tårta jag gjort” säger Maja om lastbilstårtan med chokladbottnar, hallon, vitchokladfluff med chokladkross och kola. Foto: Bertil Janson

Maja bakar snabbt en läcker lastbil

Åkeri. Hon kan både köra och baka lastbilar, med ”älgstaket” och allt. Ibland vore kanske även ett vargskydd bra.

Hallå där!

Mikael Danielsson Sjöstam

…Transportombudsman i avdelning 28 och initiativtagare till valprojektet Gallfeber.

Kultur
Peter Gustavsson och Mats Wingborg har skrivit Hej då Tidö, ett bokslut över fyra år av en ny regeringskonstellation. Foto: Verbal förlag

Har tiden för Tidö runnit ut?

Politik. Sverige har haft en historiskt unik regering under snart fyra år. Om författarna till Hej då Tidö har rätt, så är tiden för Tidö slut.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?