”Ingen respekt för backande tunga fordon”
Miljö/Åkeri. Folk har tappat respekten. De bryr sig inte längre om blinkande lampor och pipande ljud när sopbilar och andra tunga fordon backar. Dags för lite upplysning à la SVT:s Anslagstavlan för att förhindra fler olyckor och dödsfall.
Så resonerar lotsbilschauffören Mattias Gustafsson som bor och kör i Gävle – och han får medhåll från många i åkeri- och miljöbranschen.
– Anslagstavlan vore jättebra. De har haft väldigt mycket bra information genom åren, säger han.
Mattias Gustafsson reagerar som flera andra yrkesförare på Transportarbetarens tidigare artikel om ännu en person, senast en äldre kvinna, som avled efter att ha blivit påkörd av en backande sopbil utanför Helsingborg.
– Något som allmänheten inte riktigt förstår är att vi inte alltid kan se dem. De tror att vi ser dem för att de ser oss, men så är det inte.
Pipandet ska vara i gång vid all backning, men ljudet går att stänga av, påpekar Mattias Gustafsson. Hur vanligt det är vet han inte.
– Men det finns de som stänger av pipandet, säger han.
”Förstår inte att vi inte ser”
Varför tror du att vissa inte tar notis om ljudet?
– Jag har suttit vid ratten i över 20 år och tycker det är logiskt att reagera när man ser en lastbil som tutar, men en del människor förstår inte att det är en varning. De har aldrig blivit upplärda om det. Jag har själv fått ta med min egen mamma i lastbilen för att visa henne. Har du aldrig suttit i en lastbilshytt förstår du inte hur lite föraren ser, att det finns vissa ytor där vi inte ser någonting.
Personer som ska ta körkort för personbil borde få komma upp på studiebesök i en lastbilshytt för att se med egna ögon, föreslår Mattias Gustafsson som själv vid några tillfällen varit nära att backa på fotgängare. Är han osäker på vart en gående tagit vägen stannar han lastbilen.
– När jag vänt på huvudet åt höger så har de ibland gått in från vänster. Vi har det tutande ljudet och backkamera av en orsak, för att vi har backat på folk. Det borde människor uppmärksammas på, åtminstone ett par gånger om året. Ungefär som att man ska bära reflexer. Det är jävligt tragiskt när någon blir påbackad och till och med dör, men tyvärr händer det, säger Mattias Gustafsson.
”Backning är inte ett körsätt”
Magnus Lundberg har jobbat som sopgubbe och varit skyddsombud i Stockholm i många år och söker nu nytt jobb. Efter flera dödsfall tycker han det är dags att förbjuda backning med sopbil.
– Arbetsmiljöverket säger ju också att backning inte är ett körsätt. Finns det ingen vändplats ska du använda en T-korsning för att vända sopbilen. Alternativt kan sopkärlen samlas ihop på en uppsamlingsplats.
Ibland när den metoden införs blir villaägare arga och protesterar mot att de får gå längre sträckor med sitt avfall?
– En del är lata och orkar inte gå, men det är hemskt när människor dör på arbetet. Inte nog med att någon blir överkörd, chauffören kan ju bli förstörd för hela livet också. Jag körde på Söder tidigare. Det spelade ingen roll om vi både tutade och blinkade, folk sprang ändå bakom bilen för att hinna förbi, och det blir inte bättre, säger Magnus Lundberg.
Tvingas fortfarande backa
Manuel Gomez är ordförande i Transports Halmstadsavdelning 25, men arbetar ännu en dag i veckan som skyddsombud för miljöarbetarna på kommunens avfallsbolag. Han och kollegorna har fortfarande många hämtställen kvar där de tvingas backa. En gammal huvudvärk kallar han det, suckar och berättar att arbetsgivaren försöker lösa problemen.
– Men Halmstad är en väldigt gammal stad med mycket gammal bebyggelse, där vissa områden är värre än andra. Så kommunen och kunderna som mer än ofta sätter sig på tvären gör arbetet svårt, säger han.
För flera år sedan lyckades i alla fall facket ihop med företaget och kommunen dra i gång ett projekt i syfte att försöka få bort de sämsta hämtställena, berättar Manuel Gomez.
– Jag och min chef jobbar fortfarande på med det, men risken att något ska hända finns kvar.
”Dubbelbemanning ingen garanti”
Dubbelbemanning och att en av miljöarbetarna går bakom sopbilen vid backning föreslås som en lösning, men Manuel Gomez ser det inte som en garanti för att förhindra olyckor.
– Ofta har den andra personen inte direkt kontakt med chauffören, som ändå måste hålla koll på hela omgivningen.
Avfallsbolaget har ställt krav på att få vara med vid planeringen innan kommunen beviljar bygglov till nya bostadshus för att instruera om hur soprummen ska utformas, liksom vägen dit och så vidare, förklarar Manuel Gomez.
– Men den gamla bebyggelsen går inte att ändra på fast det är mycket som skulle behöva förändras.
Arbetsmiljöproblemen är ständigt uppe på dagordningen bland kollegorna, vid samverkansmöten med ledningen och skyddsronder som görs, enligt Manuel Gomez.
– Miljöarbetare har ett tufft och tungt arbete och många felvända kärl, som de hela tiden måste vända på, är ett annat problem som ger värk i både handleder och axlar. Nu, efter tio års påtryckningar, ska kommunen skicka ut sms till hyresvärdarna och påminna om att placera kärlen rätt, säger Manuel Gomez.
”En del okynnesbackning”
Peder Jonsson är huvudskyddsombud på det kommunala bolaget Borås energi och miljö och har arbetat i branschen sedan 1990. Han upplever att arbetsmiljön tidigare förbättrades, men att olyckor med dödsfall nu tyvärr börjat komma tillbaka.
I kommunens riktlinjer för avfallshanteringen finns mycket att läsa om exempelvis bredden på bilvägar, utformningen av vändplatser, lutning och avstånd till sopbehållare liksom förbud att köra på gång- och cykelvägar, påpekar han.
– Mycket av backningen kan man få bort, men med nya i branschen har jag sett att det börjar bli en del okynnesbackning som inte behövs. Det gäller att få alla med sig på att undvika backning.
Peder Jonssons upplever att Arbetsmiljöverket var tuffare förr, men nu har blivit försiktigare med att ställa krav på arbetsgivarna.
– Dödsolyckor ska inte behöva hända. Introduktion och utbildning är jätteviktigt! När jag började hade vi en och en halv dags utbildning och fick bland annat lära oss hur man lägger in avvikelserapporter. I dag kanske arbetsgivaren drar allt på någon timme. Det är inte seriöst. Nyanställda behöver få lära sig skyddsombudens funktion och hur man jobbar rätt, från början.
– Du har dina åtta timmar och gör så gott du kan, brukar jag säga. Stressar du får du betala längre fram på ett eller annat sätt. Var någonstans står det att du ska stressa? Hoppar du ur lastbilen kommer du att få belastningsbesvär i knäna. Och dra aldrig två 600-liters kärl på en gång, då tar kroppen stryk. Tänk på att du ska hålla ett helt arbetsliv!
Viktigt skriva avvikelserapporter
Tar företagsledningen problemen med backning på allvar?
– Jag tar upp det och ledningen förstår problemet, men de säger att det måste komma in ärenden (avvikelserapporter) från chaufförerna som de kan agera på. Därför är det så viktigt att förarna förstår sitt chaufförsansvar och gör avvikelserapporter när något är fel, som till exempel långa backningar. Det kan förebygga och förhindra olyckor.
– På APT-möten (arbetsplatsträffar med chefer och medarbetare) uppmanar jag kollegorna att först och främst gå till närmaste chef. Händer inget då ska man vända sig till skyddsombudet. Men hur det än är så har arbetsgivaren alltid det yttersta arbetsmiljöansvaret, betonar Peder Jonsson.
”Följ upp upphandlingar”
Bert Johansson är regionalt skyddsombud på Transports avdelning 12 i Malmö och har i många år jobbat med att få bort farliga backningar med sopbil. Nu har han utvidgat frågan till att gälla backning med alla tunga fordon.
– Vi ska inte backa på små trånga vägar med cykelbanor där vi har barnfamiljer, eller stanna på taskiga ställen med mycket trafik och folk som rör sig kors och tvärs. Att vi inte kommit längre i den här frågan och fått slut på onödiga dödsolyckor gör mig både ledsen, irriterad och förbannad, säger han.
Bert Johansson har själv jobbat som miljöarbetare och pekar också på faran med att stanna och hämta sopor på vägar med fartgränser på 60, 70 och 80 kilometer i timmen, ibland med skymd sikt.
– Där har det också inträffat olyckor. En del arbetsgivare känner till problemen men låter sina anställda hämta sopor ändå för att slippa betala viten till kommunen. Här behövs skärpning. Ni måste stå upp för era anställda så att de varken skadar sig själva eller andra. Betala viten, om det behövs!
Vänt sig till politikerna
Bert Johansson och kollegan, regionala skyddsombudet Anders Palmqvist, har drivit flera ärenden till Arbetsmiljöverket, men upplevt att de inte fått stöd. Därför har de vänt sig till kommunpolitikerna som ansvarar för avfallshanteringen. Det ledde till att de båda i september höll en kurs om arbetsmiljö, olycksrisk och dödsfall för flera tjänstemän som arbetar med upphandling av sophämtning på det kommunala bolaget VA Syd.
– De var väldigt positiva, så eventuellt ska vi hålla en utbildning till på Malmöavdelningen. Vi kommer även att få sitta med på vissa av tekniska nämndens möten, säger Bert Johansson.
Han fortsätter:
– Vi trycker hela tiden på vikten av att upphandlade hämtningar av avfall följs upp av kommunen. Säger: Det här behöver ni ha koll på så ni vet att arbetsmiljöarbetet fungerar. Det är bra att gå in och börja med de knepiga hämtställena, där det är problem.
Utvecklingen går i snigelfart och rädslan för att kommuninvånarna ska opponera sig ifall sophämtarnas arbetsmiljö prioriteras lägger också krokben, anser Bert Johansson.
– Tjänstemän och politiker är rädda för att ta diskussionen med kommuninvånarna och tänker inte på den enskilda miljöarbetaren. Men hur många allvarliga tillbud ska behöva inträffa innan frågan tas på allvar? Vi går bara och väntar på nästa dödsfall vid backning…
– Kommunerna måste se till att avsätta resurser för att kunna granska och kontrollera de entreprenörer de anlitar. Ett skrivet avtal är ju inget värt om det inte följs upp. Backning ska självklart ingå i den riskbedömning som entreprenörer är skyldiga att göra, säger Bert Johansson.
”Glömmer bort sophämtarna”
Mikael Humlin är ordförande i Transports avdelning 18 i Hälsingland och gammalt skyddsombud. Han jobbar fortfarande som sopgubbe en dag i veckan och har också stretat på i åratal för att få bort farlig backning. Inte bara för sopbilar utan för all tung trafik där Transport har medlemmar.
– När bostadsbolagen bygger nytt lägger de ofta soprummen långt från körbar väg, där gamla går och barn springer. Man bygger så att det ska passa för de boende, men glömmer bort sophämtarna. Fast egentligen tänker man inte på de boende heller eftersom de kan bli påkörda. Byggföretagen skulle behöva snacka lite med kommunen innan de bygger, säger han.
Mikael Humlin sitter som ersättare i Hudiksvalls tekniska nämnd, som fattar beslut om avfallshantering. Han är också inne på det politiska spåret för att skapa förändring.
– Politikerna i nämnden har väldigt dålig koll på att vi kommer med våra tunga treaxlade bilar och tvingas backa långa sträckor. Frågan borde också lyftas på ett högre plan av Sveriges kommuner och regioner, SKR.
Det är medlems- och arbetsgivarorganisationen för Sveriges kommuner och regioner. En koll med SKR:s presstjänst visar att farlig backning med tunga fordon inte är uppe på dagordningen.
Politiker ska titta på hämtställen
Nu har politikerna i Hudiksvalls tekniska nämnd i alla fall enats om att dela in sig i flera grupper för att kolla upp olika frågor. Mikael Humlin är självskriven i avfallsgruppen som planerar att åka ut och titta på hämtställen och soprum i kommunen.
– Vi har pratat om det och nu hoppas jag verkligen att det blir verkstad. Nere i hamnen där de byggt nya bostäder är det helt uppåt väggarna!
Som ersättare för Socialdemokraterna i tekniska nämnden får Mikael Humlin yttra sig, men inte vara med och fatta beslut. Kanske kan det bli förändring när Hudiksvall den 1 januari 2027 tar över avfallshanteringen i egen regi, funderar han.
