Höga synfältskrav för chaufförer
Kraven på förares synfält har kritiserats, både av personer som förlorat körkortet och av sakkunniga. Transportarbetaren ringde upp en av Sveriges främsta ögonläkare, Bo Philipson, för att ta reda på hur en synfältsundersökning går till och för att höra vad han tycker om regelverket.
Bo Philipson är bland annat professor emeritus vid Karolinska Institutet och har varit med och startat Sveriges största privata ögonklinik, Stockholms ögonklinik. Han tycker att kraven är för hårda och berättar att han har stött på flera patienter, där defekter i synfältets utbredning, periferiseendet, har lett till att personer förlorat körkortet.
– Jag vet att det i flera fall varit ett stort problem för dem eftersom det påverkat deras livssituation påtagligt. Det har handlat om att någon bor på landet och måste ha bil för att klara vardagen eller personer som är beroende av körkort i sitt yrke.
Det vanligaste sättet att testa periferiseende är med ett instrument som kallas perimeter. Ansiktet ställs in framför en halvsfär, ungefär som insidan på en halv jordglob. Inne i halvsfären finns det små lampor. När de lyser trycker patienten på en knapp för att markera att man sett något. Samtidigt finns det en sensor som håller koll på att ögat tittat rakt fram. På så sätt testas hur långt från ögats skarpa synfält patienten kan uppfatta saker. Ett öga testas i taget och programvaran i instrumentet räknar på reaktionsförmågan för att se om reaktionen är riktig eller en gissning. Det förekommer också testvarianter där man använder båda ögonen samtidigt.
Enligt reglerna ska synfältet ha en horisontell utsträckning på minst 120° åt båda hållen och en vertikal utsträckning av minst 20° uppåt och minst 20° nedåt.
– Jag har träffat patienter som haft en defekt, till exempel snett uppåt, på båda ögonen. Då har de förlorat körkortet, i enlighet med reglerna. Men jag har svårt att förstå vad de skulle se där som påverkar bilkörningen, säger Bo Philipson.
På fackspråk kallas ett sådant synfel homonymt, det vill säga synbortfall på båda ögonen på samma ställe. Ett sådant synfel är enlig regelverket skäl nog för att återkalla ett körkort. Hade felet bara funnits på ett öga hade personen fått behålla kortet.
Det finns några relativt vanliga åkommor som kan påverka periferiseendet. Blodkärlsproppar i hjärnan, som också kallas stroke. Grönstarr, även kallat glaukom. Diabetes, eller snarare dess bieffekter. Sjukdomen kan leda till blödningar i näthinnan och en ökad risk för just stroke. Den som behandlar sin diabetes löper mindre riska att drabbas.
Transportstyrelsens statistik över återkallade körkort är inte mer specifik än att 4 473 körkort drogs in av medicinska skäl under år 2013. I den siffran ryms alla hälsotillstånd som innebär skäl nog att återkalla ett körkort. Transportstyrelsen skiljer inte heller på vilken typ av behörighet det handlar om, så det går inte att utläsa hur många av de drabbade som är yrkeschaufförer.
– Jag tycker att reglerna är för strikta, även om jag på rak arm inte kan säga vilka värden som hade varit rimligare att använda sig av. Eftersom man ändå rör blicken hela tiden när man kör, borde det spela mindre roll vilket periferiseende man har, säger Bo Philipson.
