Hemgångskontroller upprör DHL:s personal
DHL inför långtgående övervakning och kontroller av de anställda. Bland åtgärderna finns hemgångskontroller där väskor och jackfickor ska granskas. Flera anställda är kritiska. Utpasseringskontrollerna uppfattas som kränkande och saknar dessutom stöd i lag. – Vad händer om man vägrar visa upp väskan? Har företaget rätt att sparka mig, undrar en DHL-chaufför.
I våras tog DHL fram en policy som innehåller drog- och alkotester, regler för gps, kameraövervakning och hemgångskontroller. Företaget ville ha klartecken från facken, men såväl Ledarna som Unionen och Transport sa nej. Åtgärderna var ett alltför stort ingrepp i de anställdas personliga integritet, ansåg förbunden.
I september ska Transport och DHL ha en ny förhandling om policyn. Men personal på företaget uppger att den redan är införd. Regelverket finns på bolagets så kallade intranät och omfattar såväl anställda som entreprenörer och tillfälliga besökare.
– På vår terminal har kontrollerna inte börjat än. All personal ska få information i slutet av augusti, säger en Transportmedlem.
Han är besviken:
– Jag tycker att DHL:s agerande är bedrövligt. Det känns som om arbetsgivaren inte litar på oss. Jag kunde förstå att kontroller införs, om det vore så att vi haft stora problem med stölder. Men så är det ju inte. Ett litet svinn finns det på alla terminaler, men så vitt jag vet har vi inte haft en enda registrerad stöld hos oss.
– Nu skapar arbetsgivaren ett misstroende. Ledningen hävdar att kontrollerna inte är något att bli upprörd över. Att det bara är att visa upp väskan: ”Den som har rent mjöl i påsen, har inget att frukta.” Men jag håller inte med. Det är en fråga om rätten till personlig integritet.
En chaufför säger:
– När systemet är i gång kommer jag vägra visa upp min väska. Det känns helt enkelt för jäkla taskigt…
– Företaget kör över facket. Det är oklart vem som ska göra kontrollerna och vad som händer om man vägrar medverka. Utvecklingen är trist. Vad blir nästa kontrollåtgärd? Hur långt är arbetsgivarna beredda att gå?
Enligt den information som DHL gått ut med ska in- och utpasseringskontrollerna alltså utföras också på vanliga kunder och besökare.
– Hur ska det ske i praktiken, frågar sig chauffören.
– Vissa terminaler är inte ens inhägnade. Jag har pratat en del med väktare om alko- och drogtester. Till mig säger de att sådana tester är obehagliga att hålla på med. Det skulle vara intressant att veta hur väktarna ser på utpasseringskontroller.
Vad säger då lagen om hemgångskontroller? Kan den som vägrar sparkas?
Precis som för drog- och alkotester är den svenska lagstiftningen svag när det gäller ingrepp i den personliga integriteten i arbetslivet. Arbetsgivarna har långtgående möjligheter att testa och övervaka sina anställda. Å andra sidan saknas också uttryckligt stöd i lagen. Inget säger att arbetsgivare har rätt att kolla innehållet i personalens väskor och fickor.
Några regleringar finns trots allt. Rikspolisstyrelsen, RPS, har slagit fast att hemgångskontroller endast får utföras av uniformerade väktare som arbetar i auktoriserade bevakningsföretag. RPS lutar sig mot bevakningslagen. Här sker grova övertramp (se artikel intill).
Väktare som är satta att göra hemgångskontroller kan bara åberopa ”envarsgriprätten”. Det vill säga den rätt som i princip alla människor har att ingripa vid pågående brott (om det finns fängelse i straffskalan).
Det innebär att väktaren aldrig kan tvinga någon att öppna väska eller bagage vid utpasseringen. Och absolut inte utföra kroppsvistering.
Hemgångskontrollen baseras alltså på frivillighet. Det betonar flera seriösa bevakningsföretag som erbjuder tjänsten. Men hur ”frivilligt” är det om den anställde terminalarbetaren eller chauffören hotas med sparken om han eller hon vägrar följa arbetsgivarens uppmaning?
Det finns bara två domar från Arbetsdomstolen som berör frågan.
Den första kom 1943 och gäller Bofors. Det är brinnande krig ute i Europa och vapentillverkaren befarar att anställda ska smuggla ut sprängämnen, ammunition och sprit – en produkt som också används i tillverkningsprocessen.
Bofors vill införa utpasseringskontroll som också innefattar kroppsvisitation. Väskor och matboxar ska kollas, men också fickor. Kontrollen är tänkt att ske slumpvis och riktas mot alla personkategorier som lämnar fabriken.
Facket på fabriken håller med om att världsläget är allvarligt. Arbetare som ertappas med stöldgods ska uteslutas ur fackföreningen, lovar förbundet. Men kroppsvisitation är klubben skeptisk till. Det är, menar man, en så allvarlig åtgärd – ett i så hög grad kränkande ingrepp i den personliga integriteten – att det är nödvändigt med ett prejudikat från Arbetsdomstolen, AD.
Vid prövningen håller AD med om att det är fråga om en för arbetarna ”synnerligen allvarlig åtgärd”. Men, anser AD, nu är förhållandena sådana att den planerade utpasseringskontrollen får anses acceptabel.
Nästa dom från AD är mer relevant. Den kom 1997 och gäller Saabs centrallager i Nyköping. Företaget och facket, Metall, hade tecknat en uppgörelse om utpasseringskontroller. Väktare skulle få kolla de anställdas väskor och kassar.
En vinterdag 1996 är lagerarbetaren SH på väg ut från området. Just den här eftermiddagen är det kontroll. SH vägrar visa sin väska. Han har öppnat den flera gånger tidigare, men inte nu.
SH går ut genom grinden och kliver upp på matarbussen han brukar ta. Vaktchefen och lagerchefen följer efter i bil.
När SH kliver av bussen gör de under 10–15 minuters tid nya försök att försöka förmå lagerarbetaren att öppna väskan. Han vägrar.
Ett par dagar senare stängs SH av från arbetet. Han får sedan sparken – med uppsägningslön.
Metallklubben sluter upp bakom sin medlem. Uppsägningen bestrids och facket stämmer Saab inför Arbetsdomstolen.
Trots att Metallklubben ursprungligen godkänt hemgångskontrollerna hävdar man nu att avtalet inte är giltigt. Uppgörelsen är inget kollektivavtal, försöker Metall. Och skulle det vara det – då hade facket ändå inte rätt att ingå ett sådant avtal, eftersom det kränker den enskildes personliga integritet!
AD underkänner en del av Metalls resonemang, men inte på den centrala punkten: En enstaka vägran att visa upp väskan utgör inte saklig grund för uppsägning, fastslår AD. Saab har heller inte haft skäl att stänga av SH från arbetet, anser domstolen. Lagerarbetaren tilldöms drygt 150 000 kronor i skadestånd och utebliven lön.
Ur Transports perspektiv är hemgångskontrollerna extra delikata. Förbundet organiserar ju både de som förväntas utföra uppgiften och yrkesgrupper som utsätts.
Hur ser väktarna på kontrollerna? Ronny Lind är klubbordförande på Securitas i Stockholm:
– Den grupp som berörs är vår personal inom butikshandeln. Mitt intryck är att väktarna är väl medvetna om att det är frivillighet som gäller. Säger folk nej till att visa upp väskan, så återstår bara att skriva en rapport med signalement på personen. Att avtvinga någon legitimation går inte heller.
– När det gäller instruktionerna till väktarna får jag väl för en gångs skull tillstå att Securitas sköter sig bra. I det här fallet är arbetsgivaren tydlig med vad som gäller.
Är det frestande för väktaren att framföra hot om att anställda som vägrar underkasta sig hemgångskontroller riskerar sina jobb?
– Våra handelsväktare är rutinerade och jag tror faktiskt att de är klara över att anställningen är en fråga som väktaren inte ska blanda sig i. Men det finns säkert mindre nogräknade företag som tummar på det mesta.
Transportarbetaren har sökt ansvariga på DHL, för en kommentar. En brännande fråga är förstås vilka konsekvenserna blir för den som vägrar visa upp sin väska. De sökta personerna har inte gått att nå, trots upprepade försök.
