Hamnarbetarna är trötta på frågor om kokainhärvan
Sektion 7 Helsingborg. Stuveriarbetare i Helsingborg får frågor från folk utifrån om vad som egentligen händer i hamnen – ”insiderhärvan” med koppling till kokainsmuggling har fått enorm uppmärksamhet i media det senaste året.
Det här är första halvdagen vi får ihop sedan före sommaren. Hela eftermiddagen är det möten, med skyddet bland annat, säger André Björklund, huvudskyddsombud för Transport i Helsingborgs hamn.
Sektionens hus strax utanför hamnen, en av de första dagarna i oktober: André Björklund sitter med Peter Swärdh, ordförande, i Transports lokal. En vit, äldre villa som delas med det andra facket som organiserar i hamnar. I andra änden av huset har Hamnarbetarförbundet avdelning 6 sin ingång. Det fungerar. ”Vi hedrar det avtal vi skrivit, det handlar också om arbetsmiljö” med Andrés ord.
– Vi ser vikten av att hitta en samsyn, att bygga broar. Att till exempel kunna ha ett möte dit alla stuveriarbetare är inbjudna, säger Peter.
Fackligt arbete
Också han framhåller vikten av att ha tid tillsammans för det fackliga arbetet i sektionen. Inte alltid helt lätt med tanke på arbetstiderna. Denna dag har Peter arbetstid 12–18, André 6–12. Det blir en hel del ideellt arbete på fritiden, men de menar ändå att det blivit bättre. Mer uppstyrt.
Några hundra meter nedanför huset ligger containerhamnen, störst i landet näst Göteborg. Men hamnen står inför stora förändringar och containerhanteringen ska flytta söderut, längre bort från stadskärnan. I början av 2030-talet ska en helt ny hamn stå färdig är tanken. Samtidigt ska arbetet fungera som vanligt i dagens hamn, och där ska också en del ombyggnader göras – bland annat miljöanpassningar – trots att livslängden blir begränsad. Det har varit en hel del diskussioner mellan hamnbolag och tull om funktionerna.
– Man hör ju mycket vad som ska hända, mycket är hörsägen och berör oss inte direkt. Och det sköna för vår del att det ligger helt utanför det fackliga, säger Peter Swärdh.
Helsingborgs hamn är Nordens största hamn när det gäller import av frukt och grönt, bland annat direkt fraktad från Sydamerika. Från länder som också producerar kokain.
Kokainsmuggling
Hamnen har därför kommit att beskrivas som en port till Europa när det gäller införsel av kokain.
I juli i år dömdes tre män mot sitt nekande för att planerat omfattande narkotikasmuggling via krypterade chattar. Alla tre nekade till anklagelserna. En av dem var en hamnarbetare som ska ha fungerat som insider. Hovrätten fastställde hans dom på två års fängelse, men han har sökt prövningstillstånd hos Högsta domstolen där ärendet ligger nu. Två andra män ser i dagsläget ut att tvingas lämna hamnen trots att de inte anklagats för något brottsligt i kokainhärvan.
Varken Transports Peter Swärdh eller André Björklund ser sig som de rätta att komma med något slags officiellt uttalande om det som hänt, om domarna och det faktum att kollegor misstänks ha utnyttjat arbetsplatser för grov kriminalitet under flera år.
– Är det är någon som skulle uttala sig alls skulle det kännas mer rätt om det var någon centralt. Vi lägger hellre vår fackliga tid på annat, som medlemsorganisering och arbetsmiljö. Att fronta i den här frågan är ingen större nöje, säger André.
Upphaussat om härvan
Samtidigt, även om de är återhållsamma: Det som hänt, och den uppmärksamhet som det fått, är självklart tråkig.
– Det har varit ett enormt pådrag och upphaussat i medierna, inte minst lokalt. Och det är ju inte direkt något positivt, det blir tröttsamt ibland. Folk frågar, vad händer i hamnen? säger André.
Många av deras kollegor upplever också mediabevakningen, och påståenden om vad som skett, som trist.
– En jag jobbade med har barn som fått frågor i skolan. Så långt har det gått, säger Peter Swärdh.
– Fast jag har egentligen inget behov av att dela några personliga åsikter, och vi har fokus på arbetsmiljön.
Det har varit en hel del samverkansproblem med hamnledningen, som sektionen nämner. Det handlar bland annat om hindrande av skyddsombud.
– Vi har olika syn på vad samverkan, konstaterar André.
”Problem med samverkan”
Roger Jönsson är regionalt skyddsombud (RSO) på Transports hamnavdelning Syd- och Västsverige. Och han håller med:
– Ur vår synvinkel är det mer problem med samverkan i Helsingborgs hamn än i andra hamnar, och vi har haft både centrala och lokala förhandlingar. Det gäller synen på riskbedömningar bland annat, säger han.
Det rör sig om 4–5 förhandlingar och lika många möten. Och lite bättre har det blivit, men någon riktig samsyn har det inte gått att nå fram till än, enligt avdelningens RSO.
Sedan i våras har Helsingborgs containerterminal och energihamn status som civila skyddsobjekt. Avsikten är att höja säkerheten. Som skyddsobjekt har hamnen bättre lagligt stöd mot bland annat sabotage, rån och terrorism. Tillträdesförbudet omfattar även obemannade farkoster, som förbud för drönare att flyga över hamnområdet.
All personal i hamnen ska också säkerhetsklassas, ett pågående arbete.
Inte märkt av
Men i det dagliga arbetet har hamnens nya status inte inneburit någon avgörande förändring.
– Jag vet inte om alla fysiska åtgärder är på plats än. I nuläget märks det inte så mycket, förutom säkerhetsklassningen då, säger Peter Swärdh.
Han har varit fast anställd i 25 år, innan dess var han timanställd.
– Det finns inte en tanke på att göra något annat. Vi äldre brinner för det vi gör, oavsett hur jobbigt det kan vara ibland.
Liksom sin pappa, som också jobbade i hamnen, har Peter krankompetens.
– Jag hade inga sådana kontakter, jag kom in på ren kompetens, säger André lite ironiskt.
Han har jobbat i hamnen sedan 2011, de första åren som extring. Men det är inte längre än att han stod med på varsellistan förra året, ett varsel som hamnbolaget senare drog tillbaka.
– Alla som jobbar här är nog lite speciella. Men förr var hamnen mer en livsstil. Det lever kvar, men håller på att förändras, säger Peter, som fyllt 50.
Helgjobb
I dag är det oftare en fråga om att sätta upp sig för helgjobb, tidigare inte en fråga om att vilja jobba övertid utan en självklarhet att ”här jobbar du över”.
– Ibland känner jag att jag skulle vara hemma i stället, som sista sommarhelgen – man borde vara ute i trädgården med barnen. Min sambo jobbar måndag–fredag och för henne spelar det ju roll om hon får vara själv med en tvååring på helgen, så det har hänt att jag tar ett djupt andetag innan jag hör av mig och säger att jag ska jobba, säger André, som fyllt 40 i oktober.
André Björklund sitter i avtalsrådet för nytt hamn- och stuveriavtal. Det nuvarande kollektivavtalet löper ut sista april 2025.
– Avtalsrörelsen finns ju med i tankarna, även om det inte riktigt hunnit ta fart. Det är mycket som är viktigt. Inflationen gör att pengar givetvis är viktigt, men det gäller ju alla avtal och inte bara hamn, säger Peter Swärdh.
