”Försörjningskravet blir moment 22”
Migrantarbetare. En rundringning till några av Transports avdelningar tyder på att Transportarbetareförbundet kommer att få fler ärenden som gäller migranter 2024, när deras nuvarande arbetstillstånd löper ut.
Ombudsman Morgan Sparrenholt på avdelning 20 i Jönköping berättar om en reklamutdelare på Svensk Direktreklam (SDR) som fick höjd lön, för att han skulle nå upp till regeringens försörjningskrav.
– De anställda bladar i och delar ut reklamen. Jag undrar vad företaget gör om det kommer fler reklamutdelare och begär mer sysselsättning och lön? 27 360 kronor är en fördubbling, jämfört med det gamla beloppet. Vi har andra kollektivavtal som har lägre ingångslön än det, säger han.
Sparrenholt ställer sig frågande till att politikerna genom det höjda lönekravet blandar sig i lönebildningen, som enligt den svenska modellen ska skötas av arbetsgivare och fack.
– Visst är det jättebra att lönerna höjs för försörjningskrav, men en höjning i flera steg hade nog varit lättare att förstå.
I praktiken kan förändringen ses som att minimilöner, som finns i andra länder men inte i Sverige, införs bakvägen av Tidöpartierna, resonerar vissa inom Transport.
Oroliga bud
På Transports Stockholmsavdelning 5 har ombudsman Mikael Ladman tagit emot oroliga bud och fackliga ombud.
– En kille som jobbat här i åtta år riskerar nu att åka ut med badvattnet, säger han.
Ombudsman Magnus Kvilén på avdelning 3 i Göteborg berättar om en migrantarbetare på en budbilsfirma. Han körde lastbil och tjänade drygt 28 000 kronor i månaden. När hans arbetstillstånd var på väg att löpa ut meddelade han arbetsgivaren att hans måste åka tillbaka till hemlandet för att söka ett nytt.
När chauffören väl beviljats arbetstillstånd och kom tillbaka placerades han in på en lägre lönenivå, för B-behörighet i stället för C.
– Då hamnar han under 27 360 kronor och företaget kan inte behålla honom. Det han skulle ha gjort var att begära tjänstledighet av företaget. Får man inte den beviljad och lämnar Sverige så upphör anställningskontraktet att gälla, säger Kvilén.
När det gäller UPS i Göteborg uppskattar han att ett tiotal migrantchaufförer riskerar att få lämna Sverige.
– Det är jättehemskt, personliga tragedier för en del som har familj och ordnade förhållanden i Sverige. Företagen förlorar också kompetens och förarna som är kvar får en avsevärt högre arbetsbörda. I en redan stressad situation, säger Magnus Kvilén.
Han tillägger:
– Det vi kan jobba med lokalt är att försöka förhandla upp ingångslönerna med arbetsgivarna.
”Moment 22”
Håkan Norborg är heltidsanställt skyddsombud på distributionsbolaget Premo i Storstockholm.
– I den här frågan samarbetar Transport och Premo och vi är väldigt överens om att agera så rättvist som möjligt. Det är ett slags moment 22. De flesta bud arbetar deltid, 50, 60 procent så det är jättesvårt att rädda någon. Höjer bolaget sysselsättningsgraden och lönen för någon så blir det orättvist för någon annan.
Fackets linje är att LAS-listan ska följas, så att de som arbetat längst tid ska få förtur.
– Vi får förhandla med ledningen, fall för fall. Jag har inget emot att lönerna höjs så att buden slipper åka tillbaka till ursprungsländerna. Men det måste vara rättvist.
Enligt Håkan Norborg skulle problemet lätt kunna åtgärdas genom ändrade regler, så att migranterna får ha två arbetsgivare.
– Nu tillåts de bara ha en för att få arbetstillstånd. De nya försörjningskraven sätter en jättepress på de här stackars människorna.
Med de nya reglerna behöver migrantarbetarna styrka var tredje månad att de har rätt att jobba i Sverige, förklarar Norborg.
– En väldigt knepig situation. Jag får samtal från bud som har problem att få svar från Migrationsverket.
Någon uppsägningstid finns inte. Distributörernas anställning hävs från den ena dagen till den andra om de saknar arbetstillstånd och inte når upp till lönekravet, konstaterar Håkan Norborg.
– Jag hör från buden att de anser att en del arbetsledare behandlar dem orättvist och jag har framfört det till ledningen.
”Kan bara rädda ett fåtal”
Halva arbetsstyrkan bland Premo Storstockholm cirka 1 000 anställda distributörer berörs på något sätt av de nya migrationsreglernas. 100 av dem direkt eftersom de söker arbetstillstånd.
– Vi kommer bara att kunna rädda ett fåtal. Det är oerhört trist, men den här situationen kan varken Premo eller facket lastas för. Det är regeringen och Migrationsverket som bär ansvaret, säger Håkan Norborg.
Ombudsman Magnus Kinnunen på Transports Stockholmsavdelning säger:
– På våra möten med Premo har vi begärt information om vilka som drabbas för att se om vi kan hitta någon lösning. Premo har också sagt att de ska gå efter LAS-listan och inte godtyckligt utöka arbetstiden för vissa utvalda.
– Det vi ser nu verkar vara lugnet före stormen, innan arbetstillstånden löper ut och fler migranter drabbas av Tidöpartiernas nya försörjningskrav, säger ombudsman Magnus Kinnunen.
Fotnot: LAS står för lagen om anställningsskydd.
