Facken kan få ökad rätt att ta strid för tillfälliga arbetare
Den som tillfälligt jobbar i Sverige ska ha rätt till åtminstone den lägsta nivån i svenska avtal. Facken ska få ta strid för löner och villkor för EU-medborgare och andra utländska arbetare som är här och jobbar en period, föreslår en statlig utredning i dag.
Det handlar om villkoren för utstationerade arbetare – det vill säga personer som tillfälligt jobbar i ett annat land än de är anställda i. Det finns ett direktiv i EU som styr deras rättigheter. Den gällande svenska lagen lex Laval har försvenskat reglerna, men den har mött kritik och det är flera år sedan regeringen satte i gång en utredning för att ändra den.
Efter valet förra året bytte den då nya regeringen ut ordföranden för utredningen samt gav henne nya direktiv. I dag presenterade Marie Granlund (S) förslagen till ny lagstiftning:
• Facken i Sverige ska ha rätt att strida (varsla om blockad till exempel) för att de utstationerade arbetarna ska få ett kollektivavtal med åtminstone den lägsta nivån i motsvarande svenskt kollektivavtal. Avtal är det som gäller, arbetsgivaren ska inte kunna hänvisa till att det har villkor som motsvarar avtalet.
• När arbetsgivaren är stationerad i ett främmande land som inte är med i EU eller EES (till exempel Makedonien) ska de svenska facken kunna kräva fullt kollektivavtal för de utstationerade arbetarna.
• De svenska facken ska kunna kräva dokumentation på att kollektivavtalet med minimivillkoren följs. Anställningsavtal, lönespecifikationer och andra dokument ska tillhandahållas inom tre veckor.
• De utstationerade arbetstagarna ska kunna kräva minimivillkoren i kollektivavtalet även om de inte är med i facket. De kan gå till svensk domstol.
• Det ska ingå i arbetsgivarens skyldigheter att betala premier för arbetsskade- och livförsäkring som ger ekonomisk ersättning till de utstationerade arbetarna om det finns brister i säkerhet, hälsa eller hygien i arbetet.
Statliga Arbetsmiljöverket ska, enligt utredningens förslag, få uppdraget att tolka vad som är minimivillkoren i de svenska kollektivavtalen. Detta så att utländska arbetsgivare ska få tydliga besked om vad som gäller.
En springande punkt för transportbranschen är om chaufförer anställda i andra länder, men som kör på svenska vägar, är att betrakta som utstationerade. Arbetsmiljöverket har tidigare inte kunnat svara på frågan.
– Detta är inget som utredningen har tittat på, säger huvudsekreteraren Sören Öman. Vilka som är utstationerade är en fråga för EU:s direktiv och om det är oklart är det EU-rätten som måste avgöra den.
En tolkning av bakomliggande regler säger att arbetstagare bör räknas som utstationerade om de arbetar i Sverige för ett företag från ett annat land – på uppdrag av en svensk beställare. Därmed skulle nuvarande regler och en väntad lagändring gälla även delar av cabotagetrafiken (de inrikesresor som utländska åkerier är tillåtna att göra i ett annat land).
De borgerliga partierna reserverar sig mot hela förslaget. LO är positivt till grundidéerna, men kritiskt till att Arbetsmiljöverket ska få uppdraget att granska och tolka kollektivavtalen.
– Särskilt positivt är att det går att ställa tuffare krav på den arbetsgivare som utstationerar arbetskraft. Det blir nu möjligt att kräva att arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal. Det betyder också att arbetstagarna kan kräva villkor och betalning enligt ett sådant avtal, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO, i ett pressmeddelande.
Utredningen förväntas nu gå ut på en större remissrunda så att organisationer, myndigheter, domstolar och andra berörda ska få kommentera den innan regeringen skriver ett skarpt förslag om lagändring. Sista ordet har politikerna i riksdagen.
