Christina Södling: I huvudet på en upphandlare

I Sörmland har färdtjänsten varit ett hett debattämne, ­sedan Tuwa tog över resorna. Hur tänker ansvariga politiker? Vad har man lärt sig när det nu är dags för en ny stor upphandling? – En lärdom är att vi måste ha bättre uppföljning. I alla led, säger landstingspolitiker Christina Södling (S).

Stat och kommuner upphandlar varje år varor och tjänster för enorma summor. Färdtjänst och sjukresor är ett exempel där både servicen till medborgarna och arbetsvillkoren för de anställda påverkas kraftigt av de politiska upphandlings­besluten.

I Sörmland har den nuvarande operatören, företaget Tuwa Specialtrans­porter, fått svidande kritik. Bolaget har skrivit kontrakt med underleverantörer som i praktiken drivit flera taxiåkerier i konkurs. Tuwas avtal med landstinget löp­er ut i december i år, och både politiker och medborgare är överens om att det måste till en förändring.

En av dem som jobbar med den kommande upphandlingen är Christina Södling, socialdemokratisk politiker och ordförande i Sörmlands län landstings Habiliterings- och utbildningsnämnd. I det politiska arbetet samarbetar hon med både Folkpartiet och Miljöpartiet som tillsammans med Socialdemokraterna har majoritet i landstinget.

Christina Södling bor med ”utflugna barn, men gubben kvar” i Nyköping. Hit flyttade hon på 1970-talet för att jobba som undersköterska. Genom arbetet blev hon fackligt engagerad i Kommunal, vilket senare ledde till partipolitiken.

Just nu är det bråda dagar för Södling. Förfrågningsunderlaget till den nya upphandlingen om sjuk- och färdtjänsttransporter i Sörmland ska vara klart om bara några veckor.

Ett förfrågningsunderlag är den lista på krav som måste uppfyllas för att en entreprenör ska få vara med och tävla om ett kontrakt i en offentlig upphandling.

Christina Södling och hennes kollegor har stor press på sig. Problemen som varit, får inte upprepas, påpekar hon. Men regelverket som tillämpas i dag gör det svårt att ställa krav, tycker hon:

– Jag skulle vilja att upphandlingsreglerna var mycket enklare. I dag är lagen om offentlig upphandling mer ett hinder än ett verktyg.

Vad Christina Södling syftar på är företagens långtgående möjligheter att överklaga både förfrågningsunderlag och beslut om vem som vunnit upphandlingar. Regelverket är utformat för att främja konkurrens på lika villkor mellan företag. Detta har ofta gjort att krav på till exempel socialt ansvar och god miljö förvandlats till något sekundärt.

– Att anbudsgivare ifrågasätter upphandlingarna är mer regel än undantag och vi måste ta höjd för det när vi planerar. Vi livnär en hel hop jurister som bara arbetar med att överklaga upphandlingsbeslut. Det är ett slöseri med samhällsresurser som nog kunde undvikas med ett bättre regelverk, säger hon.

Att formulera ett vattentätt förfrågningsunderlag är inte enkelt. Christina Södlings erfarenhet är att det ofta kan vara svårt att förutse utfallet av krav som upphandlaren ställer på utföraren. Dessutom är kontrakten ofta långa och effekterna märks många gånger under lång tid.

I och med turerna kring Tuwa är det flera medborgare som kontaktat Christina Södling i egenskap av landstingspolitiker – trots att hon inte varit inblandad i den förra upphandlingen. En del av dem som ringt har varit upprörda. Christina Södling tycker att det är viktiga samtal, trots att de kan var jobbiga. Hon vet numera att det känns tungt när det inte blir som man tänkt sig, eftersom ansvaret är stort. Varje skattekrona måste användas på bästa sätt.

– När det blir fel skäms jag ibland. Jag frågar mig om vi gjort tillräckligt. Jag blir ledsen när personer hamnar i kläm och förbannad när folk utnyttjar systemen. Det har hänt att jag blivit utskälld för saker jag inte kan gör något åt. Det får man ta, säger hon.

Lärdomen av de upphandlingar som gått dåligt i Sörmland är att det ofta handlar om brist på kunskap och uppföljning. Hon visar tre ganska otympliga pärmar med material hon samlat på sig bara inför den kommande färdtjänstupphandlingen – och erkänner att det är mycket att hålla reda på.

– Vi måste bli bättre på att göra konsekvensanalyser och att prata med alla berörda. Allt handlar om kunskap. Av Tuwa-historien har vi lärt oss att vi måste ha uppföljning i alla led. Tyvärr har vi ingen möjlighet att stänga ute dem från nästa upphandling, men vi kommer ställa fler och högre krav.

Christina Södling upplever också att hennes fackliga bakgrund har varit till nytta. Dels har hon bra kontakt med de olika fackförbunden och kan ta del av deras erfarenheter. Dels har hon sett upphandlingsproblematiken från ett annat perspektiv. I arbetet med den kommande upphandlingen av sjuk- och färdtjänsttransporter har hon pratat med Transport.

– Jag har insett att färdtjänstchaufförer inte kan göra ett gott arbete med den ersättning landstinget betalar i dag. Det går inte att bara se till lägsta pris. Vi måste ha råd att ställa krav på socialt ansvar. En förare som inte har en trygg arbetsplats kan inte utföra ett bra jobb.

Krav på just socialt ansvar från entreprenörerna är inte oproblematiskt vid upphandlingar. Många tjänstemän och politiker drar sig för att ställa långtgående krav.

Bakgrunden är ofta en oro att hamna i konflikt med EU:s rättspraxis. Ändå tycker Södling att det är viktigt att testa gränserna.

– Vi får väl trampa på ett par tår. Är det så att det inte går i EU får vi jobba för att ändra på reglerna, förtydligar hon.

Fast motståndet sitter inte bara i det svenska förhållningssättet till Bryssel, menar Christina Södling. Det finns också i åsiktsskillnaderna mellan partierna. Hur stora krav som ställs på insyn och socialt ansvar avgörs även av vilka som styr landet, betonar hon.

Tidigare i år kom det nya direktiv från EU, som ger större utrymme för medlemsländerna att själva avgöra vilka krav som ska kunna ställas vid offentliga upphandlingar. När samtalet trillar in på de nya direktiven lyser Södling upp. Hon håller bokstavligt båda tummarna, i hopp om ett regeringsskifte:

– Jag talade med en centerpartistisk politiker för ett tag sedan. Han tyckte att vi helt enkelt inte ska lägga oss i hur företagen sköter sina affärer, så länge de levererar den tjänst eller vara de lovat. Jag är övertygad om att hur de nya EU-direktiven implementeras i svensk lag, beror på vem som vinner valet i höst.

Förmiddagen har nu övergått till lunchtid i Nyköping och Christina Södling måste ge sig av. Hon har flera punkter att klara av på dagens program. Bland annat en träff med ett ungdomsråd för handikappade. Där ska hon få höra mer om hur färdtjänsten fungerar.

– Det finns stora möjligheter att göra nytta med en genomtänkt upphandling. Men det är ett stort ansvar, så visst händer det att man får en klump i magen, erkänner hon.