Chefen avgörande för hälsan
Arbetsmiljö. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.
– Chefen är en laddad person, som du är beroende av på många vis. Chefer har ju en maktposition, sätter ramarna för arbetet där vi tillbringar en stor del av vår vakna tid. Det handlar också om en relation till en auktoritet som gör att man är mer känslig för kränkningar, säger psykologen Anna Nyberg, forskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.
– Om många anställda beskriver sin chef på samma sätt är det i alla fall mer troligt att bilden är objektiv än om man förlitar sig på enskilda individers uppfattningar. Men det kan ju naturligtvis också vara så att de anställda pratat ihop sig, gått samman mot chefen.
Anställdas hälsa
Anna Nyberg är specialiserad på ledarskap och hälsa. Hennes doktorsavhandling handlar om just chefers påverkan på de anställdas hälsa. I en internationellt uppmärksammad delstudie, där drygt 3 100 män i Stockholms län var med, skattade männen i början av 1990-talet sina chefer. De lämnade svaren i en enkät. Anna Nyberg följde upp männen tio år senare, via hälsoregister hos Socialstyrelsen. Då hade 74 av dem fått en allvarlig hjärtsjukdom, som hjärtinfarkt, i vissa fall med dödlig utgång. Slutsatsen blev att när vissa chefsförmågor saknas, som förmåga att ge stöd, då ökar risken för hjärtinfarkt hos anställda kraftigt. Hos männen i denna studie med 25 procent.
Risken var högre ju längre tid de varit anställda.
– Vi blev förvånade över styrkan i resultatet, att det så tydligt visade på ledarskapets betydelse för hälsan när det gäller vissa sjukdomar.
Hon påpekar att det generellt sett är relativt säkerställt att det finns ett samband mellan stress i arbetet och förhöjd risk att drabbas av psykiatriska sjukdomar. Det gäller också stressrelaterad fysisk ohälsa som hjärt- och kärlsjukdom och diabetes typ 2 (åldersdiabetes).
Olika kulturer
I svaren till hennes avhandling, med deltagare från olika länder, kunde forskarna också se att det fanns tydliga skillnader i bedömning och förväntningar. Att det går att tala om olika kulturer: I Italien fanns betydligt större tolerans för att chefen betedde sig aktivt otrevlig, en ”det är som det är”-attityd. I Sverige hade de anställda gått in med inställningen att en chef ska vara rättvis, stödjande och kunna arbetsleda på ett mer demokratiskt sätt.
Anna Nyberg betonar att bristande ledarskap ofta utmärks av en på olika vis frånvarande chef, någon som är vag och otydlig. Den aktivt destruktive ledaren, den som kränker och förföljer, är i verkligheten mer sällsynt.
Inte ovanliga
Men destruktiva chefer är långt ifrån ovanliga. Statistik från Arbetsmiljöverket visar att det i mer än hälften av fallen är chefen som är problemet när det gäller arbetsorsakade besvär på grund av kränkande särbehandling.
– Det är ungefär fifty-fifty om det är en överordnad eller arbetskamraterna som står för kränkningarna. Något vanligare är att det är chefen, säger Kjell Blom, utredare på Arbetsmiljöverkets enhet för statistik och analys.
Så har det varit under flera år. Statistiken visar att psykosociala orsaker överlag är betydligt vanligare orsak till besvär än olyckor på arbetsplatsen. Vanligast är problem med för hög arbetsbelastning, som 65 procent av de med besvär under den senaste tolvmånadersperioden uppgav som orsak. Omkring fem procent uppgav kränkande behandling av chefen.
Går i vågor
Fram till år 2016 ökade antalet som uppgav psykosociala faktorer som anledning till arbetssjukdom. De senaste åren har de psykosociala besvären i stället minskat.
– Det är svårt att säga varför det går upp och ned i vågor, det kan ha att göra med konjunktur och massmedial uppmärksamhet. Nu ser det ut att öka igen men det är inte säkerställt än, säger Kjell Blom.
