Bibehållen lön med minskad stress
Tårtan blir allt större, men löntagarnas tårtbit blir hela tiden smalare. Så kan man sammanfatta förhållandet mellan totalproduktion och fördelning i Sverige under senare decennier. Är prestationsbaserade lönesystem ett bra sätt att vända trenden? Renhållningen i Göteborg visar på ett exempel.
De flesta av Göteborgs sopgubbar har inkomster på ungefär samma nivå som med det gamla ackordssystemet. Samtidigt som de slipper hetsen och orättvisorna som följde med ackorden.
Hemligheten kallas bonuspoäng.
– Arbetsmiljön är bättre nu. Förut kunde en nyanställd få ett par bilnycklar och bara köra som satan, och tjäna mer än dem som hade mer kompetens och fler år i yrket, minns Martin Berntsson, slambilschaufför på Kungälvs Transporttjänst (KTRAB).
Med ”förut” menar han det gamla poängsystemet. I praktiken ett ackordssystem där man räknade antal hämtade hushållssäckar, antal spolade brunnar, antal steg från bil till hämtplats, och så vidare.
– Hela bonussystemet var individuellt, det kunde skilja 20 kronor i timmen mellan två olika chaufförer, säger hans kollega Michael Nordgren.
Numera har miljöarbetarna på KTRAB en helt annan lönemodell med ett nytt poängsystem, väsensskilt från det gamla.
Poängbonusen läggs ovanpå den fasta månadslönen på 23 844 kronor, och premiekompensationen som ligger mellan fyra och sju kronor per arbetad timme.
Premiekompensation är ett generellt tillägg på lönen som finns i vissa avtal. Premiekomp utgår som regel i stället för premielön (vilket är en blandning av fast och rörlig lön).
Översiktligt fungerar det så att renhållarna får poäng för olika kriterier. Man får fler poäng desto fler kompetenser man har (slambil, krokbil, liftdumper och så vidare). Att rationellt planera sin rutt så man hinner med fler hämtningar, ger också fler poäng. Samma sak med fordonsvård: ju bättre man tar hand om sin bil, desto fler poäng. Kundbemötande, attityd och närvarograd är andra exempel på poängkriterier.
– Med det här systemet kan man bedöma folk på ett bättre sätt än i det gamla ackordssystemet, där man i princip bara mätte hur mycket folk sprang. Nu mäter man helheten, säger Michael Karlsson, även han slambilschaufför.
Men det nya systemet ställer högre krav på de bolagsrepresentanter som – i dialog med den anställde – sätter poängen.
– Det är ju svårare kriterier att bedöma. Hur poängsätter du någons attityd? Och fordonsvården – någon som kör en gammal skrotig bil kanske har svårare att hålla ordning på den, än någon som har en nyare bil, säger Michael Karlsson.
Därför har man alltid rätt att ta med en arbetskamrat eller facklig ombudsman, när man ska diskutera sin poängsättning med företagsledningen.
– Det har vi gått ut hårt med: sitter de två därinne så ska du inte gå in ensam. Man ska aldrig känna sig i underläge, säger Michael Karlsson.
Allas poäng räknas samman till en totalsumma, och utifrån den räknar man fram en poängbonus som betalas ut till alla renhållarna – förutom poängen för kompetens och närvarograd, som ger individuella poängbonusar.
Översatt till rena pengar betyder den gemensamma bonusen hos KTRAB max 32 kronor per timme för slambilschaufförer, och max 28 kronor per timme för de övriga. Man kan själv välja om pengarna ska läggas på den vanliga lönen, eller tas ut i klumpsummor med längre intervaller.
– Man känner att man får ut mer av jobbet nu. Om man lägger ner det lilla extra på en kund eller på att ta hand om bilen, så lönar det sig. Och man får använda hjärnan lite också, inte tänka som en maskin och bara jobba så snabbt som möjligt, säger Martin Berntsson.
Michael Nordgren understryker också detta att hela gruppen gynnas av den totala poängsumman.
– Stämningen har blivit bättre nu när man jobbar ihop som ett lag. Nu är det inget tjötande om att den ene tjänar si och den andre tjänar så, säger han.
Ackorden kritiserades för att folk kände sig pressade att jaga ihop sina individuella poäng. Kan det nya systemet göra att man känner press att inte sänka bonusen för arbetskamraterna?
– Det tror jag inte. Vi är en ganska tajt grupp och alla förstår ju att någon kan ha en dålig dag. Jag tror inte att folk sätter någon sådan press på någon annan i alla fall, säger Martin Berntsson.
Men det finns också kritik mot bonussystemet. Till exempel poängsätts närvaron högst av alla kriterier. Martin Berntsson, Michael Nordgren och Michael Karlsson tycker alla tre att kompetensen borde poängsättas högre.
Dessutom anser de att poängmätningarna borde göras betydligt oftare. I dag sker det två gånger om året.
– Det borde vara varje månad, för nu kan tillfälligheter påverka din poängsättning för ett helt halvår. Till exempel har vi en kille som inte varit sjuk på tre år, som åkte på någon riktig dundersjuka och måste vara hemma i tre veckor. Och för det får han sänkta närvaropoäng i sex månader. Han straffas för att han blev sjuk, som han ser det. Och det är ju faktiskt orättvist, säger Michael Nordgren.
Det kanske bör förtydligas att systemet med bonuspoäng inte automatiskt ger högre lön än ackordssystemet. Michael Karlsson och Martin Berntsson har faktiskt fått marginellt lägre inkomster jämfört med tidigare.
– Men de övriga fördelarna överväger, jag tycker ändå att det nuvarande systemet är mycket bättre. Och säkert 95 procent av gubbarna har fått lite högre lön, avslutar Martin Berntsson.
