Utrustad för Arktis. Bea Uusma hatar att frysa, men kan inte sluta åka till platsen där Andrée-expeditionen tog slut. Tre män dog på en öde ö 140 mil norr om polcirkeln. Hon måste ta reda på varför.
Close
Utrustad för Arktis. Bea Uusma hatar att frysa, men kan inte sluta åka till platsen där Andrée-expeditionen tog slut. Tre män dog på en öde ö 140 mil norr om polcirkeln. Hon måste ta reda på varför.
Close

Bea ger sig inte förrän hon löst gåtan i Arktis

Expeditionen. Hon är besatt av vad som hände de tre män som för 117 år sedan dog på Vitön. Förälskad i gåtan kring ­deras död. Publiken i Vallentuna kulturhus får trots den kärleken ett handfast råd: ”Börja inte resa i ­Arktis! Det är hemskt – och det går inte att sluta.”

Bea Uusma och hennes forskning kring ingenjör Andrées polarexpedition drar storpublik. Efter handuppräckning står det klart att kanske hälften redan har läst boken om de tre männen, den snöpligt korta ballongfärden och deras död på en glaciärö.

Bättre start på en historia kan förresten inte ha skrivits. Så här börjar pocketutgåvan av Bea Uusmas Expeditionen Min kärlekshistoria: ”Allt i den här boken är sant. Allt har hänt på riktigt.”

”Utom sidan 224, 225 och 226.”

Och in i det sista funderade hon på hur just det skulle uttryckas i ljudboken som släpptes härom veckan.

Bea Uusma har ett svar på gåtan. Att de tre polarfararna dog av trikiner är en seglivad myt som hon har motbevisat med nya fakta.

Sin egen teori avslöjar hon inte vid en föreläsning i Vallentuna. Men den som läser eller lyssnar på boken får besked om den.

– Min tolkning är den bästa hypotesen utifrån det bevisläge som gäller just nu, säger hon över en kopp kaffe med något litet sött.

Samtidigt är hon noga med att inte driva någon egen hypotes. Bea Uusma går helt enkelt tillbaka till alla förstahandskällor om expeditionen som aldrig nådde fram till Nordpolen. Hon kallar sig en insamlingsrobot som granskar dagböcker, brevväxlingar, klädrester, benfynd, dödsplatsen … och intervjuar efterlevande, brottsplatsutredare, rättsmedicinare. För att sedan lägga det hundraåriga pusslet från början.

Nästa steg är en nagelanalys i Trondheim i Norge, där finns bästa kompetensen när det gäller att analysera det som fanns kvar i Andrées vante. En resa till Svalbard finns också med i planerna, för där finns en bit av en ylletröja som trängt upp ur sanden på ön där de döda expeditionsmedlemmarna återfanns. Tröjbiten är blodig.

Och nästa sommar, eller den därpå om vädret och naturen fördröjer henne, blir det en ny expedition till Arktis.

Bea, varför är du så besatt? Du hatar att frysa. Du utbildade dig till läkare för att komma vidare med ­Andréeforskningen och har just börjat nytt jobb på S:t Görans sjukhus. Du har barn som definitivt har tröttnat på ­ingenjör Andrée.

– Det finns en massa svar på det. Och jag kan komma på åtminstone fem just nu.

1. Det är så väldigt roligt att vara riktigt bra på något.

2. Det finns tillräckligt mycket fakta om expeditionen för att göra sig en bra bild av vad som hände.

3. Men den exakta biten saknas fortfarande – som ger ett slutgiltigt besked om vad de dog av.

4. Ledtrådarna tar aldrig slut.

5. Och allt det här är frivilligt, den dag jag tröttnar så slutar jag bara.

Men den där kärlekshistorien, tar den slut då?

– Det går upp och ner som i alla förhållanden, men det sköna är att det bara är jag som behöver vara kär i den här gåtan. Ett förhållande blir enklare när det bara är en som backar eller driver på.

Kärleken är också ett sidospår i Bea Uusmas forskning om polar­expeditionen. Nils Strindberg hette den yngsta medlemmen, och hans fästmö Anna Charlier väntade förgäves en tid när hans brev slutade att komma. Sedan gick livet vidare, hon gifte sig och flyttade från Sverige.

Men hon hade en sista vilja som uppfylldes. Anna Charliers hjärta ligger begravet i en liten silverkista i Nils Strindbergs grav på Norra kyrko­gården i Stockholm.

– Jag måste hitta hans sista brev till henne, säger Bea Uusma. Han kast­ade ner det på otillgängliga Fugle­sangen, och den ön är jag tvungen att ta mig tillbaka till.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Peter Gustavsson och Mats Wingborg har skrivit Hej då Tidö, ett bokslut över fyra år av en ny regeringskonstellation. Foto: Verbal förlag

Har tiden för Tidö runnit ut?

Politik. Sverige har haft en historiskt unik regering under snart fyra år. Om författarna till Hej då Tidö har rätt, så är tiden för Tidö slut.

Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.

”Nästan allt har blivit sämre för vanliga människor, men bättre för ovanliga rika människor. Valet av socialisten och demokraten Mamdani till ny borgmästare i New York inger ändå hopp. Kanske kan något liknande ske här”, säger Sven-Eric Liedman.

”Politiker måste tänka långsiktigt”

Ödesfrågor. Skit i framtiden – låt oss festa på bensin i fyra år! Idéhistorikern Sven-Eric Liedman spetsar till debatten inför nästa val.

Din pension
Från 2026 är riktåldern för pension 67 år och inom några år är prognosen att den kommer att höjas till 69 år. Foto: Shutterstock

LO vill att ett långt arbetsliv ska löna sig

Arbetsliv. Från och med 2026 är den nya riktåldern för pension 67 år och väntas bli ännu högre. Nu vill LO frysa höjningarna av pensionsåldern och göra om pensionssystemet så att ett långt arbetsliv lönar sig.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.