Transports avtalssekreterare Peter Winstén. Foto: Pernilla Ahlsén
Close
Transports avtalssekreterare Peter Winstén.
Close
Höjt inkomstkrav slår hårt

”Bäst vore behovsprövad arbetskraftsinvandring”

Migrantarbetare. Transport ser höjningen av inkomstkravet som rimlig: Arbetskraftsinvandringen måste vara reglerad. Men beklagar samtidigt att den nya nivån införts utan övergångsperiod. Konsekvensen blir att tusentals som redan bor och arbetar i landet drabbas.

– Det är ingen som klarar sig på 13 000 kronor i månaden, som kravet tidigare låg på. Så på så vis är det rätt att höja nivån för vad som är en acceptabel nivå för att kunna försörja sig. Men vi hade önskat att arbetskraftinvandringen mer gjordes utifrån behovsprövning, säger Transports avtalssekreterare Peter Winstén.

Han framhåller att behovsprövning inte är något kontroversiellt: Arbetskraftsinvandring har också tidigare reglerats genom att den sker inom de yrken och branscher där det råder arbetskraftbrist i landet. Men sedan 2008 har arbetsgivare fritt kunnat rekrytera från tredje land, oavsett yrke eller hur arbetslösheten sett ut i Sverige.

– Det har lett till att folk kommit hit och utnyttjats och det gäller i flera branscher, som hotell- och restaurang och byggbranschen, säger Winstén.

Men höjningen är väl ingen garanti för att det upphör?

– Nej, risken kvarstår men den minskar. Färre personer numerärt löper risken att råka ut för den sortens oseriösa arbetsgivare, säger Peter Winstén.

Transports avtalssekreterare uttrycker samtidigt förståelse för att de nya kraven gör det svårt för dem som redan är inne i systemet, bor och arbetar i landet. Men också för många arbetsgivare som tvingas avsluta anställningar som fungerat väl. Eftersom arbetstillstånd ges för två år är kommer konsekvensernas omfattning först nästa år bli helt klara.

”Rimligt med övergångsperiod”

Migrationsverket räknar med att ungefär en av fyra som förra året fick arbetstillstånd har en månadslön under det nya inkomstkravet.

– Det bästa vore behovsprövad arbetskraftsinvandring. Det vore också rimligt med en övergångsperiod, säger Winstén.

Men några övergångsregler finns inte. Det nya inkomstkravet gäller både vid en första ansökan och för den som redan bor och arbetar i Sverige men behöver förlänga arbetstillståndet.

Bland de yrkesgrupper som Transport organiserar ser det nya kravet ut att hårdast slå mot taxiförare, flyttarbetare och terminalarbetare. Det utifrån det antal yttranden som facket lämnat inför Migrationsverkets prövning av arbetstillstånd.

Allra hårdast ser tidningsbuden ut att drabbas.

– Det är inget problem vid heltid, kollektivavtalets lön ligger över med rätt god marginal, säger Peter Winstén.

Problemet är att den stora majoriteten av landets tidningsbud inte arbetar heltid. Arbetsgivare och fack har i många fall samma syn på saken när det gäller det omöjliga i att exempelvis höja sysselsättningsgrad för dem som inte uppnår inkomstkravet på grund av att de inte har heltidsjobb.

De allra flesta kollektivavtal som Transport tecknar har tarifflöner som ligger över det nya försörjningskravet, men några avtals tariffer ligger under nivån. Det gäller exempelvis vissa budbilsförare med ingångslön.

Finns inga enkla lösningar

Hur ska då facket agera när medlemmar riskerar att drabbas, både av att förlora sitt arbete och att utvisas? Några enkla lösningar som fungerar överallt finns inte, konstaterar Peter Winstén.

Transport kan driva tvister om att även medlemmar som blivit av med arbetstillstånd, och anställning, ska få lön utbetald men inte att de ska få rätt till arbete.

På distributionsbolaget Svensk Hemleverans (SHLV) filial i Linköping har ett tiotal tidningsbud slutat sedan det tidigare i år blev klart med att ett nytt inkomstkrav skulle införas. Sju av dem har valt att flytta till Skellefteå för heltidsarbete på Northvolts batterianläggning, tre har funnit andra jobb i gamla hemtrakten.

SHVL har för ett av tidningsbuden ökat sysselsättningsgraden så att han nu har nästan 100 procents tjänst. Men osäkerheten är fortfarande stor. Företagsledningen tror att sju eller åtta personer nästa år riskerar att drabbas av det nya kravet. Och någon möjlighet att ge alla heltid finns inte hos företaget, som bland annat distribuerar Östgöta Correspondenten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

När facket är starkt vågar medlemmarna höja rösten

Debatt. Vi som arbetar på vägarna, i hamnarna och på terminalerna vet att trygghet inte bara handlar om försäkringar. Trygghet handlar om att våga säga ifrån när något är fel – och om att veta att man inte står ensam när man gör det.

Emil Flisbäck. Foto: Mimmi Granqvist

Emil Flisbäck

…kommunikatör på Transport och värd i förbundets Facebookfilmer i juletid.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.