Arbetsgivaren är skyldig att agera vid riskfylld backning
Miljö. Det finns inga specifika regler när det gäller backning med sopbilar eller andra tunga fordon. Däremot är arbetsgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och vidta åtgärder om det finns risker vid backning.
Det slår Richard Wester på Arbetsmiljöverket fast. Han är sakområdes- och regelhandläggare med inriktning på transportbranschen.
Transports regionala och lokala skyddsombud brukar framhålla att backning inte är ett körsätt när det gäller sopbilar. I exempelvis Göteborgs stads tekniska handbok med regler för avfallshantering står det också att om en godkänd väg saknas ”till avfallsutrymmet så måste en sådan anläggas. Sopbilar får inte köra på cykel- och gångvägar.”
Där sägs vidare att backning ska undvikas på grund av olycksrisken och ”får endast förekomma vid vändning med max en billängd. På gårdar i bostadsområden och i närheten av skolor, förskolor och områden där äldre och personer med funktionsnedsättningar ofta vistas får inte backvändning förekomma.”
Ingen regel som stoppar backning
Ändå vittnar miljöarbetare på olika håll i landet om att backning fortfarande är ett körsätt och flera dödsfall har inträffat när renhållare inte sett och backat på fotgängare.
Att införa en generell regel eller föreskrift i arbetsmiljölagen som innebär stopp för backande sopbilar låter sig inte göras. Detta eftersom förhållandena skiljer sig åt från en situation till en annan, menar Richard Wester.
– Backa måste man göra vid något tillfälle, säger han och hänvisar åter till arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.
– Du måste titta på den enskilda arbetsplatsen, vilka risker finns det, vilka rutiner har vi och hur kan vi förebygga och undanröja riskerna?
Tänk dig att ett skyddsombud begär att arbetsgivaren ska stoppa backning vid en farlig hämtplats där människor riskerar att skadas eller dödas. Arbetsgivaren väljer dock att inte vidta några åtgärder och skyddsombudet vänder sig därför till Arbetsmiljöverket för att få stöd. Gör en så kallad 6:6 a-begäran. Hur agerar myndigheten då?
– Det går inte att svara på generellt. Vi får titta på det från gång till gång, säger Richard Wester.
Men om skyddsombudet utfärdar ett skyddsstopp och omedelbart stoppar hämtningen på en farlig plats – med hänvisning till att arbetet äventyrar människors liv och hälsa? Vad gör Arbetsmiljöverket då?
Inte heller då finns något generellt svar, enligt Richard Wester. För att motivera ett skyddsstopp måste det ha uppstått en situation som inte funnits tidigare.
– Det ska vara en ny risk, inte någon som funnits ett tag. En väg kan exempelvis ha fungerat väl under sommaren men blivit riktigt dålig på vintern, säger han.
Undersök arbetsmiljön innan
Rickard Wester råder miljöbolag som inte vill bli stämda för kontraktsbrott eller tvingas betala viten – om de inte utför en hämtning som visar sig vara farlig: Undersök riskerna innan du skriver på ett kontrakt.
– Läs först ordentligt, brukar vi säga. Det blir mycket svårare att göra något sedan när du väl skrivit på. Men, tillägger Richard Wester, ofta går det ändå att hitta någon typ av lösning.
Finns det inte heller några regler för sophämtning vid skolor, förskolor, äldreboenden eller gruppbostäder för personer med intellektuell funktionsnedsättning?
Här hänvisar Richard Wester till att den som råder över en skola eller gruppbostad har ansvar, behöver prata med kommunen eller miljöföretaget och komma överens om särskilda rutiner.
– Hämtningen kan exempelvis göras klockan 12 när barn, äldre och funktionshindrade är inomhus och äter lunch.
Det finns skyddsombud som kämpar hårt för att få bort farliga backningar och hämtställen, men misslyckas för att arbetsgivaren inte vill riskera viten.
– Ja, det kan vara jättesegt men mitt råd till miljöbolagen är återigen: Läs kontraktet innan du skriver på och se till att du vet var du ska hämta. Problemet är att många arbetsgivare gör precis tvärtom, upptäcker riskerna efteråt, säger Richard Wester.
Han lyfter ett annat exempel från färdtjänsten, där en chaufför kan behöva köra in på en bakgård till en dagcentral och sedan tvingas backa ut för att det saknas parkering utanför. Även där behöver arbetsgivaren kolla upp arbetsmiljön innan företaget tar uppdraget.
Företag kan vara ekonomiskt pressade och ha svårt att tacka nej till uppdrag?
– Ibland kanske det är bättre att låta bli ett uppdrag, som att exempelvis stanna på en hårt trafikerad väg och gå och dra soptunnor kring den.
Koppla in skyddsombudet från början
Från transportföretag får Richard Wester ofta höra att ledningen ”inte vill bråka”.
– Ibland kanske det är en undanflykt: Vi kan inte göra någonting för då får vi inte köra. Men koppla in skyddsombudet redan från början i stället och undersök arbetsmiljön.
Om miljöbolagen förlorar uppdrag kan de tvingas säga upp anställda?
– Det finns väl inte sopbilsåkerier så att man kan gödsla med dem? Och nog kan man väl ställa krav på kommunen att här måste sopbilen kunna vända? Eller att man i stället ordnar en uppsamlingsplats för kärlen? Säger man nej till ett uppdrag så kan man ju i alla fall vara säker på att man inte försatt sina arbetstagare i en livsfarlig situation. Och kanske har man räddat livet på tredje man, säger Richard Wester.
Ständigt pågående arbete
Jon Djerf är rådgivare på kommunernas branschorganisation Avfall Sverige. Han säger att kommunerna jobbat länge med att få bort backning med sopbilar.
– Backning är inget körsätt. Man ska inte utsätta personalen för risker, men det finns fortfarande platser där det är svårt att hitta alternativ till att backa. Det är en arbetsmiljöfråga och ett ständigt pågående arbete hos kommuner och entreprenörer som hämtar avfall.
Liksom andra talar Jon Djerf om ett alternativ – att låta fastighetsägare gå med sitt avfall till en upphämtningsplats.
– Ibland går det inte, men kommunerna jobbar aktivt med att få bort backningen. Vi i branschen vill inte ha den. Förr kunde sopbilar gena över en cykelväg, men så gör vi inte längre. Fastighetsägare har också ett ansvar att klippa bort växtlighet som ger dålig sikt.
Svårt nå allmänheten med information
Jonn Djerf tillägger:
– Om en chaufför upptäcker att det är för stor risk så ska han eller hon inte backa. Kameror runt bilen är ett hjälpmedel och även automatiserat stopp om något rör sig i en radie runt sopbilen. Man kan också jobba med dubbelbemanning så att någon står bakom bilen vid backning.
Jon Djerf reagerar precis som yrkesförare över att ”folk springer framför och bakom” tunga fordon, utan respekt.
– När miljöarbetare tömmer containrar går människor till och med under dem. Det är mycket märkligt att man törs! Så var det inte tidigare, men det tycks vara ett allmänt fenomen att man inte bryr sig så mycket om omgivningen. Kommunikation är en jättesvår sak och det är uppenbart svårt att nå allmänheten med information om detta.
Regionala skyddsombud vittnar om att miljöbolag inte törs stoppa farliga hämtningar av rädsla för viten?
– Sådant finns säkert. Har man vunnit en upphandling vill man inte att ett ställe ska påverka, så att hämtningen tar längre tid. Det är en sådan tidspress. Allmänheten kan också vara van vid att få avfallet hämtat vid tomtgränsen när en ny entreprenör säger: Vi kan inte köra ner här, vägen är inte farbar. Då blir det en konfrontation och stort missnöje: Varför hämtar ni inte nu? Det har ju funkat i 30 år innan!
”Någon är alltid missnöjd”
Samma sak brukar inträffa om kommunerna inför ett bilfritt område, förklarar Jon Djerf:
– Då blir det ramaskri på vissa håll. Det är alltid någon som är missnöjd, ett ständigt dilemma. Då gäller det att göra klart att här finns en risk och en fara att backa, som inte ska förringas.
Avfall Sverige tar fram informationsmaterial och har gjort en Handbok för avfallsutrymmen för att stödja kommunerna, berättar Jon Djerf.
– Det finns inget magiskt trollspö som kan ta bort alla farliga hämtställen, men framåt kommer det att bli bättre. Alla är medvetna om problemet.
– För tio år sedan tog vi fram en manual och rekommendation för att minimera riskerna i branschen ihop med Arbetsmiljöverket och dåvarande Vägverket. Den är gammal så kanske kan det vara något att ta tag igen, ihop med Trafikverket och Arbetsmiljöverket.
Det är när svåra olyckor sker som problemen hamnar i blixtbelysning och ansvariga får ”eld i baken”, menar Jon Djerf. Han lyfter fram dödsolyckan på miljöföretaget Renova i Göteborg där en erfaren miljöarbetare omkom när han skulle göra ren en underjordsbehållare. Efter det har nya rutiner tagits fram av företaget. Om än för sent.
Mycket kontakt med arkitekter
Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen används flitigt i branschen, hävdar Jon Djerf. I den anges bland annat hur breda dörrarna ska vara, att det inte ska finnas trösklar, mått för soputrymmen, att det ska finnas vändplatser, radien för dem och bredd på vägar med mera.
– Jag har mycket kontakt med arkitekter och när ett företag söker bygglov måste de följa rekommendationerna, Men där tas inte backning upp specifikt.
– Arbetsmiljöverket har inget förbud mot att backa, om det inte finns en uppenbar risk. Vad det nu är? Går hämtningen inte att lösa utan att backa får man försöka hitta vägar runt för att minimera riskerna, säger Jon Djerf.
