Forskarna intervjuade 40 personer med läs- och skrivsvårigheter, som tillsammans hade haft 120 yrken. Resultatet blev flera böcker.
Close
Forskarna intervjuade 40 personer med läs- och skrivsvårigheter, som tillsammans hade haft 120 yrken. Resultatet blev flera böcker.
Close

Viktigt upptäcka problemen tidigt

Dragkamp med orden. Är dyslexi en förbannelse eller en möjlighet? Svaret blir nog: Det beror på.

– Det var en kvinna med dyslexi som själv beskrev dubbelheten på det sättet, säger Ulla Föhrer.

Hon är logoped, medicine hedersdoktor och i dag pensionär. Tillsammans med forskarkollegan Eva Magnusson gjorde hon i slutet av 1990-talet något som ingen försökt sig på i Sverige, varken förr eller senare.

De djupintervjuade 40 personer. Idén var visa att människor med läs- och skrivsvårigheter kan klara sig bra i livet. Men också försöka svara på frågan vad som gör att en del faktiskt kämpar på trots motgångar. Och hur de kan landa i ett yrke som ingen trodde att de skulle klara.

Resultatet blev en bok om att lära sig att leva med sin dyslexi, byggd på intervjuerna och forskarnas teoretiska kunskaper. Sedan pockade de 40 spännande levnadsberättelserna på att ges ut i ytterligare en bok. Bland dem som berättar finns barnskötare, en fotograf, en fritidspedagog, lågstadielärare, en läkare, en handläggare på arbetsförmedlingen, en it-konsult, en riksdagsledamot och några egna företagare.

Ulla Föhrer minns många än i dag. En del kan hon aldrig glömma:

– Där finns Hans, ingenjören som berättade hur han sökte ett jobb där man skulle vara civilingenjör och god stilist. Han ringde och sa att han varken var civilingenjör eller god stilist, utan att han var ordblind. Men när han ringde hade han klättrat upp i en telefonstolpe och tjuvkopplat samtalet.

– Han fick jobbet och hade det i 30 år. Det säger något om hans drivkraft.

De flesta Ulla Föhrer mötte var nöjda med sitt yrke, även om några skulle ha valt en annan inriktning om de inte hade haft problem med att läsa och skriva. Genomgående fanns en styrka hos de intervjuade. De hade inte gett upp. De hade sökt andra vägar för att nå ett yrkesliv som de ville ha.

Men vad är då svaret: förbannelse eller möjlighet?

– Det beror på många olika saker. Det viktigaste är att problemen upptäcks tidigt. Att personen får stöd och hjälp och rätt hjälpmedel, säger Ulla Föhrer.

– Flera av dem vi intervjuade har insett att de kan använda sina svårigheter som en tillgång. Men först måste de ha accepterat, erkänt och fått distans till dem.

Fotnot: De båda böckerna Dyslexi– förbannelse eller möjlighet? gavs ut på BTJ förlag och finns på bibliotek eller begagnade på nätet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

I ateljén, med målningen Dirty boots vars titel är hämtad från en Sonic youth-låt. Foto: Lilly Hallberg

Mörk samtid målad i stora drag

Konst. Lika levande yta men mer konkret djup. Björn Eriksson Molins måleri har blivit tydligare som kommentarer till samhällsutvecklingen. Värmlandsavdelningens ordförande ställer ut i Karlstad i november.

”Det är bra om cheferna har lite extra koll på oss med diagnos så att vi inte kör på för hårt och går in i väggen”, säger Cindy Wannberg. Foto: Justina Öster

”Våga be om hjälp, fråga och säg ifrån”

Drömjobbet. Många VET vad adhd är, men FÖRSTÅR ändå inte vad det är. Man känner sig ensam och annorlunda, men vill man något ska man jobba för det, tycker Cindy Wannberg. Själv kämpade hon hårt för att uppnå sin dröm – att köra lastbil.

Pedagogen Liliane Jbeilly har nära till skratt och visar ord och uttryck med hela kroppen för att Walid Dahda, Abdulnasser Alzoukani och kollegorna ska hänga med. Foto: Justina Öster

Här får de anställda lära sig svenska på arbetstid

SFI. 2025 är här. ”Har ni några önskningar”, frågar läraren Liliane Jbeilly. ”Jag vill bli rik”, svarar en av de anställda på TPL Postnord i Ljungby med ett gott skratt. De deltar i ett projekt, finansierat av EU och arbetsgivaren, och tränar svenska. På arbetstid.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.

Farlig arbetsmiljö
vagga på sopbil Prezero Foto Justina Öster

Arbetsgivaren är skyldig att agera vid riskfylld backning

Miljö. Det finns inga specifika regler när det gäller backning med sopbilar eller andra tunga fordon. Däremot är arbetsgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och vidta åtgärder om det finns risker vid backning.

Arkivbild. Sopbil på gata i Stockholm med två sopgubbar och en gående.

”Ingen respekt för backande tunga fordon”

Miljö/Åkeri. Folk har tappat respekten. De bryr sig inte längre om blinkande lampor och pipande ljud när sopbilar och andra tunga fordon backar. Dags för lite upplysning à la SVT:s Anslagstavlan för att förhindra fler olyckor och dödsfall.

Ambulans i Helsingborg. Foto: Shutterstock

Dödsfall på grund av backande sopbil – igen

Miljö. I april i år hände det som inte får hända. Igen. En miljöarbetare som backade med sopbilen råkade köra över en äldre kvinna i Råå, utanför Helsingborg. Hon avled senare.

Fråga facket
Adam undrar över lägstalönen för bilvårdspersonal. Illustration Martin Heap

Vad är lägstalön inom bilvård?

Transport. Adam vill veta vad bilvårdspersonal ska tjäna. Och Fanny vill veta hur länge man ska vara ledig mellan arbetspassen. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Sophämtning
Andreas Stålhandske försöker rycka på axlarna när han hamnar i dispyter med arga bilister som inte kommer fram. ”Jag kan inte komma med helikopter, svarar jag”.

Stressade bilister gör jobbet otryggt

Miljöarbetare. Privatbilister och cyklister som passerar närgånget i hög hastighet är farliga inslag under arbetsdagen för Andreas Stålhandske på Renova i Göteborg. Och det gäller att vara vaksam när man tömmer sopkärlen. Kollegan Thomas Johansson stack sig på en kanyl och fick vänta tre månader innan resultatet från hivtestet kom.