Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

1. Varsel

Är en förvarning om stridsåtgärd. Både fack och arbetsgivare kan lägga varsel. Varslar facket om strejk måste det gå en viss tid innan den bryter ut. Både arbetsgivaren och statliga Medlingsinstitutet ska meddelas minst sju arbetsdagar i förväg. Nås en uppgörelse blir konflikten avblåst.

2. Info om konflikt

Facket informerar om vad som gäller för en arbetsplats inför en hotande konflikt. Och går direkt ut med information när den är avblåst. Under en strejk har facket dock inte tillträde till arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska också informera om vad som gäller vid strejk/lockout på arbetsplatsen. Till exempel när det gäller tillträde, löneutbetalningar och ersättning, samt hur arbetet ska återupptas efter konflikten.

3. Strejk

På de arbetsplatser som är uttagna läggs arbetet ned helt, eller begränsas till ett minimum av nödvändiga arbetsuppgifter. Det är Transports förbundsstyrelse som bestämmer på vilka arbetsplatser de anställda ska tas ut i strejk.

4. Blockad

Fackets åtgärd för att försvåra för arbetsgivaren ekonomiskt, genom att stoppa vissa former av arbete. Vid strejk tas vapnet fram först efter att förhandlingar misslyckats, och ett varsel lagts. I samband med strejk är det också vanligt att samtidigt varsla om blockad. Exempel på olika former är arbetsplatsblockad, övertidsblockad, blockad mot nyanställningar och inhyrning av personal, samt blockad av mertid för deltidsanställda.

5. Var med!

Det är inte olagligt att utföra arbetsuppgifter under en strejk. Men enligt Transports, och andra fackförbunds, stadgar är medlemmar skyldiga att delta i en varslad konflikt. Om en medlem trots det väljer att arbeta kan hen uteslutas. Det är vanligt att facket ställer ut strejkvakter under en pågående konflikt.

6. Strejkkassa

Bara medlemmar har rätt till ersättning ur förbundets strejkkassa. Hur stor den blir bestäms av förbundsstyrelsen. Beslut om det tas vid varje konflikt.

7. Lön

Tidigare intjänad lön betalas ut som vanligt. För dagarna strejken pågår betalas ingen lön. Under en övertidsblockad betalar arbetsgivaren ut ”vanlig” lön. Någon konfliktersättning för förlorad övertidsersättning blir det däremot inte.

8. Lockout

Arbetsgivarens motvapen. Anställda stängs då ute från arbetsplatsen. Vid en partiell lockout drabbas bara organiserad arbetskraft, de som är med i facket. I annat fall stängs alla anställda ute från arbetsplatsen utan lön, vilket betyder att de som inte är med i facket blir utan inkomst.

9. Risk för strejkbryteri

De som inte är medlemmar omfattas inte av fackets varsel. Facket kan bara vädja till deras solidaritet. De har rätt att följa stridsåtgärderna utan att ”bestraffas” på något vis av arbetsgivaren, men riskerar att behöva agera strejkbrytare.

10. Fredsplikt

Inga stridsåtgärder är tillåtna under den tid ett avtal löper. Fredsplikten bygger på en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Vilda strejker är aktioner i strid med reglerna för arbetsnedläggelse. En variant är att arbetare strejkar utan fackförbundets godkännande. En annan variant är en varslad strejk som strider mot fredsplikten i kollektivavtalet.

11. Sympatiåtgärder

Ett fackförbund som självt inte är part i en tvist kan med stridsåtgärder stödja en annan facklig part i dess konflikt. Förutsättningen är att den stridsåtgärd som sympatistrejken stödjer är tillåten. Ett exempel är konflikten vid den amerikanska leksaksjätten Toys-r-us, som öppnade butiker i Sverige på 1990-talet. Handels tog ut sina medlemmar i strejk då företaget vägrade teckna kollektivavtal. Flera andra fackförbund utlyste då sympatiåtgärder. Transports medlemmar vägrade lämna varor till Toys-r-us.