”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

– Politikerna måste skapa en jämn spelplan. Det krävs en lagstiftning som ser till att den svenska modellen kan fungera om vi ska ha den kvar, säger Pontus Blüme, forskare vid Stockholms universitet.

Han är även utredare hos Transportarbetareförbundet.

– Transport kan inte förhandla med bolag som Wolt, som anlitar bulvanföretag för att slippa arbetsgivaransvar.

Pontus Blüme har som forskare under flera år studerat plattformsekonomin och dess konsekvenser på arbetsmarknaden. Han pekar på att den svenska modellen, där arbetsmarknaden regleras i avtal mellan fack och arbetsgivare, bygger på att det faktiskt finns sådana motparter. Det är inte alltid fallet när det gäller plattformsföretag.

Arbetsgivarroll

I Sverige anlitar bolagen andra företag som får arbetsgivarroll trots att de saknar möjlighet att påverka de anställdas löner, schemaläggning, arbetskläder och utrustning. I praktiken är dessa ”arbetsgivare” bara brevlådeföretag eller arbetsgivarmålvakter, med Pontus Blümes ord. Upplägget är helt lagligt. Och det är här nödvändigheten att se över gällande lagar kommer in.

– Det behövs en lagstiftning som tvingar den aktör som i praktiken köper arbetskraft att vara antingen vanliga företag eller plattformar, säger Transports utredare.

Pontus Blüme tar också upp hur ”bulvanarbetsgivarna” borde regleras genom uthyrningslagen, vars syfte är att företag kan ta in extrapersonal vid tillfälliga toppar i verksamheten:

– Det finns inget skäl att det ska vara lagligt att kontinuerligt hyra in 100 procent av arbetskraften. Förändrade regler skulle kapa länken mellan till exempel Wolt och Invoicery, den arbetsgivarmålvakt där alla Wolts matbud är anställda.

Meningslöst

Att facket skulle försöka förhandla om kollektivavtal med de så kallade bulvanföretagen vore meningslöst eftersom de inte har något att säga till om, konstaterar Pontus Blüme:

– Om facket mot alla odds skulle lyckas teckna ett avtal med ett sådant företag skulle plattformsbolaget omedelbart byta bulvan.

Det gäller också de många små åkerier som kör sista milen-leveranser under Airmees paraply. Det gör, enligt Blüme, lagstiftningsvägen till mest effektiv för bättre arbetsvillkor i branscher där det inte existerar någon verklig motpart.

Reglering i ny verklighet

• 2024 antog EU plattformsdirektivet, som ska förbättra villkoren för omkring 43 miljoner gigjobbare inom unionen.

• Plattformsdirektivet bygger dock på hur det ser ut i de flesta andra EU-länder där majoriteten av gigjobbarna är F-skattare (”falska egenföretagare”) till skillnad från i Sverige där de flesta är anställda hos företag (”bulvanföretag”).

• Svensk arbetsmarknad regleras traditionellt genom centrala överenskommelser mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer (den svenska modellen).

• 2021 tecknade Transport och Foodora kollektivavtal för plattformsföretagets cykel- och mopedbud, av båda parter beskrivet som ett historiskt avtal. Bud anställda av underleverantörer omfattas dock inte.