Dragbil
Close
I Sverige finns tusentals lågavlönade lastbilschaufförer från östra Europa. De lever veckor eller månader i lastbilshytten. Bilden är tagen i Jönköping. Föraren har ingen direkt koppling till texten.
Close
Granskning

”Sverige är sämsta landet i Europa…”

Åkeri. Andrius är lastbilschaufför från Litauen. Han har på nära håll sett hur utländska förare behandlas av svenska arbetsgivare. – Sverige är det sämsta landet i Europa! Det saknas rastplatser och ingen gör något åt lönedumpningen.

Det är annandag påsk. I Ystads hamn står dragbilarna på rad. Utanför en lettisk bil har föraren ställt upp en liten pall, gasolkök och vattendunk. På hytten hänger jackan på tork. Mannen som är i 40-årsåldern tittar misstänksamt när jag sakta kör förbi.

Jag har kameran redo, men låter den ligga på sätet. Många polska och baltiska förare är trötta på att hängas ut som lönedumpare och illojala konkurrenter. Det har blivit svårare att få kontakt, svårare att få dem att ställa upp på bild.

Tomas Pettersson
Tomas Pettersson, ombudsman på Transports Malmöavdelning.  Foto: Jan Lindkvist

På Transports Malmöavdelning arbetar Tomas Pettersson som lokalombudsman. Han ingick under en period i åkeriprojektet Ordning och reda och har fortsatt jobba med problemen i branschen:

– Det är sorgligt att det är så tyst. Någon måste ställa sig upp och skrika att det är åt skogen. Jag vill framför allt sätta ljuset på villkoren för utländska chaufförer som kör i svenska åkerier.

– Vi har stora, utåt sett seriösa åkerier som i stort sett följer kollektivavtalet. För de svenska förarna. Sedan har de en grupp på kanske 20-30 utländska förare som jobbar på andra villkor.

Tomas Pettersson plockar fram ett lönebesked från en bulgarisk chaufför han försöker hjälpa. Under en månad jobbade föraren 250 timmar. På ett svensk åkeri. För det fick han 13 600 kronor i lön, plus semesterersättning och 2 300 kronor i traktamente.

Netto fick föraren ut 15 300 kronor. Men den rena timlönen är bara strax över 54 kronor. Ungefär en tredjedel av en svensk avtalsenlig chaufförslön.

– Många chaufförer tittar tyvärr bara på slutraden. Vad de får i handen, säger Tomas Pettersson.

Bredvid sig har han Andrius (fingerat namn) från Litauen. Andrius bor i Sverige och hann jobba för flera oseriösa åkerier innan han till slut fick en riktig anställning, med schyst lön.

– 13 000 kronor är en vanlig lönenivå för baltiska chaufförer som jobbar i Sverige, förklarar Andrius. Det är inte bra betalt, men det går att överleva på. Bulgarer och rumäner tjänar betydligt mindre. 5 000–6 000 kronor i månaden är inte ovanligt.

Går det åt rätt håll i Sverige, det vill säga minskar problemet med lågavlönade östförare som utnyttjas?

– Nej, det har blivit mycket värre de senaste åren, säger Andrius. Lönerna har legat still, samtidigt som priserna i exempelvis Litauen ökat kraftigt.

Hur ser Europas östförare på Sverige? Hur är det att köra och jobba här?

– Katastrof! Sämsta landet i Europa, utbrister Andrius. Myndigheterna gör inget. Polisens kontrollplatser är nästan alltid obemannade och det är nästan riskfritt att fiffla.

– Det finns massor av chaufförer som varje helg lever 45 timmar i lastbilshytten. Och det finns ingen infrastruktur för det. Inte säkra rastplatser, inte toaletter och duschar. Tyskland är bättre, även om det inte är bra där heller.

Tomas Pettersson är kritisk mot stora transportköpare.

– I årsredovisningen hävdar en stor matjätte att alla deras transportörer har kollektivavtal. Men jag vet att det inte stämmer. Det finns svanar och en jäkla massa andra seriositetsmärkningar.

– Men lastbilsförarna går hela tiden under radarn. Det krävs politiska åtgärder. För egen del tror jag mest på ett riktigt beställaransvar. Transportköparna måste ta ansvar hela vägen från ax till limpa.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Transport stämmer åkeri: ”Vägrade ge information”

Arbetsrätt. Det var åkeriet i Kungsbacka som kallade till förhandling inför anlitande av bemanningsbolag utan kollektivavtal. Men när Transports förhandlare ville ha information om de anställdas villkor tog det stopp. Nu har facket stämt åkeriföretaget i Arbetsdomstolen.

Nytt år – och nya regler

Lagar. Ett nytt år är här med en hel del nya lagar och regler som kan vara bra att ha koll på. Inom transportbranschen handlar det om nya bestämmelser för färdskrivare, kör- och vilotider och vinterdäck. Vissa ersättningar från Försäkringskassan ändras också.

Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.