Så kan chefen syna din ekonomi
Snabbkollen. Du får ett brev med posten där det står att chefen har tagit en kreditupplysning på dig. Va? Vad ska hen med den informationen till? Är det verkligen tillåtet? Ja, en arbetsgivare har faktiskt rätt att kolla sina anställdas privatekonomi. Men bara om det finns goda skäl.
1. Det här är en kreditupplysning
En kreditupplysning är ett utdrag med information om bland annat hur mycket du tidigare har tjänat, vilka fastigheter du har ägt eller äger, om du har några bolagsengagemang samt din kredithistorik. Eventuella betalningsanmärkningar, skuldsanering och utmätning finns med. Kreditupplysningen handlar alltså främst om hur din relation till pengar ser, och har sett, ut. Men den kan också innehålla omdömen och råd för att underlätta en ekonomisk bedömning.
2. Därför kan chefen kolla din ekonomi
Ska du ha någon form av ansvar som involverar ekonomiskt ansvar kan arbetsgivaren vilja kolla upp dig. Har du betalningsanmärkningar, eller är du stammis hos kronofogden, kanske chefen har anledning att misstänka att du inte är särskilt pålitlig och ansvarsfull.
3. Det krävs giltiga skäl
Den som begär en kreditupplysning ska ha ett så kallat legitimt behov av kollen. En hyresvärd kan till exempel kolla dig innan ni skriver kontrakt. Ett företag kan göra det innan det går med på att sälja en vara eller tjänst till dig. Och ja, en arbetsgivare kan ha full rätt att kolla din ekonomi om du på något sätt ska hantera pengar i jobbet. Grundprincipen är att det bara är legitimt att kolla upp nyckelpersoner eller andra i ledande ställning.
4. Kollar chefen mig så får jag kolla chefen, eller?
Njae, riktigt så enkelt är det inte. Datainspektionen har svårt att se hur det skulle kunna vara befogat. Å andra sidan finns det inte mycket praxis på ämnet kreditupplysning och anställning. Därför måste det bli en bedömning i varje enskilt fall. I slutänden är det bara en domstol som kan avgöra om allt är i sin ordning eller inte.
5. Snoka utan giltigt skäl kan ge fängelse
Förr var det inte helt ovanligt att grannar, arbetskamrater, pojkvänner, försäkringsbolag och andra nyfikna begärde kreditupplysningar i parti och minut. Utan att den som kollats fick veta något. Men kreditupplysningslagen har ändrats och sedan den
1 januari 2011 gäller inte bara kravet på legitimt behov. Den som upplysningen gäller ska också automatiskt få en kopia på vem som begärt informationen och avsikten med den. Den som lämnar ut uppgifter utan att det finns ett giltigt skäl kan numera också dömas till böter eller fängelse. För att bedriva kreditupplysningsverksamhet behövs Datainspektionens tillstånd. På datainspektionen.se kan du under ”gällande tillstånd” se vilka som har rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet.
6. Du kan inte göra dig osynlig
Kreditupplysningsföretagen har dataregister med uppgifter om alla personer över 15 år i Sverige. Informationen kommer främst från myndigheter och du blir automatiskt registrerad – utan någon rätt att bli struken ur registren. Uppgifterna om dina ekonomiska försummelser finns kvar mellan ett och fem år, beroende på vad det gäller.
