Rondellkonst som retar och (o)roar
Rondeller. En konstruktion för ett smidigare och säkrare trafikflöde – eller en visuell markör. Varför finns rondeller?
Trafikplanerare och trafiksäkerhetsfolk har ett tydligt syfte: Cirkulationsplatsen sänker farten, ger förarna överblick och räddar liv.
Yrkesförare kan förundra sig över fula, snygga eller obegripliga rondellutsmyckningar som ibland hindrar sikten.
En konstbyråkrat föredrar att konsten i en rondell skapar debatt.
Och om du är mer filosofiskt lagd kan du tänka att cirkeln i sig representerar fullkomlighet och harmoni. Som solen, eller som evigheten utan början och utan slut …
– Konstverket i en rondell ska inte vara kontroversiellt på ett aggressivt sätt, anser Hedvig Brander Jonsson, docent i konstvetenskap i Uppsala.
– Det ska ha en estetik och gärna säga något om platsen. Själv tycker jag att det kan vara en positiv upplevelse att passera en smyckad rondell, ofta i kombination med växter och belysning. Men det fungerar förstås inte om folk behöver stanna till för att titta på konstverket.
Potatisen i Mjölby
I vilket fall som helst kan konstverk och installationer mitt i trafiken sätta en ort på kartan:
Mjölby har till exempel gjort sig känt som staden med potatisrondellen. Juletid brukar knölen förvandlas till en fet gris, men i år är den inslagen i många meter tyg. Kommunens marknadschef Eva Rådander är mycket nöjd med potatisen.
– Den är bland det mest kända vi har här i Mjölby. Fem miljoner fordon passerar varje år.
Potatisen mötte mycket kritik från början. Detsamma gäller den nio meter höga Pinocchiofiguren i Borås, som innan den kom på plats dömdes ut både på kultursidor och bland folk på stan. För att inte tala om Priapos trädgård, en av flera iögonenfallande rondeller i Gävle.
Älskat och hatat
Har du inte varit vid stadens västra infart? Tänk en helrosa jeep på högkant, placerad bland blommor, buskar och småträd. Så ser konstverket ut.
Ingo Vetter heter konstnären som har gjort sin moderna tolkning av en antik gud: I mytologin beskrivs Priapos som en ful och kortväxt gestalt med uppgiften att beskydda trädgården. Guden utrustas av tradition med en enorm penis. Och Ingo Vetters idé är att bilkonstverket ska ifrågasätta våra föreställningar om maskulinitet och sexualitet. Samtidigt som det skyddar Gävles parker.
– Vårt mest omtalade konstverk, en del avskyr det och andra älskar det, säger Eva Asp, chef för Gävle konstcentrum som har ansvar för offentlig utsmyckning i staden.
– Ett konstverk ska kunna tolkas på jättemånga sätt. Det ska ha ett djup och ge betraktaren något att tänka på. Och det gör Priapos absolut!
Färgen anknyter till andra konstverk i staden, och formen är en uppkäftigt glad signal.
Snackisar
Just Priapos och hans trädgård sätter i gång debatten när Transportarbetaren efterlyser tankar kring rondeller från olika yrkesgrupper med arbetsplatsen på vägarna. ”Att sätta upp en gammal Volvovalp på den rondell som flest åker igenom är helt bortom förstånd”, tycker någon. ”Fenomenalt konstverk”, blir svaret från en annan chaufför.
Andra snackisar bland chaufförer är bandybollen i Ljusdal, älgarna i Alunda, illvilligt tolkade som tre bajskorvar eller saltgurkor, och den klarblå yxan i Säter (som konstnären själv beskriver som ett tecken från stjärnorna, snarare än en yxa).
Hur tänker du, som chaufför, kring rondeller och konstverk, Helena Johansson i Gävle?
– För det första får de inte vara för smala eller ha höga kantstenar som man fastnar på. Det är inte alltid de som bygger rondeller tänker på stora fordon.
– Sedan kan man reta upp sig på ful konst. Men samtidigt är de ett bra riktmärke när man ska förklara vägen för någon. Sväng till höger vid den fula jeepen …
Fotnot: Hur man kör och när man blinkar i en rondell utelämnas helt i denna artikel. Fortsätt gärna att diskutera detta i andra forum.
