När en bilist brakade rätt genom skyddsutrustningen, så att bitarna flög på E 18, fick bärgaren Janne Wikman nog. Han gick till chefen och krävde åtgärder. Det gav resultat: Sedan ett par månader har Assistancekåren i Gävle bärbara farthinder i alla sina bilar.
Leif Asplund har kört lastbil i 30 år och undrar vad som hänt med yrkesförarkåren. – Jag ser en aggressiv körning som inte är av denna världen, utbrister han.
Bärgaren Janne Wikman kastar en blick på termometern: minus 19 grader klockan sex. Med en rejäl portion risgrynsgröt i magen styr han mot jobbet i Gävle. Kollegan och chefen har hivat nödställda ur drivorna hela natten. Det ska dröja länge innan Janne får mat igen…
Rätten till ersättning om man är sjuk eller skadad bestämmer försäkringskassan. Och trots att reglerna kan vara snåriga står det klart att en behovsanställd ska räknas som arbetslös, förutom under de avtalade arbetspassen
När Birgitta Büchels slitna knä sa stopp för fler taxikörningar vände hon sig till försäkringskassan. Där fick hon veta att hon betraktades som arbetssökande, och riskerade att bli utan sjukpenning – trots att hon jobbat heltid de senaste sex åren. Allt hängde på att hon var behovsanställd.
Kalle kör schaktbil i Stockholm. I anställningsbeviset står det fast jobb på heltid. I verkligheten är Kalle daglönare. Åkaren ringer kvällen innan eller samma morgon, om det finns körning. – Finns det inget jobb, blir det ingen lön. Fast jag är inte ute efter min åkare. Hela anläggningsbranschen är sjuk, säger han.
Alla vet att otryggheten ökar i arbetslivet, men hur påverkas en människa egentligen av att ha en osäker anställning? Och varför ökar de otrygga jobben över nästan hela världen? Det är frågor som intresserar arbetsmiljöforskaren Anne Richter, som fått Afa Försäkrings stipendium på en miljon kronor för att forska på anställningsotrygghet.
Ekmans Lastbilsdemontering utanför Fagersta, ett litet familjeföretag med nästan hundraåriga anor. Hit kommer krockskadade och uttjänta lastbilar för att skrotas ner i sina beståndsdelar: motorn kan hamna i en pumpstation i Mellanöstern, skåpet kanske blir ett praktiskt förråd hos någon småindustri, ett uttjänt timmersläp kan byggas om till båtvagn åt någon seglingsentusiast. Och det som inte kan återanvändas, skickas vidare för att smältas ner till ny råvara. Så gott som varenda liten flisa av lastbilen tas till vara på ett eller annat sätt.
I halländska Veddige, hembygd för Andreassons Åkeri, cirkulerar ett julkort där bolaget kallas ”en parasit”. Vd:n Yvonne Andreasson tänker polisanmäla julkortet.
En andra stämning mot Andreassons Åkeri har lämnats in vid Arbetsdomstolen. Den här gången gäller det totalt 135 chaufförer, och skadeståndskravet uppgår till 20 miljoner kronor. – Om vi vinner blir det här ett prejudikat för hela verksamheten med falska egenföretagare, säger Transports centrala åkeriombudsman Ulf Persson.
Andreassons Åkeri har erbjudit den polske F-skattaren Radoslaw Rostkowski 50 000 kronor mot att han lägger ner sitt ärende mot åkeriet inför Arbetsdomstolen. Rostkowski har avvisat förlikningen.
Det anrika åkeriet Fredéns Transport i Upplands Väsby, som nyligen bytte namn till T Pålsson Transport, har begärts i konkurs vid Stockholms tingsrätt. I våras köptes bolaget av Ulf Johansson, samme man som övertog Panaxia Logistik innan det döptes om till BWG Logistik – och gick i konkurs.
Åkeriet Fraktab har en egen hemsida med reklamtext och bilder på välskötta lastbilar. Där återges också Transports klisterdekal "Schysta villkor". Fast åkeriet har inte ens kollektivavtal. – Bilarna är inte deras egna heller, uppger en källa.
Sent i går kväll enades Transport och tidningsutgivarna om ett nytt löneavtal. Uppgörelsen är ettårig och ger 2,6 procent i lönehöjning. – Den förhatliga gratiskvarten försvinner. Det är positivt, säger Transports ombudsman Lennart Sköld.