På väg med svindlande utsikt
Vätterleden. Den har kallats Sveriges vackraste väg, också före namnbytet till E4 och innan epitetet ”motor” lades till – leden som sträcker sig utmed Vätterns djupa vatten. Häromåret firade första delen av Vätterleden 60 år.
Plötsligt öppnar sig landskapet och blicken når långt, fritt över det stora vattnet till kullarna och städerna på andra sidan sjön.
– När man ser Vättern är det fortfarande wow, fast jag kört sträckan många gånger. Och hela vägen ned mot Jönköping är det jättefint, säger lastbilschauffören Evelina Månsson, som stannat vid Rasta.
Hon är anställd på ett Jönköpingsåkeri, och kör alkohol till systembolag och krogar. Släpet är helt vitt.
– Jag kör mycket på Höglandet, men gillar att vara här uppe.
Här uppe är Ödeshög. Och här börjar Vätterleden för den som kommer norrifrån. Men vägens omtalade skönhet blir slående först lite senare. Det är också möjligt att ta en avstickare ned till den gamla landsvägen, Riksettan, som i stort sett går parallellt med E4:an på sträckan. Lika rak här, men närmare sjön.
Ikoniskt motell
Från motorvägen är det också skyltat ned till Vida Vättern – ikoniskt motell och rastplats, med panoramautsikt, där det tidigare låg en populär restaurang. Expressen kunde i april 1954 berätta om att Sverige skulle få sitt andra motorhotell, artikeln andas framtidsoptimism och en tro på bilismen som modernismens grund.
På Vida Vättern spelades också scener till Ingmar Bergmans film Smultronstället (1957) in. Sällskapet med professor Isak Borg (Victor Sjöström) i spetsen stannar på väg ned till doktorspromovering i Lund.
I dag är det flera år sedan det drevs verksamhet på motellet. Neonskylten är sedan länge nedtagen.
Ska rivas
Efter några år som flyktingförläggning i den intilliggande stugbyn har nya ägare tagit över. Planer finns att riva anläggningen och i stället bygga sommarhus eller villor.
– Det är lite synd, det är något av en epok som går i graven, säger Klas Pantzar.
Han driver den lilla bensinmacken intill motellet. Klas far skötte under många år ruljangsen på motellets restaurang, och efter honom tog Klas bror över.
– När de drev den var det alltid öppet, året runt. På sommaren från 7 på morgonen till elva på kvällen. Men senare ägare var inte så intresserade av långa öppettider, säger Klas Pantzar.
Han visar tidningen Riksettans reportage från 2012, med rubriken ”Det våras för Vida Vättern”. Här finns också en bild som Klas tagit i början av 1980-talet, på ett tjejgäng som parkerat sina amerikanare intill motellet och själva sitter i grönskan en solig sommardag.
– Men macken är kvar, även om det ju inte är så mycket trafik här i februari, säger Klas Pantzar.
Lunchtid
På rastplats Brahehus är det mer folk i lunchtid. Bland andra flera poliser från trafikenheter inom Polisregion Öst, på väg ned till gemensam utbildning i Jönköping. Tomas Bonn och Anneli Ruuska, från Eskilstuna, har med sig matlådor.
– Vi njuter av maten, bättre än på många ställen utmed vägen. Och det är fin utsikt!
Här är vägdragningen som högst. Brahehus ligger 180 meter över Vättern, och sluttningen ned mot sjön stupar brant. Vilket orsakade problem på 1600-talet när byggmaterialet skulle forslas upp till höjden där adelsmannen Per Brahe ville uppföra ett slott med utsikt över Vättern och Visingsö.
Knappt 60 år efter att slottet stod färdigt brann det ned till grunden, år 1708, och har sedan dess stått ruin.
Per Brahe själv hade utsikt över Gränna under sin livstid, men den som vill besöka polkagrisstaden måste ta av från motorvägen. Vätterledens sista etapp, klar för 50 år sedan, drogs utanför staden.
Lågsäsong
På ett annat klassiskt motell, Vätterleden, råder lågsäsong. Dörrarna till soldäcket på övervåningens restaurang är låsta.
– Nej, det är inte så tätt med besökare, nej. Februari är absolut botten, säger en av de anställda i motellets reception som delar lokal med bensinstationens butik.
Kommenterar alla besökare utsikten?
– Ja, i princip. Men ibland ser vi inte ens sjön om det är dimma. Om Vättern fryser? Ja, det händer typ var tionde år. I år blir det inte.
Det är den tionde februari och Sveriges näst största insjö ligger djupblå och isfri. Mörka moln tornar upp sig, det ser ut att vara kraftiga regnskurar på andra sidan land. Trakten är känd för snabba väderomkast och Vättern för att det snabbt kan blåsa upp till storm. Mest omtalad är kanske den stormiga novembernatt 1918 då ångaren Per Brahe förliste utanför Hästholmen vid Ödeshög. Samtliga 24 ombord omkom, bland dem konstnären John Bauer, hans hustru och lille son.
Äter i hytten
På parkeringen intill Vätterledens motell står ett tiotal långtradare. Bara en är svenskregistrerad.
– Ja, det brukar vara så. Jag byter här, säger Nick Lundberg, som kommer från Stockholm och kör svetsbil.
Han har med sig lunch i termos, och äter i hytten. Det brukar han göra här.
– Vacker utsikt? Nej, det tänker jag inte på längre. Jag har blivit hemmablind, säger Nick.
60-årsjubileum
År 2020 firade den första sträckan av leden 60 år. Etappen från Jönköping upp mot Gränna invigdes högtidligt på Luciadagen, den 13 december, 1960. Då var sträckan Brunstorp – Vättersmålen färdigställd.
Bygget av motorvägen hade startat 1958 och innebar stora utmaningar. Den branta sluttningen gjorde att vägbanorna ligger i olika nivå, med dagens norrgående körfält högre upp. Kraftiga metallnät spänner över berget, för att förhindra sten från att rulla ned där vägen sprängts fram.
Utmed långa partier stryker motorvägen utmed sjöns strandkant, till exempel vid rastplats Vista Kulle. Det är ett medvetet estetiskt val, för att de som körde på vägen skulle hänföras av landskapets skönhet.
Jätten Vist
Lite yngre än leden är trollet som står vid vägkanten intill Vätterns ”högra hörn”: Jätten Vist som håller Visingsö i sina händer. Konstnären Calle Örnemarks träskulptur kom på plats på 1970-talet, vid Strandvägen i Huskvarna.
Enligt legenden hade jätten Vist tillsammans med sin fru varit på kalas i Västergötland. När de skulle hem till Småland tog han sig själv med ett jättekliv över sjön, men hans hustru var för trött. Då slet Vist upp en stor tuva och kastade ut för henne att kliva på. Och så kom Visingsö till, säger sagan. För den som vill besöka jättetuvan i Vättern går det färja till Visingsö från Gränna, en tur som tar en knapp halvtimme.
