Med sinne för detaljer
Konst eller snickeri? Kultur eller hobby? Det spelar ingen roll för Roger Thyr – mannen som har en lastbilsfabrik hemma i källaren i Hälsingegården.
Huvudsaken är att träbilarna är skalenliga och att alla detaljer stämmer. Flera fordon är förpassade till hyllor närmast taket i hallen. De är stora så att ett barn skulle kunna sitta på dem – men det är absolut inte meningen.
Själv lyfter Roger Thyr sina modeller som om de vore bebisar. Byggandet har gjort honom till en kändis bland folk i byn och på bygden. Men också bland dem som gillar lastbilar efter över tio artiklar i tidningen Trailer.
– Bilarna är nog lite unika, jag vet ingen som bygger så stora och detaljerade modeller, säger han själv.
Han gör dem i skalan 1:11. Det betyder att hans australiska road train är 4,2 meter långt med alla tre släpen. (Och fronten är försedd med något som liknar ett älgstaket – för att ta emot och knuffa undan kängururna när originalbilen forsar fram i över 100 kilometer i timmen.)
Men varför just 1:11? Roger Thyr har en enkel förklaring:
– Hjulen. Från början köpte jag färdiga gummihjul och då fick jag anpassa bilarna efter dem. Nu gör jag hjulen också i trä, men har hållit fast vid storleken eftersom mina mallar och jiggar är i 1:11.
Roger Thyr är infödd Rengsjöbo och har tagit över föräldragården. Han jobbade i närmare 40 år som flygplansmekaniker på flottiljen i Söderhamn och när den lades ner blev det jobb med både fjärrvärmeanläggningar, pelletsbrännare och gym-maskiner. I dag är han 71 år fyllda och håller till i källaren mest varje dag.
Där bygger han bilar i kvistfri björk. När alla delar är klara monteras de ihop och spacklas tills formen är perfekt. Sen tar han isär alltsammans, lackar detaljerna i exakt rätt färg och monterar ihop igen. Sista momentet tar bortåt sex, sju timmar. Han skruvar, limmar och sen är det bara de handgjorda dekalerna kvar.
Och långt tidigare har han skaffat skisser, ritningar och verkstadshandböcker. Varje fordon ska se ut exakt som originalet.
– Har man otur kommer de med en ny modell just när man är klar. Då är det bara att göra om mallarna och ändra detaljerna, säger Roger Thyr med en liten suck.
Men ibland är det tvärt om. När det fortfarande bara gick ett rykte om hur Scania skulle tillverka en lastbilsmotor som uppfyllde de tuffa utsläppskraven i Euro 7 fanns motorn i skala 1:11.
Alltsammans startade när Roger Thyr tittade på grusbilarna som kördes fram och tillbaka utanför gården.
– Jag har alltid varit intresserad av mekanik. Och jag kom att tänka på de träbilar jag hade i koltåldern. Det fanns ju inga sådana längre, bara plastbilar som viker sig.
Första bygget var en timmerbil med släp, över två meter lång. Sen har det blivit uppåt 35 olika lastbilsekipage och ett par bussar. Många av dem är sålda, men en dryg handfull är kvar. Timmerbilen har han eldat upp.
– Den bara stod här och tog plats. Jag har blivit mer och mer noggrann med detaljerna så de senare bilarna är ännu mer exakta.
