Dödsolyckor. Lastbilschaufför är ett av Sveriges dödligaste jobb. Tunga lastbilar är också inblandade i en rad andra arbetsolyckor som slutar med döden. Så här gick det till när 21 personer dog på jobbet förra året.

Tolv yrkesförare omkom på jobbet i Sverige under förra året. Det handlar om trafikolyckor, men i lika hög grad om chaufförer som kläms ihjäl eller träffas av last eller delar av lastbilen som faller ner.

Till denna svarta siffra kommer ytterligare åtta personer som omkom i arbetsolyckor där en lastbil var inblandad. Bland dem finns säljare, lantbrukare, montörer, mekaniker med flera som antingen körts ihjäl eller klämts till döds av en lastbil eller dess last eller utrustning.

Lastbilen ser ut att vara både en livsfarlig arbetsmiljö och ett livsfarligt redskap.

Första frågan blir därför om arbetsolyckor med fordon och på vägarna är mer accepterade i samhället. Om omkomna i industrin eller på skolor och i vården väcker större uppmärksamhet – och resulterar i mer genomarbetade utredningar av arbetsgivare och myndigheter?

– Nej, jag upplever inte alls att det är så, säger Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman på Transport.

Han får odelat medhåll av åkeribranschen liksom av arbetsgivarna i Transportföretagen.

– Nej, fasan är lika stor var det än händer! Det är ett otroligt misslyckande att vi fortfarande har dödliga olyckor i arbetslivet, säger Ulrik Långberg, branschexpert hos Sveriges Åkerier (SÅ).

Han konstaterar samtidigt att antalet dödsfall i åkeribranschen ligger på ungefär samma nivå som för 20 år sedan, och under samma period har lastbilsantalet och godsmängden dubblerats.

– Så det går åt rätt håll ändå.

Dödsolyckorna bland lastbilschaufförer inträffar ofta under lastning och lossning. Ofta i andra miljöer än den egna arbetsplatsen.

– Då är det inte alltid självklart vems ansvaret är. Om en oljecistern rasar ihop över en lastbil och föraren dör … då kan hela ansvaret knappast ligga hos chaufförens arbetsgivare, enligt Ulrik Långberg.

Den olyckan inträffade i Halmstad den 24 mars förra året. Arbetsmiljöåklagaren som leder en förundersökning väntar på handlingar och kan inte säga om det lutar åt åtal eller inte. Och i så fall mot vem.

Ulrik Långberg beskriver hur branschorganisationen certifierar åkerier i både trafiksäkerhet och arbetsmiljöarbete. Medlemsföretagen har tillgång till verktyg som ska hjälpa dem att göra sina arbetsmiljöplaner.

– Men åkerier är en utpräglad småföretagarbransch … systematiskt arbetsmiljöarbete är enklare på större företag, säger han.

Döden på vägarna och vid lastbilen tas på allvar. Flera olika tecken ger en samlad bild av att facket, arbetsgivarna och myndigheterna inte är nöjda med statistiken:

• Arbetsmiljöverket driver ett projekt som ska förmå transportköpare att ställa krav – och vara beredda att betala för – chaufförernas arbetsmiljö. En lista med kriterier är på gång, som inspiration till myndigheter och företag som upphandlar transporter. SÅ driver opinion i samma ärende.
• Arbetsmiljöverket har gjort en förstudie om hur dödsolyckor ska kunna förebyggas i fyra drabbade områden: vägtrafiken, med mobila fordon och maskiner utanför vägarna, samt fallolyckor och inom djurhållning. Med den som grund fortsätter arbetet med en nollvision när det gäller döden i arbetslivet.

– Dödsolyckorna är relativt få totalt sett, så vi bör kunna lära oss något av varje olycka, säger Gustav Sand Kanstrup, som jobbar med studien på Arbetsmiljöverket.

• En handfast broschyr som vänder sig till liftdumperförare, alltså de som kör lastbilar med armar som lyfter upp och ner containrar på fordonet, är på väg från tryckeriet.

– Vi började med foldern efter en dödsolycka i Göteborg i augusti 2017. Den handlar om att arbeta säkert både när ett uppdrag planeras och när chauffören utför olika moment, berättar Anna Nersing, projektledare på Tya som har haft med både Transport och SÅ i arbetet.

I Göteborgsolyckan klämdes en chaufför fast mellan lastbilens bakända och en container. Han kom troligen själv åt fjärrkontrollen så att en förlängning av lastbäraren åkte ut när han stod bakom bilen.

Transports Martin Miljeteig har ytterligare en rad handfasta tankar kring hur dödsolyckorna kring tunga fordon ska bli färre. Här kommer hans lista:

• Efter varje olycka måste arbetsgivaren göra en ordentlig risk- och konsekvensanalys. Skapa rutiner och ordna utbildning. Och ta med skyddsombudet i det arbetet.
• Arbetsgivarna ska alltid se till att det finns en vettig balans mellan chaufförens arbete, kör- och vilotidsreglerna och kundernas krav. Statistiken visar att det finns företag som behöver ta tag i sitt förebyggande arbetsmiljöarbete.
• Transportköpare måste ta hänsyn till detta och inte driva åkerierna att konkurrera med sämre arbetsmiljö.
• Arbetsmiljöverket måste ändra sig och ställa generella krav på TMA-fordon som skyddar bärgare och andra som jobbar på utsatta vägar.
• Arbetsmiljöverket bör göra fler inspektioner.
• Och riksdag och regering kan förebygga rena trafikolyckor med bättre vägunderhåll och vinterväghållning.

Men facket då? Vad gör Transport?

– Lokalt är skyddsombudet en samarbetspartner både när arbetsgivaren ska ta fram förebyggande planer och när en olycka ska utredas. Skyddsombudet kan ställa krav och lägga skyddsstopp om arbetet är fortsatt farligt. Lokalavdelningen och det regionala skyddsombudet kan ha samma roll.

– Centralt utbildar och stödjer vi skyddsombud och medlemmar. Vi påverkar också myndigheter och politiker att förbättra allt ifrån arbetsmiljö till trafiksäkerhet och infrastruktur när det gäller tunga fordon, säger Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman på Transport.