Läs med öronen
Dragkamp med orden. Du ska kunna välja det yrke du vill, inte ta det du tror du klarar av. Man kan läsa med öronen. Det är tanken bakom projektet Orden på jobbet.
Projektet är inne på sitt andra år av tre. Det handlar om att uppmärksamma läs- och skrivsvårigheter i arbetslivet, men även problem med matematik. Så kallad dyskalkyli.
Dyslexiförbundet tog initiativet och facken Transport, Kommunal och IF Metall anslöt. Meningen är att granska hur hanteringen av ord och siffror ser ut på dagens arbetsplatser. Och ta reda på vad som behövs för att hjälpa och stödja människor med svårigheter på området.
– Många med dyslexi söker sig till praktiska yrken för att få mindre av att läsa och skriva. Men numera är det journalföring, läs- och skrivhantering i nästan alla jobb. Arbetslivet har förändrats helt, säger projektledaren Bengt-Erik Johansson.
Dyslexiförbundet hoppas på en korsbefruktning mellan lokala dyslexiföreningar och fack i landet. I slutet av september kommer man att gå ut och ”ragga” ambassadörer inom Transport. Medlemmar som vill engagera sig i frågan, ställa upp som stöd när frågor dyker upp och skapa samarbete med fackliga representanter och studieförbund.
Ett antal transportare har redan lämnat in intresseanmälningar för att bli ambassadörer. Facket har över lag varit intresserat av att lyfta problematiken, berättar Bengt-Erik Johansson. På arbetsgivarsidan har intresset däremot varit svalare.
– Jag vet inte varför, vi har försökt nå fram genom olika nätverk.
Tre filmer ska också sprida kunskap om hur anställda inom en rad LO-yrken tacklar ord och siffror i jobbet. Bland annat en lastbilschaufför och en bärgningsarbetare.
Mer accepterat nu
Albert Einstein, John Lennon och Selma Lagerlöf hade dyslexi och Johansson påminner om att funktionshindret inte handlar om bristande intelligens utan om olika svårigheter att ta till sig skriven text.
– Dyslexi är mer accepterat i samhället nu. Vi ser en annan öppenhet, många kändisar har gått ut och berättat.
Ändå återstår mycket att göra för att människor inte ska hindras i sina val av utbildning och arbete. Så kommer vi till den svåra frågan:
Ska jag berätta för arbetsgivaren att jag har dyslexi?
– Ju tidigare man talar om att man har läs- och skrivsvårigheter desto lättare är det att få stöd och hjälp, tycker vi. I dagens läge med alla hjälpmedel, datorer, smarta telefoner och appar behöver dyslexi inte vara ett hinder. Det är lättare att få förståelse nu, anser Bengt-Erik Johansson.
Biträdande projektledaren Victor Estby har slagits av att taxi- och lastbilschaufförer skriver och räknar mycket i dag. Men inte ens tänker på det. Allt arbete de gör med teknikens hjälp i sina ”rullande kontor” borde lyftas fram för att höja statusen på yrkena. Och användas i avtalsförhandlingarna.
Att många med dyslexi också är intresserade av och duktiga på ny teknik – för att de behöver den – borde också vara ett argument vid löneförhandlingarna.
Å andra sidan vittnar många dyslektiker om problem med koncentrationssvårigheter och stress. Svårigheter som ofta kan lindras med ganska små medel på jobbet, resonerar Victor Estby.
”Vi har allt i datorn”
Forskaren Stefan Johansson vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) har djupintervjuat en rad yrkesarbetare inom projektet. Han skrattar, vänligt, åt kommentarer som ”Vi läser och skriver inget längre. Vi har allt i datorn”.
– Tydligen är det bara papper och penna chaufförerna tänker på, men informationen kommer ju digitalt, på gps och display.
Johansson berättar om försök med talade instruktioner in i truckarna på lager och terminaler. Ges uppdragen inte skriftligt kan förarna fokusera på körningen. Då förbättras också säkerheten i ett jobb med många arbetsolyckor.
Dålig beredskap för att stötta
Stefan Johansson och Transport bedömer att dyslexi är ganska vanligt i transportbranscherna.
– Det som förvånar mig är att det inte tycks finnas någon aktiv idé eller beredskap för hur man ska stötta dyslektiker.
Han föreslår att körordrar ska skickas direkt in i gps:en. Då slipper chaufförerna knappa in adresser manuellt. Prov för att behålla eller bygga på med fler behörigheter behöver också anpassas. De kan göras muntligt eller med förlängd tid att läsa och skriva.
De ”rullande kontoren” behöver även utrymmen för att lägga papper i. Och någon lämplig yta att skriva på, noterar Stefan Johansson.
– Nu hamnar de lite överallt. Till och med bakom solskydden i vindrutan. Man verkar ha tänkt på ergonomin i hytterna men glömt kontorsarbetet.
Fotnot: Projektet orden på jobbet finansieras av Allmänna arvsfonden. Läs mer på Dyslexiförbundets webb, ordenpajobbet.se.
