Knepiga frågor om hamnkonflikten
Analys. Hamnkonflikten har skapat tusentals tidningsartiklar och debattinlägg. Ändå har många svårt att förstå vad striden egentligen handlar om. Här är svar på några av de knepiga frågorna.
1. Är konflikten en tvist mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar?
Ytterst är det en dragkamp mellan två fackförbund. Hamnarbetarförbundet (HF) bildades 1972, när drygt 950 hamnarbetare straffade ut sig ur Transport. De ville inte följa demokratiskt fattade beslut, som innebar att små avdelningar skulle slås ihop till större.
I Transports koncept ingick en centralisering av makt, en struktur som kommit att gälla i hela LO. Ett utslag av detta är en organisationsplan där LO centralt avgör vilket fackförbund och vilket kollektivavtal som ska finns på en viss arbetsplats.
På tjänstemannasidan finns inte motsvarande modell.
2. Har Sveriges stuveriarbetare gynnats av att det finns två fackföreningar i hamnarna?
Ja, på vissa sätt. Dubbla fack och konkurrensen mellan dem har sannolikt bidragit till hög facklig organisationsgrad. Ett fackförbund med fredsplikt och ett utan har också utgjort en sorts allians som kunnat pressa fram anställningsvillkor som är bland de bästa inom LO-kollektivet.
Kritiska röster anser dock att situationen, med en fackförening utan fredsplikt, skapat osäkerhet och skrämt bort kunder. I vart fall från vissa hamnar. Skeptiker menar också att det försvårat en modernisering av stuveriavtalet. En modernisering som behövs, tycker man, när robotisering och automatisering hotar hamnjobben.
3. Har hamnarbetarna fritt kunnat välja vilket fack man vill tillhöra?
Ja, i teorin. Men det finns också många vittnesmål om trakasserier och påtryckningar mot anställda som väljer fel fack. I en hamn på Västkusten sa två hamnabetare nyligen upp sig, till stor del beroende på mobbning från arbetskamrater i det andra förbundet.
Den här typen av vittnesmål har skapat ett grundmurat motstånd mot HF hos många fackliga förtroendemän i Transport.
4. Är Hamnarbetarförbundet mer demokratiskt än Transport?
Är Schweiz, med sina folkomröstningar, mer demokratiskt än Frankrike? HF hävdar hur som helst att deras medlemsinflytande är det tyngsta skälet till att man inte går samman med Transport.
Men i praktiken är skillnaden knappast avgrundsdjup. När HF bestämde sig för att inleda striden mot Sveriges Hamnar fick medlemmarna rösta om ifall förbundsledningen skulle få mandat att varsla om konflikt. Men sedan har HF:s ledning fått all makt att styra konflikten. Precis som Transports ledning har i avtalsrörelserna.
HF:s medlemmar har såvitt känt inte fått rösta om något av de viktiga medlarbuden, innan HF centralt sagt nej.
5. Varför vidtar inte Transport sympatiåtgärder för att stödja Hamnarbetarförbundets kamp för ett eget avtal?
Varken Transport eller LO vill ju ha två fack och två avtal i hamnarna. Då är det lite märkligt att understödja en sådan utveckling.
HF har heller inte begärt sympatiåtgärder av Transport. I Transport är det många som frågar sig: Om sympatiåtgärder nu är viktiga, varför vidtog inte HF-medlemmar i andra hamnar sådana när HF låg i fejd med APM Terminals i Göteborg? I stället jobbade både HF-medlemmar och Transportare övertid och tjänade extra på att ta hand om gods som omdestinerats från Göteborg.
6. Genom åren har Transport och HF samverkat i många hamnar. Varför går det inte längre?
Samverkan är inte oproblematisk när ett fackförbund bygger sin existens på att vara mer medlemsnära, mer demokratiskt och mer radikalt än det andra.
Men det främsta hindret är att Sveriges Hamnar satt ner foten. Arbetsgivarorganisationen har i ett policybeslut bestämt att inga hamnar ska ge HF fackliga rättigheter som följer av ett tecknat kollektivavtal, med fredsplikt.
7. Varför vill Transport inte samförhandla centralt med Hamnarbetarförbundet och skriva ett så kallat trepartsavtal?
Återigen: Transport och LO vill ju inte ha dubbla fack och dubbla avtal på en och samma arbetsplats. Transport vill heller inte sitta i förhandlingar med tre parter, där en part – det fack som är i minoritet – i ett sent skede kan stjälpa en ihopgnetad förhandlingslösning genom medlemsomröstning.
Transports företrädare ser också framför sig en fortsatt kamp om medlemmarna ute på arbetsplatserna. En kamp som man inte tycker varit renhårig.
8. Varför vill HF inte teckna hängavtal, som arbetsgivarna erbjuder?
HF hävdade inledningsvis att det inte finns några exempel där ett fackförbund tecknat så kallat hängavtal på ett annat fackförbunds kollektivavtal. Det strider mot praxis på arbetsmarknaden, anförde HF.
Fast det stämmer inte. Transport tecknar exempelvis hängavtal på Kommunals bussavtal. Transport har ingen insyn och inget inflytande när Kommunal förhandlar med bussarbetsgivarna. HF har i efterhand ändrat retoriken.
HF anser att ett hängavtal skulle ge ett begränsat inflytande. Det är delvis sant. HF skulle få rätt att utse skyddsombud och jobba fackligt på betald tid. Förbundet skulle också kunna begära förhandlingar och stämma arbetsgivaren inför domstol.
9. Men ett hängavtal skulle väl inte ge HF rätt att förhandla och teckna lokala avtal …
Nej, och för Transport är det oerhört viktigt. Stuveriavtalet bygger på att det kompletteras med lokala överenskommelser, främst kring arbetstider och schemaläggning. Transport, och även Sveriges Hamnar, ser framför sig kaos om två fack ska teckna parallella lokala uppgörelser.
Det bäddar för, anser man, olika löner och olika villkor för stuveriarbetare på en och samma arbetsplats.
Dessutom finns en grundläggande princip i Sverige som säger att först tecknade kollektivavtal gäller. Redan i dag finns exempel där hamnföretag förhandlat fram avtal med HF som inkräktar på Transports redan tecknade avtal.
Shorelink fälldes för detta i Arbetsdomstolen och fick betala ett kännbart skadestånd.
10. När kommer en lösning på hamnkonflikten? Och hur ser den ut?
En röst från arbetsgivarsidan, en pensionerad hamn-vd, säger:
”Jag är fruktansvärt trött på debatten kring hamnkonflikten. Inte ens seriösa reportrar försöker förstå bakgrunden. Vad är det Hamnarbetarförbundet vill uppnå? Jo, att ändra hela den svenska modellen!
Efter 20 års velande har Sveriges Hamnar slagit in på rätt väg. Det var fel att ge HF fackliga rättigheter som de inte hade rätt till. De borde inte ha fått utse skyddsombud och inte fått betald facklig tid. Det är grundproblemet.
Det finns en hård kärna i HF som driver den här konflikten av ideologiska skäl. Jag tror inte att någon part viker ner sig. Lösningen kommer först i augusti, när konflikträtten ändras.”
En annan bedömare, med fackligt förflutet, säger:
”Jag är alls inte säker på att den nya lagstiftningen kommer att hindra HF från att ta till strejkvapnet. Men om Svenskt Näringsliv bestämt sig för att knäcka HF har man miljarder kronor i konfliktfonderna. HF har några miljoner.
HF:s kassa lär ändå räcka till en utdragen konflikt, som blir extremt kostsam för industrin. Det är därför industrin blandat sig i leken. Om jag får gissa så skriver nog HF på ett renodlat hängavtal när kassan börjar sina.”
