”Jag vrider hela kroppen i stället för att vrida bara på huvudet när jag kör baklänges”, säger Adam Aliu, skyddsombud vid DB Schenker i Göteborg.

Terminal. Schenker i Göteborg har gått från en bedrövlig arbetsmiljö till ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom att variera arbetsuppgifter och ändringar i paketflödet har arbetsskador och sjukdagar gått ned för utsatta truckförare.

Plötsligt för ett år sedan hände allt på en gång. Adem Aliu blev pappa, råkade ut för en bilolycka och tvingades att lägga om jobbet för att klara av smärtor i ryggen. Han hade redan haft ont efter en gammal skada, men klarat det genom att växla mellan att köra truck och att sortera paket för hand med fysiskt lättare administrativa uppgifter. Men efter bilolyckan fungerade det inte längre.

– Jag gillade att jobba natt. Det fanns fler arbetsuppgifter att välja mellan och det gick bra att rotera. Men jag kunde inte längre lyfta paket och köra för mycket truck. Dessutom ville jag träffa min son, så jag bytte till ett dagpass, säger Adem Aliu, ett av Transportarbetareförbundets tre skyddsombud i terminalen.

Välkänd riskfaktor

Att köra truck är väl känt som en hög riskfaktor för att få problem med nacke och axlar.

– Visst kan det vara slitigt, men här på Schenker har vi bra hjälp av god ordning på arbetsmiljön.

Han hade egentligen tänkt bli läkare och studerade medicin på gymnasiet i Kosovo innan familjen flyttade till Sverige. Efter gymnasiet började han för sex år sedan på DB Schenkers paket- och styckegodsterminal i Hisings Backa en bit norrut, utanför Göteborgs centrum.

– Jag känner av smärtorna i ryggen mindre nu sedan jag började arbeta på dagen. Det är lättare arbetsuppgifter och jag lyfter inte längre lika tungt. Innan jag bytte var jag mycket sjukskriven. Det är jag inte längre, säger Adem Aliu som hela tiden har arbetat heltid.

Tillsammans med terminalchef Håkan Johansson visar han runt inne på terminalen som har 92 kollektivanslutna arbetare anställda plus ett femtiotal arbetare i en pool som finns att tillgå när det behövs mer personal.

– Vi är en av Sveriges största godsterminaler för landtransporter av paket och styckegods, säger terminalchef Håkan Johansson.

Inne i terminalen är det ljust och luftigt. Den breda och långsmala byggnaden påminner om en flyghangar och består mest av stora tomma ytor för uppställning av ankommande och utgående försändelser. Mitt i byggnaden finns avdelningen för inrikes paket. Där rullar, likt väskbandet på en flygplats, ett långt sorteringsband. Detta band är dock mycket längre och har flera stationer, som var och en bemannas av en person som manuellt lyfter av paketen och sorterar dem i rätt vagn. Detta ingår bland Adem Alius arbetsguppgifter. Inget paket får väga över 25 kilo. Men om det kommer många tunga paket under en stund kan det bli slitigt ändå.

– Så kan det vara. För att variera vikten har vi sett till att det kommer både lättare och tyngre paket samtidigt upp på bandet, säger Adem Aliu.

Över öppna golvytor susar truckar fram mellan burar och pallar fyllda av paket. I vissa av truckarna sitter förarna i en hytt, medan de står upp på de mindre truckarna. Terminalarbetarna får hålla noggrann utkik och syns tydligt hur de vänder och vrider på huvudet och kroppen. Rörelser som på lager, i hamnar och andra arbetsplatser ibland skapar allvarliga fysiska problem i framför allt nackar och axlar.

Inspektionsrunda

Riskerna bekräftas av att Arbetsmiljöverket nu inleder en omfattande inspektionsrunda för att ta reda på hur det står till med truckförarnas arbetsmiljö och hälsa. En färsk studie från Linköpings universitet visar att arbetsgivare behöver bedriva ett systematiskt och kontinuerligt arbetsmiljöarbete om man vill hålla sin personal frisk. Det verkar ha lyckats på Schenkers terminal i Hisings Backa. Terminalchef Håkan Johansson berättar att man för ett drygt decennium sedan inledde arbetet med arbetsmiljön. Då var läget helt annorlunda.

– Då fanns ingen klimatanläggning och det var ibland så kallt att vi fick köpa värmekläder till personalen. Det var också så dammigt att man blev alldeles svart i nosen. Ett papper som lagts på en bänk syntes inte på kvällen, säger Håkan Johansson.

Renoveringar av lokalerna skedde parallellt med utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Håkan Johansson ser ett tydligt och öppet ledarskap som en viktig del av arbetet och varje arbetspass inleds med att varje arbetsledare går igenom arbetspositioner, rotationer av arbetsuppgifter, säkerhetsfrågor och om det händer något särskilt med någon försändelse under passet.

– Tydlighet om vad som ska ske i arbetet är viktigt för att minimera osäkerhet och stress, säger Håkan Johansson.

”Tre olyckor om året”

Men det förekommer förstås såväl incidenter som olyckor. Det kan handla om att någon ställt en pall i mittgången som skymmer sikten för truckarna och som de riskerar att köra på. Det händer att truckar är på väg att krocka och att de också gör det. Det har hänt att polis och ambulans har ryckt ut.

– Vi har omkring tre olyckor om året. Oftast är truckar inblandade, säger Håkan Johansson.

Terminalarbetare går runt bland däck och andra varor för att notera försändelsernas data och lite längre bort i lokalen kliver en annan arbetare ur sin truck för att dokumentera en klädgarderob som hänger på en ställning. Skiftande arbetsuppgifter är till för att variera belastning för att motverka arbetsskador.

Adem Aliu växlar i huvudsak mellan att köra truck, ta emot paket som kommit tillbaka och att lyfta paket på sorteringsbanan.

– Att rotera mellan olika arbetsuppgifter är kanske det viktigaste för att undvika arbetsskador.

Men vridningar av nacken och kroppen kommer inte förarna undan. Ibland måste de också köra baklänges när trucken är så högt lastad att det inte går att se framåt.

– Jag är alltid noga med att inte bara vrida huvudet utan att få med mig hela kroppen. Då är det enklast att släppa styret med ena handen och att köra med en hand, säger Adem Aliu.

Arbetsledarna enbart ledande

Terminalchef Håkan Johansson är noga med att arbetsledarna enbart ägnar sig åt ledarskap. De har inga arbetsuppgifter som gäller att ta hand om paketen.

– Arbetsledarna ska enbart ha en ledande roll. Det ger dem möjlighet att finnas bland personalen, att kunna se hur de mår och att vara tillgängliga.

Forskare menar att det är viktigt att regelbundet och systematiskt gå igenom risker, arbetsmoment och arbetsflöden. För att inte missa något kan verksamheten undersökas ur olika perspektiv, till exempel genom att följa arbetsmomenten från starten till slutet av ett arbetspass eller via flödet av paket genom terminalen.

Terminalchef Håkan Johansson tycker att de genomför en heltäckande analys. Vid skyddsronder tillsammans med facket och företagshälsovården, som genomförs en gång i kvartalet, gås en lista med 82 punkter igenom.

– Där tas allt från säkerhetsutrustning, till antal lyft, vikt på paket, antal timmar i en truck till en översyn av hur vi roterar mellan arbetsuppgifterna upp.

Färre sjukskrivningsdagar

Han säger att sedan företaget inledde det systematiska arbetet för drygt tio år sedan har sjukskrivningsdagarna gått ned med hälften, från tio till dagens dryga fem dagar per år och anställd. Framöver kommer truckkörningen att kunna minska då tio nya självkörande truckar är på väg in.

– Vi kommer då ha 15 självkörande truckar. Men ingen kommer att förlora jobbet. Flera går i stället mer mot att bli operatörer för digitala flöden, säger Håkan Johansson.

Det samlade intrycket under Transportarbetarens besök är att skadeläget är gott. Frågan är om arbetsmiljön verkligen är så bra i detta utsatta yrke. Skyddsombud Adem Aliu svarar att han sällan hör någon som pratar om att de har ont eller är stressade.

– Nyligen pratade jag med de andra skyddsombuden och vi var överens om att det mesta är i god ordning. Visst förekommer det småsaker, och framöver kommer jag hålla lite extra koll på belastningsergonomin.