Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.

Analysen görs av ombudsman Johan Einarsson på Transports flygavdelning. Som andra i branschen hoppas han att flyget ska kunna resa sig ur respiratorn när covidvaccinet når ut, restriktionerna hävs och världens länder öppnar sina gränser igen.

Resandet ligger kvar på en låg nivå, men en försiktig ljusning kan anas inom flygfrakten, enligt uppgifter från Swedavia i början av året. Samtidigt nås vi av rapporter om försenade vaccinleveranser, exportförbud och länder som slåss om doserna. Tidningsrubriker talar om Norwegians rekordstora förlust, SAS uppsägningar och att Lufthansa blöder.

Statens permitteringsstöd som hittills räddat åtskilliga jobb har förlängts till och med den 30 juni. Det innebär att företag efter förhandlingar med facket kan permittera anställda på upp till 80 procent, medan skattebetalarna står för 75 procent av notan.

Flygavdelningen, flygtekniker och fraktflyg

Transports flygavdelning jobbar för högtryck sedan krisen slog till. Både Einarsson och ombudsman Petri Perälä hoppades på uppdämd reslust och uppsving till sommaren, så försenat vaccin är en besvikelse. Johan Einarsson förhandlar nu också om uppsägningar av ett 40-tal flygplanstekniker på SAS.

– Vissa tekniker har redan fått uppsägningsbesked. Men vi sitter ännu med arbetsgivaren och försöker hitta lösningar så att fler ska få behålla jobbet, säger Johan Einarsson.

När detta skrivs tror han inte att alla 40 ska behöva gå. En lösning är mer flexibla scheman, som ledningen efterfrågar. Om det blir till det sämre vill Einarsson inte gå in på, synen på det varierar från person till person, beroende på livssituation.

– I slutet på mars hoppas jag att vi ska ha säkrare besked.

I botten finns en konflikt om beräkning av permitteringsstödet.

Flygteknikern och fackliga ombudet Marie-Louise Rindå kallar uppsägningarna en katastrof.

– Jag förstår inte riktigt hur bolaget ska klara att driva verksamheten sedan. Vi har nyss hämtat hem mer jobb. Stämningen är ganska arg och irriterad på golvet.

Flyget är konjunkturkänsligt, konstaterar Petri Perälä. Han oroar sig över att många av de yngre flygplatsarbetarna fått gå. Jobbet blir tyngre för de äldre, som är kvar.

– Det är viktigt att bolagen behåller sin kompetens och är beredda när flygindustrin drar i gång igen, för då brukar det gå snabbt uppåt.

Flygavdelningens ordförande (fram till den 24 mars) Viktor Andersson inväntar också en ljusning för charterflyget. Men han tror inte att affärsresandet kommer att återgå till tidigare nivåer.

– Det vore idiotiskt nu när alla fått pröva och upptäckt att digitala möten fungerar. Det handlar om både ekonomi och miljö. Inrikestrafiken kommer nog att påverkas mest, förhoppningsvis ta fart i sommar. Bara inte den tredje vågen följs av den fjärde eller femte.

Flygavdelningen har förlorat omkring 150 medlemmar på grund av uppsägningarna. Andersson befarar att tappet kan öka till totalt 250–300 personer.

Aviator på Landvetter och Arlanda

Till följd av coronan sa marktjänstbolaget SGH upp all personal och la ner sin verksamhet vid både Landvetter och Malmö airport. Vinnare blev i stället konkurrenten Aviator, som tidigare sagt upp anställda. Patrick Forslund är klubbordförande i Göteborg.

– Många blev arbetslösa men åtta personer fick komma över till oss och vi kommer att anställa fler. Hur många vet vi inte än. Det beror på när trafiken drar i gång, men det blir säkert lika många till. Allt beror på när det kör i gång igen.

Forslund låter hoppfull:

– Vår ägare har varit tydlig med att vi kommer att klara detta, bara vi hjälps åt.

För personalen har det medfört kortare schemaperioder. Enligt avtal ska de få nya scheman två veckor innan de börjar gälla. Men under pandemin har klubben gått med på fem dagars framförhållning.

– Trafiken ändrar sig ju hela tiden. Det är ett sätt att behålla jobben, kosta vad det kosta vill. Vi har bjudit till. Så vi hoppas företaget är bra på att bjuda igen, när det vänder.

När, inte om, är den stora frågan, enligt Patrick Forslund. En prognos är att resandet 2024 bör vara tillbaka på 2019 års nivå. Och affärsresandet kommer att följa med upp, spår Forslund. Flygskam viftar han bort, reser gärna själv.

– Jag försöker gjuta mod i kollegorna som jobbar 50 procent: Kämpa på och håll ut! De har det tufft och Arbetsförmedlingen kräver att de ska söka andra jobb.

En del av styrkan arbetar 75 procent, men det skiftar över tid.

– Vi hade aldrig klarat oss utan permitteringsstöd!

Klubbordförande Elias Jobran på Aviator vid Arlanda berättar om fortsatta permitteringar. Som mest har han varit nere på 40 procents tjänstgöring. Med fortsatt stöd jobbar en del av lastarna nu 60 procent.

Han avvaktar förlustdrabbade Norwegians sommarplaner och tippar:

– Minst två år tar det nog innan man kan börja se en någorlunda ljusning. Jag tar det med jämnmod, vill inte vara pessimist, bara realist. Men många tankar far runt i huvudet. Funkar arbetslöshetsförsäkringen, om det går åt helvete? Får jag chans att utbilda mig?

Trots statsstöd har permitteringarna försämrat ekonomin och gjort det knepigt för en del, förklarar Jobran. På möten har kollegorna ändå uttryckt tacksamhet för klubbens jobb.

– Vi lyckades rädda ett antal säsonganställda som fick heltidsanställningar. Vi har ny vd och arbetsgivarna har signalerat att de vill ha samtal om framtiden med facket. Så har det inte varit tidigare, så vi hoppas på bättre samarbete.

SGH på Arlanda

Huvudskyddsombudet Hans Ahlberg på SGH vid Arlanda talar om en fortsatt kärv situation, trots permitteringsstöd. Han upplever att arbetsgivaren tar pandemin som ursäkt för att flytta fram sina positioner. Och ”försöka få igenom gamla surdegar”, i ett läge när folk är rädda att förlora jobbet.

För lastarna innebär det mer och tyngre jobb, som sliter på både kropp och psyke.

– Vi förstår att omorganisation och förändringar är nödvändiga, men inte i den omfattning och på det sätt de genomförs, säger Ahlberg.

– Redan före pandemin var vi hårt slimmade och underbemannade. Det har ledningen vant sig vid och nu ska vi ner på en ännu lägre nivå. Rutiner görs om och anställda tvingas utföra arbetsuppgifter de saknar förutsättningar för.

På samma gång flyttas ansvaret, ifall något går fel, över på enskilda arbetare. De törs inte rapportera, fast de enligt reglerna ska göra det. Sedan anklagas de för just det, anför Hans Ahlberg.

– Jag har suttit i flera såna samtal efter att något gått snett för stressade medarbetare. Säkerhetstänket sätts på undantag och arbetsgivaren lever på de anställdas goda vilja och okunskap.

För att förbättra säkerheten vill Ahlberg snabbt ha i gång kurser och fortbildning, som hejdats av coronan ”innan ett plan dimper ner i backen”.

Flygplatsarbetare Örebro

Vid Örebro flygplats är David Kristoffersson klubbordförande. Flertalet anställda jobbar nu 60 procent och får permitteringslön.

– Vi har förlorat chartertrafik men fraktflyget har räddat oss. Nu kan vi bara vänta. Fast vi är optimistiska, vi kommer att rida ut det här. Vi har minst lika mycket frakt som före coronan, mycket tack vare den ökade e-handeln.

Kristoffersson tror att många tröttnat på den digitala mötestekniken. Ansvar för miljön ser han inte som ett resehinder, snarare en sporre att skynda på den tekniska utvecklingen.

– Snart ser vi säkert elplan i trafik.

Lycksele och Vilhelmina flygplatser

Carl-Bertil Essebro är klubbordförande och skyddsombud vid Lycksele flygplats med ett gott arbetsklimat och samarbete med ledningen. Utifrån sina arbetsuppgifter får flygplatsarbetarna själva avgöra hur många procent de behöver jobba, respektive vara permitterade.

– Den 1 mars gick flera upp från 40 till 60 procents arbete. Inser någon att han inte hinner med uppgifterna får han gå upp i tid. Verksamheten måste fungera, säger chefen. Men det är viktigt att inte överskrida arbetstiden. Då blir vi återbetalningsskyldiga till staten.

Flygtrafiken är halverad och nere på en dubbeltur (Lycksele–Stockholm) per dag. Det ger mer helgledighet, berättar Essebro. Lycksele är också en av landets tio beredskapsflygplatser som ansvarar för att bland annat ambulans- och sjuktransporter fungerar.

Coronasäkring med handsprit, munskydd, desinficering och städning sköts väl i Lycksele, betonar Carl-Bertil Essebro.

– Platschefen och vd:n ser oss som en resurs och varken vi eller passagerarna ska smittas. Av totalt 20 anställda är två sjuka nu, men det har varit fler under coronaåret.

Björn Grönlund vid Vilhelmina flygplats har tagit över ansvaret för Norrlandsregionernas klubb 14. Där ingår Arvidsjaur, Hemavan, Lycksele, Vilhelmina och Kramfors. I Vilhelmina har arbetarna också gått upp i arbetstid.

– Snöröjningen gav mer jobb under vintern och sportlovet ett uppsving.

En del blir glada över att arbeta mer, andra har vant sig vid mer fritid, säger Grönlund. Flygplatsen samkör med Lycksele och har ungefär halverad trafik.

I samband med sportloven kom det första coronafallet bland personalen på rampen. Samtliga tio är med i Transport. Det är obligatoriskt, skämtar Björn Grönlund.

– Alla fick testa sig men resten av svaren var negativa.

Kontrollanter och skyddsvakter

Hur har det då gått för säkerhetspersonalen vid de stora flygplasterna? Skyddsvakterna på Securitas vid Arlanda blev aldrig permitterade. Däremot har kontrollanterna i säkerhetskontrollerna drabbats hårt. Förra våren sa Avarn upp 130 personer och därefter 400 till. Det innebär att styrkan skurits ner från nästan 1000 flygplatskontrollanter till knappt 400, berättar Arlandaklubbens ordförande Filip Rydolw.

Permitteringarna kommer att fortsätta i viss grad till och med juni och Avarn har återanställt över 100 kontrollanter, förklarar han. Inte på heltid men i alla fall tillsvidareanställningar på mellan 50 och 70 procent.

– Vi har fått tillbaka många medlemmar så vi är nöjda. Det är fler som flyger nu, hoppet glimrar och vi håller tummarna för vaccin, säger Filip Rydolw.

Vid Landvetter i Göteborg räddades flygplatskontrollanterna i ett tidigt skede genom permitteringar och ingen har sagts upp, berättar lokalombudsman Peter Åkesson.

– Vi har haft tur och lyckats behålla allihop. Men ett 50-tal anställda har fått andra arbetsuppgifter som exempelvis biljettkontrollanter och värdar på trafikbolaget Västtrafik.

Alla är inte så glada över bytet, men Åkesson vill ändå ge en eloge till Securitas för deras problemlösning.

– Vi förstår att det är tufft att behöva lämna flygplatsen, men att bli uppsagd på grund av arbetsbrist är ju ännu sämre, säger Peter Åkesson.

Mirja Nilsson är förhandlingsombud på Securitas och ser tillbaka på permitteringar vid Malmö airport under sommaren och hösten. 15 kontrollanter och skyddsvakter har sagts upp, efter att de placerades om till andra orter och jobb under sommaren.

– En del har sökt sig vidare till nya uppgifter inom Securitas andra har gått till andra branscher. Flyget är hårt drabbat så det är väldigt oroligt bland personalen.

I dagsläget är inga fler uppsägningar aktuella och Securitas har valt att ge utdelning till aktieägarna. Det utesluter fortsatt permitteringsstöd som facket föredragit.

15–20 permitterade medlemmar har fått ut lön i efterskott, efter upptäckten att företaget räknat fel på totalt 60 000 kronor, berättar Nilsson.

– Bra för våra medlemmar. De som inte är med i facket får driva sina krav själva.

Det ser mörkt ut för flyget och få flighter går från Malmö airport

Fotnot: Sveriges beredskapsflygplatser finns i bland annat Gällivare, Luleå, Umeå, Åre Östersund, Sundsvall–Timrå, vid Arlanda, Landvetter, i Visby, Ronneby och Malmö. De får alla statligt stöd för att hålla jourberedskap under pandemin.