En hyllning till sjömännen

I nya boken Sjömän II vill fotografen Stefan F Lindberg fånga essensen av livet ombord på de svenska handelsfartygen. Den är främst en hyllning till sjöfartsyrket, men ställer också frågor om samhället, sjönäringen och priset för vårt välstånd.

Svensk sjöfart har förändrats. I den svenskflaggade handelsflottan, finns det i dag bara drygt 100 fartyg kvar. Fler och fler sjömän kommer från låglöneländer och arbetar under sämre villkor. Likheten med transportbranschen på land är på så vis påtaglig. Samtidigt har yrket blivit säkrare och nya avtal, för de som är anslutna till svenska fackförbund, gör att det blir mer tid hemma hos familjen.

I ”Sjömän II” berättar Stefan F Lindberg om de sjömän som arbetar på svenska fartyg. En hyllning till, och möjligen, den sista omfattande skildringen av ett yrke som kanske inte kommer finnas kvar i Sverige. Transportarbetaren träffar fotografen i hans bostad, med utsikt över Tranebergsund i Stockholm.

– Sjömansyrket och dess situation är en symbol för att många arbetarjobb håller på att försvinna. Jag tycker det är skrämmande att rederiernas och de stora företagens kontor flyttar utomlands och jobben följer med, förklarar han.

Boken inleds och avslutas med några längre texter, där bland annat Lennart Johnsson, erfaren och frekvent frilansskribent för Transportarbetaren, är en av författarna. Bilderna har däremot fått sparsmakade texter. Detaljerade förklaringar hade nämligen varit överflödigt. I Lindbergs foto kan man känna fukten, den råa nattluften eller känna frasigheten i den flagnande färgen på skrovet som inte hunnit målas om. Man kan närma sig storheten i havet som försvinner över jordens krökning och fartygen som slukar tiotusentals kubikmeter gods i sina enorma lastrum. Men det är framför allt människorna som äter, sover och arbetar ombord som är det huvudsakliga motivet.

Stefan F Lindberg utbildade sig på Christer Strömholms fotoskola 1969–72. Han var 20 år när han var färdig och har jobbat som frilans sedan dess. Hans arbete har nästan alltid varit i form av större projekt som blivit utställningar, längre reportage eller böcker. Sedan flera år tillbaka ägnar han sig också åt undervisning i foto och bildjournalistik, både på universitet och på folkhögskola.

– Jag är uppvuxen med en fotografisk skola där det fanns politiskt engagemang. Inte för att jag skulle kalla mig ”politisk” fotograf, men jag har alltid intresserat mig för människor vars situation jag tycker behöver belysas.

Han berättar att det också är något han försöker förmedla till sina elever. Det är viktigt att fördjupa sig i ämnet man arbetar med och att det finnas en bärande berättelse, gärna som andra kan ha nytta av. Enbart det estetiska är sällan tillräckligt intressant. Till exempel så har Stefan F Lindbergs engagemang för sjömännens situation funnits länge.

Som titeln, Sjömän II, antyder så har boken en föregångare. Och mycket riktigt, för 30 år sedan gav Stefan F Lindberg och arbetar- och sjöfartsförfattaren Ove Allansson tillsammans ut boken Sjömän. En bildrik beskrivning av livet ombord för svenskt sjöfolk från 1900-talets början fram till 1980-talet. Boken innehöll många gamla arkivbilder, men också Lindbergs samtida dokumentation.

Arbetet med den nya boken har tagit två år, tjugo resor i olika farvatten och ett hundratal intervjuer med folket ombord. Det har blivit mycket material och urvalsprocessen har också tagit tid.

– Innan jag valde bilder frågade jag sjömännen vad de gillade. De äldre uppskattade mer redovisande bilder medan de yngre gillar stämningsbilder i större utsträckning. Därför har jag försökt att kombinera båda typer när jag valt.

Både fotografen och hans material vitnar om att det har hänt en del på 30 år. Arbetsuppgifterna är på många sätt de samma för personalen, men båtarna är mer öde än förr, eftersom besättningarna blivit mindre. Tiden i hamn har blivit kortare, precis som törnarna. Ny teknik har gjort fartygen effektivare och säkrare och gör det lättare att hålla kontakten med familjen. Den sociala hierarkin mellan befäl och matroser har suddats ut och alkoholpolitiken har förändrats. Båtarna är i stort sätt torra nu för tiden.

En av de största skillnaderna är ändå ”TAP-sjömännen”. TAP-avtalet tecknades 1997 mellan arbetsgivarorganisation och fackförbund och tillåter rederierna att i större utsträckning bemanna fartygen med arbetskraft från låglöneländer.

– Den stora andelen TAP-sjömän har gjort att det kommit in nya kulturer på båtarna, vilket är trevligt i sig. Men det är väldigt många av dem som är ute väldigt länge, ibland upp till nio månader, för att sedan få vara hemma i två. Att vara borta från sin familj under så lång tid är ett högt pris att betala.

Här finns också en av frågorna Stefan F Lindberg funderat över under arbetet. Vad kostar vårt välstånd? Att vi kan köpa varor från alla delar av världen till det låga pris vi gör, beror delvis på att någon har transporterat hit dem för en mycket låg lön.

– Min förhoppning är att boken inte bara ska uppmärksammas av de som redan är intresserade, utan att bilderna med sin estetik ska locka andra att engagera sig. Om yrket belyses så ställs förhoppningsvis frågor om vad sjömansyrket är och varför vi nästan inte har någon sjönäring kvar i Sverige, avslutar Stefan F Lindberg.

Sjömän II ges ut på förlaget Breakwater Publishing och innehåller, förutom bilder, texter av Ove Allansson, Lennart Johnsson och Anders Lindström. Bilderna visas också just nu i en utställning på Arbetets museum i Norrköping.

 

Fotnot. Titta in på www.breakwater.se för mer information om Sjömän II.

 

Jonas Löwenberg

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.

”Nästan allt har blivit sämre för vanliga människor, men bättre för ovanliga rika människor. Valet av socialisten och demokraten Mamdani till ny borgmästare i New York inger ändå hopp. Kanske kan något liknande ske här”, säger Sven-Eric Liedman.

”Politiker måste tänka långsiktigt”

Ödesfrågor. Skit i framtiden – låt oss festa på bensin i fyra år! Idéhistorikern Sven-Eric Liedman spetsar till debatten inför nästa val.

I ateljén, med målningen Dirty boots vars titel är hämtad från en Sonic youth-låt. Foto: Lilly Hallberg

Mörk samtid målad i stora drag

Konst. Lika levande yta men mer konkret djup. Björn Eriksson Molins måleri har blivit tydligare som kommentarer till samhällsutvecklingen. Värmlandsavdelningens ordförande ställer ut i Karlstad i november.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.

Fråga facket
Fråga tidningsbud

Vilket fack ska min son tillhöra?

Transport. Henrik vill veta om hans son kan vara medlem i Transport då han jobbar som tidningsbud. Ingela har mörkt på jobbet och undrar om det verkligen ska vara så. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Kultur
Ola Liljedahl, Lena Nyblad Liljedahl och Ulf Berglund nedanför Picassos monumentala mås i studentområdet Kungshamra, Solna. Foto: Lilly Hallberg

När Picasso flyttade in i det svenska folkhemmet

Konst. Beundrade, utbuade och bortglömda – fem jättelika betongskulpturer av den store Pablo Picasso finns i Sverige. En ny bok utforskar verkens väg in i vår vardag.

Snabbkoll
Illustration: Mattias Käll

Så skapar vi bra stämning på arbetsplatsen

Arbetsmiljö. Vi behöver inte vara kompis med alla på jobbet. Men bemöter vi varandra med hyfs och respekt skapar vi en bättre stämning. Forskare vid Malmö universitet har tagit fram en hövlighetsguide för att hjälpa oss på traven.