Övervakad rastplats i Jönköping.

Åkeri. Mer än ett år har gått sedan EU-reglerna som skulle sätta stopp för lönedumpning på vägarna infördes. Facit: 32 sanktionsavgifter för transportföretag som saknat utstationeringspapper och facket saknar alltjämt verktyg att granska företagen som kör tillfälligt i landet.

Tommy Jonsson rattar sin bil genom Ljungarum, han saktar ner vid kombiterminalen och pekar ut några åkerier han har koll på och tar snart vänster in på en väg där ett par dragbilar med vita släp står parkerade. Han kör ut på E4:an och gasar söderut mot Torsvik. Där flera miljardbolag har sina jätte­terminaler.

Han visar var rader av lastbilar brukar stå på helgerna och chaufförer brukar ta leva sina helgliv. Mycket är som det har varit, men vissa saker är annorlunda nu.

Karusell av upplägg

Tommy Jonsson visar dokument han sammanställt om svenskregistrerade transportföretag. Vissa äger en massa bilar, men har inga anställda. Vissa har en massa utstationerade chaufförer, men inga lastbilar. Det är en karusell av upplägg.

– Vi började se det redan innan mobilitetspaketet. De började anställa förarna direkt i Sverige och köra i svensk­­registrerade lastbilar, säger han.

Tommy Jonsson tror att företagen gjort det i förberedelse för mobilitetspaketet som i större delar infördes 2022. De nya reglerna har gjort det svårare för företag att ligga ute i annat land vecka efter vecka.

”Kryphål” som försvann

Ett väsentligt” kryphål” som försvann var att reglerna för kombinerad trafik gjorts om. Tidigare var det tillåtet för utländska transportföretag att utan restriktion köra transporter för kombinerad trafik mellan tåg och sjöfart till närmast lämpliga omlastningsplats. I praktiken innebar det att utländska transportföretag kunde ligga och köra veckorna i ända. Numera måste företagen lämna landet efter att tre transporter genomförts under sju dagar, och därefter är det en avkylningsperiod. På så sätt är det nu samma regler för kombinerad trafik som för så kallad cabotagetrafik, det vill säga rätten för transportföretag som gjort en internationell transport till Sverige att också få göra tre stycken inrikestransporter.

Transportbranschen är rörlig i sin natur. Så när EU tog fram mobilitetspaketet med en speciallagstiftning för chaufförer som jobbar tillfälligt i annat land än där de bor. Då EU beslutade om lagstiftningen var målet att värdlandets löner också ska gälla dem som tillfälligt arbetar där. Därför måste transportföretag som kör cabotage- och kombitrafik göra en speciell utstationeringsanmälan i ett EU-register som heter IMI-registret. Där ska det bland annat stå vem som är arbetsgivarens kontaktperson och vad föraren tjänar.

Målet med EU-lagstiftningen är att förarna som kör internationellt ska tjäna lika mycket som i värdlandet.

Kollektivavtalens löner

Att garantera löner är lite enklare att ordna i ett land som har minimilöner. I Sverige är det fack och arbetsgivare som sätter löner. Och därför är det kollektivavtalens löner som ska gälla. Men som det är nu, krävs att det finns ett tecknat kollektivavtal för att den utstationerade chauffören skall få svensk lön. Det finns inte heller några sanktionsavgifter för de transportföretag som har förare som tjänar för lite. Det som finns är en sanktionsavgift för att inte ha gjort en utstationeringsdeklaration. Den är på 60 000 kronor.

Det var i juni förra året reglerna om utstationering av förare infördes. Fram till maj 2023 hade 32 sådana sanktionsavgifter delats ut. Det är bara en bråkdel av det sammanlagda antalet sanktionsavgifter som delats ut till utländska transportföretag.

Tommy Jonsson suckar.

– Vi har blivit en fristad för lönedumpning. Vi kan i princip inte göra någonting. Arbetsmiljöverket har tillgång till registret. Men för att vi ska kunna få ut uppgifter om löner så måste vi i princip ha namn på förarna vi vill ha uppgifter om.

Som allt är nu ser Tommy Jonsson bara en lösning, som han påpekar att den är hans personliga och inte nödvändigtvis Transportarbetareförbundets.

– Det enda som kan hjälpa är om vi kan få till en ändring i lagen så att vi kan allmängiltigförklara vårt utstationeringsavtal.

Sanktionsavgifter

En annan viktig del i mobilitetspaketet är reglerna om kör- och vilotider som innefattar både helgvila och rätten för chaufförer att få resa till hemlandet eller till transportföretagets säte. För brott mot kör- och vilotidsreglerna har betydligt fler sanktionsavgifter delats ut

– Vi kan se att poliserna nappade direkt, säger Michael Jacobsson, utredare på Transport­styrelsen.

Det är polisen som stoppar lastbilarna och kontrollerar att reglerna i mobilitetspaketet följs. Sedan är det Transport­styrelsen som beslutar om sanktionsavgift. Mellan den 1 januari 2022 och 31 maj 2023 delades 198 sanktionsavgifter ut för överträdelser av artikel 8.8, som rör kör-och vilotidsregler. De flesta av sanktionsavgifterna rör förbudet mot att tillbringa långa veckovilan i hytt. Men ett fåtal sanktioner gäller rätten för förare att resa hem till företagets säte eller till där hen bor var tredje eller fjärde vecka.

– Rätten att få åka hem är klurig för oss att utreda. Polisen kan ibland styrka det med färdskrivaren. Men problemet är att transportföretaget kan hävda att föraren erbjöds en hemresa, men tackade nej. Det är ännu inte tydligt vilken nivå erbjudandet att åka hem ska vara på. Vi inväntar antingen direktiv från Bryssel eller svensk rättspraxis från förvaltningsrätten. Problemet är att föraren har ett beroendeförhållande till arbetsgivaren. Så det räcker kanske inte att föraren skrivit på ett dokument som säger att han inte vill åka hem, Det vi lutar åt är att företaget ska klara av att visa att det finns ett organisatoriskt och tidsmässigt utrymme i schemaläggningen för hemresa. Men det är något vi kommer att få jobba med det närmaste året, säger Michael Jacobsson.

Kolla upp…

Tommy Jonsson kör upp på E4 och ser ett bekant kapell på en trailer och kör fram så han kan se en dragbils registreringsnummer och memorerar det. Han har en grej att kolla upp.

– Det enda vi kan göra är att organisera och vi kommer som första fackförbund förhoppnings få en egen lokal inne på en bevakad rastplats i Torsvik.