Utrustad för Arktis. Bea Uusma hatar att frysa, men kan inte sluta åka till platsen där Andrée-expeditionen tog slut. Tre män dog på en öde ö 140 mil norr om polcirkeln. Hon måste ta reda på varför.
Close
Utrustad för Arktis. Bea Uusma hatar att frysa, men kan inte sluta åka till platsen där Andrée-expeditionen tog slut. Tre män dog på en öde ö 140 mil norr om polcirkeln. Hon måste ta reda på varför.
Close

Bea ger sig inte förrän hon löst gåtan i Arktis

Expeditionen. Hon är besatt av vad som hände de tre män som för 117 år sedan dog på Vitön. Förälskad i gåtan kring ­deras död. Publiken i Vallentuna kulturhus får trots den kärleken ett handfast råd: ”Börja inte resa i ­Arktis! Det är hemskt – och det går inte att sluta.”

Bea Uusma och hennes forskning kring ingenjör Andrées polarexpedition drar storpublik. Efter handuppräckning står det klart att kanske hälften redan har läst boken om de tre männen, den snöpligt korta ballongfärden och deras död på en glaciärö.

Bättre start på en historia kan förresten inte ha skrivits. Så här börjar pocketutgåvan av Bea Uusmas Expeditionen Min kärlekshistoria: ”Allt i den här boken är sant. Allt har hänt på riktigt.”

”Utom sidan 224, 225 och 226.”

Och in i det sista funderade hon på hur just det skulle uttryckas i ljudboken som släpptes härom veckan.

Bea Uusma har ett svar på gåtan. Att de tre polarfararna dog av trikiner är en seglivad myt som hon har motbevisat med nya fakta.

Sin egen teori avslöjar hon inte vid en föreläsning i Vallentuna. Men den som läser eller lyssnar på boken får besked om den.

– Min tolkning är den bästa hypotesen utifrån det bevisläge som gäller just nu, säger hon över en kopp kaffe med något litet sött.

Samtidigt är hon noga med att inte driva någon egen hypotes. Bea Uusma går helt enkelt tillbaka till alla förstahandskällor om expeditionen som aldrig nådde fram till Nordpolen. Hon kallar sig en insamlingsrobot som granskar dagböcker, brevväxlingar, klädrester, benfynd, dödsplatsen … och intervjuar efterlevande, brottsplatsutredare, rättsmedicinare. För att sedan lägga det hundraåriga pusslet från början.

Nästa steg är en nagelanalys i Trondheim i Norge, där finns bästa kompetensen när det gäller att analysera det som fanns kvar i Andrées vante. En resa till Svalbard finns också med i planerna, för där finns en bit av en ylletröja som trängt upp ur sanden på ön där de döda expeditionsmedlemmarna återfanns. Tröjbiten är blodig.

Och nästa sommar, eller den därpå om vädret och naturen fördröjer henne, blir det en ny expedition till Arktis.

Bea, varför är du så besatt? Du hatar att frysa. Du utbildade dig till läkare för att komma vidare med ­Andréeforskningen och har just börjat nytt jobb på S:t Görans sjukhus. Du har barn som definitivt har tröttnat på ­ingenjör Andrée.

– Det finns en massa svar på det. Och jag kan komma på åtminstone fem just nu.

1. Det är så väldigt roligt att vara riktigt bra på något.

2. Det finns tillräckligt mycket fakta om expeditionen för att göra sig en bra bild av vad som hände.

3. Men den exakta biten saknas fortfarande – som ger ett slutgiltigt besked om vad de dog av.

4. Ledtrådarna tar aldrig slut.

5. Och allt det här är frivilligt, den dag jag tröttnar så slutar jag bara.

Men den där kärlekshistorien, tar den slut då?

– Det går upp och ner som i alla förhållanden, men det sköna är att det bara är jag som behöver vara kär i den här gåtan. Ett förhållande blir enklare när det bara är en som backar eller driver på.

Kärleken är också ett sidospår i Bea Uusmas forskning om polar­expeditionen. Nils Strindberg hette den yngsta medlemmen, och hans fästmö Anna Charlier väntade förgäves en tid när hans brev slutade att komma. Sedan gick livet vidare, hon gifte sig och flyttade från Sverige.

Men hon hade en sista vilja som uppfylldes. Anna Charliers hjärta ligger begravet i en liten silverkista i Nils Strindbergs grav på Norra kyrko­gården i Stockholm.

– Jag måste hitta hans sista brev till henne, säger Bea Uusma. Han kast­ade ner det på otillgängliga Fugle­sangen, och den ön är jag tvungen att ta mig tillbaka till.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Nästan allt har blivit sämre för vanliga människor, men bättre för ovanliga rika människor. Valet av socialisten och demokraten Mamdani till ny borgmästare i New York inger ändå hopp. Kanske kan något liknande ske här”, säger Sven-Eric Liedman.

”Politiker måste tänka långsiktigt”

Ödesfrågor. Skit i framtiden – låt oss festa på bensin i fyra år! Idéhistorikern Sven-Eric Liedman spetsar till debatten inför nästa val.

I ateljén, med målningen Dirty boots vars titel är hämtad från en Sonic youth-låt. Foto: Lilly Hallberg

Mörk samtid målad i stora drag

Konst. Lika levande yta men mer konkret djup. Björn Eriksson Molins måleri har blivit tydligare som kommentarer till samhällsutvecklingen. Värmlandsavdelningens ordförande ställer ut i Karlstad i november.

Att marschera i takt eller inte

Davids krönika. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.