Vansinnesfärden väcker frågor i chaufförskåren

Vill förebygga terror. Tre dygn efter terrorattacken på Drottninggatan kan Spendrups inte svara på om drickabilen var olåst och kördes med startnycklar. Företaget hävdar att det finns säkerhetsrutiner för chaufförerna, men vill inte uppge hur de ser ut. – Det här är frågor som många yrkesförare ställer sig nu, säger Patrik Sjöstrand, fackligt aktiv i Transports Stockholmsavdelning.

Till på torsdag har regeringen i all hast kallat myndigheter, fordonstillverkare, fack och åkerier till ett möte. Infrastrukturminister Anna Johansson vill ha svar på hur lastbilskapningar ska kunna undvikas i framtiden.

Saker som nämns är fysiska väghinder i stadskärnorna, men också tekniska system som stoppar bilen om föraren inte finns på plats.

Bland Transports medlemmar har attacken förstås väckt starka reaktioner. Men den har också satt fart på diskussionen om säkerhet och rutiner på företagen.

Patrik Sjöstrand är distributionschaufför på Ågesta åkeri och ordförande i åkerisektionen på Stockholmsavdelningen.

– I morse snackade jag och en kollega om just de här sakerna. Var Spendrupsbilen olåst? Hur visste gärningsmannen det i så fall? Hade han kartlagt just den här transporten under en länge tid?

I Ågesta åkeri finns numera tydliga instruktioner för chaufförerna, berättar Sjöstrand:

– Startnyckeln ska tar ur och bilen låsas. Reglerna kom för något år sedan, efter att en chaufför lämnat nycklarna i tändningslåset och hela bilen blev stulen. I dag vet alla anställda vad som gäller.

– Själv kör jag paketbil och har runt 80 stopp under en arbetsdag. Jag låser alltid. De allra flesta på åkeriet gör nog samma sak. Fast okej, någon gång kanske det slarvas. Arbetsbelastningen och stressen kan vara en orsak.

I Berlin och Nice användes lastbilar som dödliga vapen. Är den risken något som diskuteras på Ågesta åkeri eller på fackliga möten i åkerisektionen?

– Nej, faktiskt inte, säger Patrik Sjöstrand. Men nu är det uppenbart att det är en fråga vi måste lyfta. På våra större lastbilar har förarna en larmdosa. Med den blir bilen både låst och larmad.

Roger Pettersson kör distribution på Schenker i Lunda. Där finns också tydliga regler som slår fast att hytten ska låsas när föraren lämnar den:

– Jag tror att de flesta sköter det hyggligt. Ett skäl är ju att man ofta har privata saker som ligger i hytten.

Har fredagens händelse påverkat dig i jobbet?

– Ja, jag är mer uppmärksam nu. Funderingarna finns ju i bakhuvudet. Blev Spendrupskillen hotad? En vanlig drickabil behöver inte ha motorn i gång vid lossning. Och även om det skulle ha varit så, går det ju ändå att låsa hyttdörren med motorn i gång.

På Spendrups uppger den pressansvarige att företaget inte vet hur själva körningen gick till. Det är uppgifter som omfattas av polisens förundersökningssekretess. Chauffören som fick bilen kapad uppges alltjämt vara svårt chockad.

Roger Ringius jobbar som avtalstecknare på Transports Stockholmsavdelning sedan två år tillbaka. Innan dess var han distributionschaufför:

– Då när jag körde fanns det äldre lastbilar där föraren var tvungen att ha nyckeln i tändningslåset, för att bakgavelliften skulle fungera. Det var en sak som det snackades om på fackliga möten.

– Problemet med distributionstrafiken är att allt ska gå så snabbt. I praktiken tvingar arbetsgivarna de anställda att tumma på reglerna. Jag var själv med om stölder. Det hände att saker försvann ur hytten, men det vanligaste var att tjuven ryckte åt sig ett paket från en lastpall och sprang.

Jan Collander är säkerhetsansvarig för transporterna på DHL. De senaste dagarna har han fått mängder med journalistfrågor om regler och rutiner för chaufförerna.

– Vi har en förarhandbok där ett helt kapitel rör säkerhet. Enkelt uttryckt handlar det om att skydda godset, skydda lastbilen. Samma sak gäller föraren förstås. Startnycklarna ska aldrig lämnas i fordonet och hytten ska låsas när bilen parkeras.

– Chauffören ska vara särskilt försiktig om godset är extra värdefullt. Vi har också en speciell punkt som handlar om vaksamhet i fall någon eller några personer visar onormalt stort intresse för transporten. Då ska man kontakta företaget eller larma polisen.

Enligt Collander har DHL i sitt säkerhetsarbete utgått från att händelserna i Nice och Berlin kunde bli verklighet även i Sverige:

– Vi har definitivt tänkt i de banorna. Vi vet också att tunga fordon använts som murbräcka vid inbrott.

Nu ska åkeribranschen tillsammans med myndigheter och fordonstillverkare diskutera vilka åtgärder som kan förebygga kapningar. Vilka åtgärder tror DHL på?

– På sikt kan det kanske komma tekniska lösningar. Automatiska inbromsningssystem finns redan på personbilar, om det dyker upp något framför fronten.

– Fast jag blir bekymrad om körförmågan hos en lastbil ska kopplas till en viss förare. Då är risken stor att vi får samma scenario som i Berlin där chauffören kidnappades och dödades.

Peter Dahlqvist är vd på Västberga åkeri. Han tror inte heller på system av typen ”död-mans-grepp” som finns på båtar och snöskotrar:

– Sådana lösningar låter vansinnigt, med tanke på risken det skulle innebära för chauffören. I nuläget har jag svårt att se något tekniskt system som fungerar. Det bästa är nog infrastrukturåtgärder, typ trafikhinder.

När det gäller instruktioner till de anställda säger Dahlqvist:

– Vi har redan nu en chaufförshandbok med tydliga regler om att ta med nycklar och låsa bilen. Sedan flera år är det förbjudet att ha med passagerare. Vi har gått ut med en påminnelse i dag.

– Man ska heller inte glömma att även andra fordon kan missbrukas. I Gamla stan dog två personer och 18 skadades 2003, när en galning mejade ner folk med en vanlig personbil.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Bussen som styrs av ett digitalt staket.

Vi har åkt buss som styrs av digitala staket

Ny teknik. Efter terrorattacken på Drottninggatan inleddes en diskussion om satellitstyrda staket – kallat geofencing. Under måndagen berättade inblandade parter att framtiden är rätt så nära. Till viss del är den redan här.

Lastbil som kört in i Åhléns på Drottninggatan, terrorattentat.

Chauffören jobbar igen efter kapningen

Terrordåd. Spendrups chaufför som fick sin lastbil kapad vid terrorattacken i Stockholm var sjukskriven i fyra, fem månader men jobbar igen. – Det är jätteroligt och funkar mycket bra, säger driftchef Stefan Karlsson.

Hälsningar på plywoodskiva efter terrorattacken på Drottninggatan

Psykisk chock efter attacken

Bevakning. 72 ordningsvakter och väktare var på plats och gjorde olika insatser i samband med terrorattentatet i Stockholm. Det visar arbetsgivarorganisationen Säkerhetsföretagens egen analys.

Johnny Lans i sin truck.

Nacken tar stryk av truckjobb

Truckförare. Hälften av alla truckförare har eller har haft ont i nacken. Ännu fler har smärtor i skuldrorna. De vrider på huvudet 222 gånger varje timme. Johnny Lans är inte förvånad över dessa vetenskapliga fakta om sitt yrke.

Fler åker dit för cabotagebrott

Åkeri. Under årets första halvår syns en kraftig ökning av uttagna sanktionsavgifter för brott mot reglerna om cabotage och kombinerade transporter. Författningsförändring, ny vägledning och en särskild utbildningssatsning hos Polisen lär ligga bakom den kraftiga ökningen.

Fartyget Navi Star

Ryska fartyget fritt att lämna Köping

Hamn. Transportstyrelsen har hävt nyttjandeförbudet mot det ryska fartyg som ligger i Köpings hamn. Fackens blockad gäller fortfarande, så det kan inte lossa sin last i Sverige. Det fackliga kravet är att sjömännen ska få kollektivavtal.

Skärpt säkerhet för väktarna

Bevakning. De två väktarna tog sig i säkerhet i ett skyddsrum. Efter attacken mot polishusbygget i Rinkeby har arbetsgivaren anmält händelsen till Arbetsmiljöverket. Och dessutom skärpt skyddet och säkerhetsrutinerna på byggarbetsplatsen.

Tidningsvagn.

Vart tog tidningarna vägen?

Tidningsbud. 200 tidningar är spårlöst försvunna. Liksom tidningsvagnen. Budet Tine Wesdorp undrar varför någon vill stjäla mängder av Kristianstadsbladet, Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Slamchaufför drabbad av giftig gas

Slamchaufför. Giftigt svavelväte i ett rum på reningsverket fick slambilsföraren Leif Andersson att svimma när han lossat slam. Han hamnade vid dörren och kunde kravla sig ut i säkerhet när han vaknade till.

Fler hör av sig om dålig arbetsmiljö

Jobbet. Efter förra årets radikala ökning av tips till Arbetsmiljöverket fortsätter tillströmningen, om än i betydligt lägre takt.

Marcus Horn vid sin sopbil

Gryningsjobb i värsta hettan

Miljöarbetare. Den afrikanska värmen sveper in över Sverige, varmast blir det i morgon. I skånska Skurup betyder det att sopgubben Marcus Horn kan börja arbetsdagen klockan fyra på morgonen. Hans chef har inspirerats av sophämtningen vid Medelhavet.

Tidningsbud hotade och misshandlade

Tidningsbud. Tre augustinätter. Tre tidningsbud på olika håll i landet misshandlade, hotade eller bestulna. I Norrtälje tog områdeschefen själv tag i brottet och åkte ut till den man som hotat att kasta gatsten mot ett tidningsbud.

Fackets telefoner inte överhettade i rekordvärmen

Extremvärmen och skogsbränderna tycks ännu inte ha resulterat i särskilt många frågor till fackförbundet Transport. Men i Dalaavdelningen befarar man att bränderna kommer att drabba enskilda medlemmar.

Matutkörningen blev en mardröm för Joakim

Åkeri. I fyra månader körde Joakim Åman ut mat från restauranger som Max och Pizza hut. Maten beställdes genom sajten hungrig.se. Men bolaget där han formellt var anställd, FLX consulting, blåste honom på lön och milersättning. Bolaget har heller inte betalat in en krona i skatt eller sociala avgifter, trots att man på hemsidan säger sig ha 50 anställda.

Förare med adhd kör lika bra som andra

Bilförare med adhd kör inte sämre än andra. Det visar tester i körsimulator som gjorts vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Ett steg mot lika löner – inte för EU:s utlandsförare

Åkeri. Lika lön för lika arbete blir verklighet inom EU, skriver regeringen som nu tillsätter en utredare som ska se över hur unionens nya utstationeringsregler ska införas i Sverige. Fast reglerna gäller förstås bara arbetskraft som jobbar inom ett och samma land. Och yrkesförarna omfattas inte.